Bakgrund Stress definieras som en relation mellan personen och omgivningen som upplevs som utmanande och hotande för välbefinnandet och stressresponsen aktiveras i kroppen som förbereder kroppen för att hantera hotet. Kronisk stress kan leda till en överproduktion av kortisol och orsaka negativa effekter på fysisk och mental hälsa. Stress har också en inverkan på ätbeteende, med ökat intag av ohälsosam mat som har en koppling till högre nivåer av stress. En ohälsosam kost kan leda till en rad hälsoproblem som fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och stroke. Syfte Syftet med studien var att undersöka om stress påverkar ätbeteendet hos studenter som läser en högskoleutbildning som berör kost och måltider. Metod En kvantitativ metod i form av en webbenkät användes för att nå ett större antal respondenter. Enkäten bestod av 12 frågor om deltagarnas ålder, utbildning, boendeförhållanden, stressnivåer, ätbeteende, förändringar i kostvanor under hög stress, sätt att hantera stress och en öppen fråga med möjlighet till ytterligare kommentarer om stress. Enkäten skickades till alla programstudenter på institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet, och datan som samlades in analyserades med hjälp av SPSS. Fishers exakta test användes för att jämföra stressnivåerna bland studenter från olika program. Resultat Studien involverade 50 deltagare, med en medianålder på 27 år och ett åldersspann på 22 till 58 år. Majoriteten av deltagarna rapporterade att de lätt blev stressade och upplevde frekvent stress. Under perioder av stress minskade majoriteten av deltagarnas aptit, mängden mat de åt och antalet ättillfällen något. Samtidigt ökade intaget av sötsaker, snacks/chips och snabbmat under perioder av stress. Stressfaktorer som är relaterade till det dagliga livet, t.ex. muntliga presentationer och grupparbeten, orsakade mest oro bland respondenterna. Å andra sidan oroade sig respondenterna minst för stressfaktorer som är relaterade till framtiden, t.ex. att hitta jobb. Slutsats Under stressiga perioder tenderade studenterna att konsumera mer ohälsosam mat. Studenter från olika utbildningsprogram upplevde olika nivåer av stress från olika faktorer. Faktorer som hög arbetsbelastning och oro för jobb och bostad kunde bidra till stress bland studenter. Resultaten kan användas för att utveckla interventioner som hjälper studenterna att hantera stress och främja hälsosamma ätbeteende. / Background Stress is defined as a relationship between the individual and the environment that is perceived as challenging and threatening to well-being, and the stress response is activated in the body to prepare it to cope with the threat. Chronic stress can lead to an overproduction of cortisol and cause negative effects on physical and mental health. Stress also impacts eating behavior, with increased intake of unhealthy food that is linked to higher levels of stress. An unhealthy diet can lead to a range of health problems such as obesity, cardiovascular disease, high blood pressure, and stroke. Objective The aim of the study was to investigate if stress affects eating behavior among students studying higher education programs that focus on food and meals. Method A quantitative method in the form of a web-based survey was used to reach a larger number of respondents. The survey consisted of 12 questions regarding the participants' age, education, living conditions, stress levels, eating habits, changes in dietary habits during high-stress levels, ways of managing stress, and an open question regarding additional comments on stress. The survey was sent out to all program students studying at the Department of Food, Nutrition and Culinary Science at Umeå University, and the data collected was analyzed using SPSS. Fisher's Exact Test was used to compare stress levels among students from different programs. Results The study involved 50 participants, with a median age of 27 years and an age range of 22 to 58 years. The majority of participants reported being easily stressed and experiencing frequent stress. During periods of stress, the majority of participants experienced a decrease in appetite, amount of food consumed, and number of eating occasions, while the intake of sweets, snacks/chips, and fast food increased. Stress factors related to daily life, such as oral presentations and group work, caused the most anxiety among respondents, while stress factors related to the future, such as finding a job, caused the least worry. Conclusion During stressful periods, students tended to consume more unhealthy food. Students from different educational programs experienced different levels of stress from different factors. Factors such as high workload and worry about job and housing could contribute to stress among students. The results can be used to develop interventions that help students manage stress and promote healthy eating behavior.

