Spelling suggestions: "subject:"livsloppsperspektivet"" "subject:"livsloppsperspektiv""
1 |
”Det känns att man lever, det gör det” : En kvalitativ studie om äldre personers deltagande i sociala aktiviteterHeurlin, Sandra, Svensson, Maya January 2019 (has links)
Den äldre befolkningen växer sig större världen över och Sverige är ett av de länder som i genomsnitt har den äldsta befolkningen. Forskning visar att det naturliga åldrandet bär med sig allvarliga riskfaktorer som kan leda till nedsatt psykisk hälsa och välbefinnande för den äldre befolkningen. I dagsläget uppvisar forskning om den äldre befolkningen ett större fokus riktat mot att öka livslängden snarare än att främja och bibehålla psykisk hälsa och välbefinnande i höga åldrar. Detta fokus bör skifta för att äldre personer ska få möjlighet och förutsättningar att få vara aktiva och delaktiga i samhället så länge som möjligt. Syftet med studien är att undersöka om deltagande i meningsfulla sociala aktiviteter kan stötta och hjälpa äldre personer i att upprätta och bibehålla psykisk hälsa och välbefinnande. Studiens datainsamling har bestått av sex semistrukturerade intervjuer med äldre personer som deltar vid en eller flera sociala aktiviteter. Materialet har bearbetats och analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom ämnesområdet och teorierna socialt kapital, livsloppsperspektivet och KASAM har använts för att kunna tolka och analysera materialet. Resultat av studien visar att meningsfulla sociala aktiviteter är en viktig vardagsresurs för majoriteten av informanterna och det särskilt i hänsyn till faktorer som att vidga det sociala nätverket, delta i ett socialt sammanhang och att få emotionellt samt socialt stöd. För majoriteten av informanterna bidrar dessa faktorer med ökat välbefinnande i deras liv. Slutsats av studien är därmed att det finns ett samband mellan meningsfulla sociala aktiviteter och psykisk hälsa. / <p>2019-01-15</p>
|
2 |
Från kriminalitet till hederlighet : Att förstå vägarna ut ur den kriminella livsstilen / Transitions to a crime free life : Understanding pathways out of crimeKuyumcuoglu, Simone January 2019 (has links)
Aim: The aim of this study was to identify and interpret former criminal delinquents experiences of what internal, social and structual factors are contingent on the process of change in offending. Method: A qualitative method was used with a hermeneutic approach. A qualitative inquiry was conducted through three semi-structured life story interviews with former criminal delinquents working on an organization that specifically strives to help delinquents to desist from crime. The mode of analysis utilized in this study was the concept of turning points and a life course perspective which are useful tools in understanding the crucial parts of the processes and factors in the desistance process. Results: The results identified twelve sub-interpretations which were distilled into three over-arching interpretations which lead to the following singular conceptual interpretation: Creating preconditions to promote reintegration and readaptation to society is viewed as important to successfully desist from crime, which, in turn, depends on three sets of factors: cognitive transformation, individual’s social environment and structural/external factors which are interdependent on each other. Future research areas are suggested.
|
3 |
Anhörigstöd under övergångsprocessen mellan barnhabiliteringen och vuxenhabilitering - En kvalitativ studie kring anhörigstöd utifrån kuratorers erfarenhet / The impact of family support during the process of transition between childhabilitation and adult habilitation. A qualitative study of family supportbased on curators' experience.Safaie Westberg, Sanam January 2022 (has links)
Syftet är att kartlägga anhörigstödet kring övergången från barnhabilitering till vuxenhabilitering utifrån kuratorers erfarenhet. Genom att undersöka ämnet övergång utifrån olika aspekter såsom organisation, samverkan, roller samt vinster med ett aktivt anhörigstöd eller brist i avsaknad av den, är förhoppningen att skapa djupare förståelse för de svårigheter som kan eventuellt tillkomma under processens gång. Studien bygger på en kvalitativ hermeneutisk ansats med semistrukturerade intervjuer. Teorierna som används i studien är Systemteori, Ekologisk systemteori, Rollteori och Livsloppsperspektivet. Följande teman framkom i resultatet Organisation, Samverkan och Roller. Resultatet visar att förbindelse mellan forskningen och det praktiska arbetet när det gäller anhörigstöd i övergången är bristfällig. Studien visar även att övergången är en orolig tid med många förändringar och där många unga vuxna likväl anhöriga upplever en oro. I resultatet framkommer det att anhörigstöd finns inom habiliteringen men att det främst erbjuds i relation till den unga vuxnas diagnos, vilket enligt resultatet indikerar att anhörigstöd i övergångsprocessen i dag är otillräckligt. Stödet behöver ses utifrån ett större perspektiv, där samverkan med andra instanser är av stor vikt för att kunna möta de behov som kan finnas hos de anhöriga. / The purpose is to identify the support for relatives in the transition from child habilitation to adult habilitation, based on the experience of health care curators. By examining the transition of the subject based on various aspects such as organisation, cooperation, roles and benefits with active relative support or disadvantages in lack of it, the expectation is to create a deeper understanding of the difficulties that may occur during the process. The study is based on a qualitative hermeneutic approach, based on semi-structured interview. The theories used in this study are Systems theory, Ecological system theory, Role theory, and Life course perspective. The themes that emerged were Organization, Cooperation, and Roles. The study shows that the connection between the research and the practical work regarding relative support in the transition is flawed. The transition is a troubled time and with many changes taking place and young adults, as well as relatives, experience a higher level of concerns. The results show that while support for relatives is available in habilitation, the support in question is primarily provided in relation to the young adult's diagnosis, which according to the results indicate that relatives support in the transition process is insufficient. The relatives support needs to be seen from a broader perspective where collaboration with other services is of great importance.
|
Page generated in 0.0702 seconds