Sammanfattning  Bakgrund Läroplanen för svensk grunskola säger att rektor har ansvar att skapa möjligheter för ämnesövergripande arbetsområden. Där står också att undervisningen ska samordnas så att eleverna kan uppfatta kunskaper som helhet. Forskning visar att ämnesövergripande undervisning kan bidra till en bättre förståelse och helhetssyn hos eleverna när det gäller att använda kunskapen i ett bredare sammanhang. Hem- och konsumentkusnkap är, på grund av flera beröringspunkter med många andra ämnen, mycket tillämpbart för ämnesövergripande undervisning.  Syfte Syftet med studien var att belysa och förstå hur lärare upplever arbetet med ämnesövergripande undervisning mellan hem- och konsumentkunskap och andra ämnen.  Metod Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta grundskollärare med erfarenhet av ämnesövergripande arbete med hem- och konsumentkunskap. Intervjuerna genomfördes digitalt med deltagare från mellersta Norrland till södra Sverige. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.  Slutsats Studien visade att lärare upplevde ämnesövergripande undervisning som positivt på grund av att elevernas kunskaper fördjupades, ämnesområden sammanvävs och ökad gemenskap mellan kollegorna, men arbetet försvårades av tidsbrist, bristande engagemang från kollegor och rektor samt icke existerande utbildning om undervisningsmodellen. En konsekvens av detta är att planering och genomförande blir svårare än det behöver bli, men genom att erbjuda öronmärkt planeringstid och en gemensam syn på vad ämnesövergripande undervisning innebär kanske vi kan uppnå ökad ämnesintegrering och förbättra elevernas utbildning.

Bakgrund Matpriser har gett upphov till en större oro särskilt bland ekonomiskt utsattapersoner. Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker har blivit 20,95% dyrare frånfebruari 2022 till februari 2023. Matpriserna påverkar vad konsumenterna köper, och pålång sikt kan dessa ändrade matvanor leda till negativa effekter på vår folkhälsa. Syfte Studiens syfte var att undersöka om stigande matpriser påverkar kostval ochkostvanor hos norrländska konsumenter, och i så fall på vilket sätt. Metod För att kunna besvara studiens syfte användes en kvantitativ metod genom enwebbaserad enkät. Respondenterna rekryterades genom sociala medier som Facebook ochInstagram. Insamlat data analyserades med hjälp av SPSS Statistics. Det som analyseradesvar skillnader i konsumtion mellan olika åldersgrupper och skillnader i konsumtion mellanfolk i storstad respektive mindre samhälle. För att uppfylla studiens syfte har deskriptivstatistik samt tolkande statistik i form av Chi2-test använts. Resultat Totalt deltog 96 deltagare. Av dessa var 74 kvinnor och 21 män, 1 personuppgav ”annat”. Medianålder för deltagarna var 28 år medan medelålder var 37 år. 79(82,3%) bodde i ett samhälle med fler än 10 000 invånare och 17 (17,7%) bodde i ettsamhälle med mindre än 10 000 invånare. Bland de två åldersgrupperna (18–35 och >35)åt de yngre mindre ekologiska produkter. De yngre åt även mer produkter på extrapris ochlågprismärken kontra den äldre åldersgruppen. Bland de livsmedel som minskats frånkosten låg frukt och grönsaker och fisk och skaldjur högst. Slutsats Den största förändringen som uppstått på grund av högre matpriser var skillnaderi konsumtion av ekologiskt, lokalproducerat, produkter på extrapris, svenska livsmedeloch lågprismärken samt att livsmedelskategorier såsom frukt och grönsaker och fiskminskats i konsumtion. Detta kan på sikt leda till att folkhälsan försämras då exempelvisfrukt och grönsaker minskats i stor utsträckning, som är en produktkategori som harväldiga hälsofördelar.

Bakgrund En väl sammansatt kosthållning med mat och dryck anses tillräckligt för att uppnå god prestation, träningseffekt och återhämtning. Trots detta uppmanar vissa tränare ungdomar till att använda proteinpulver, och många influencers med inriktning på träning marknadsför proteintillskott på sina sociala plattformar. En stor del av tidigare forskning om ungdomars proteinpulverkonsumtion baserar sig på elitidrottare, medan ungdomar i allmänhet ofta inte undersöks. Syfte Syftet med studien var att undersöka konsumtionen av proteinpulver bland ungdomar i gymnasieålder. Metod En kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökning genomfördes hösten 2023. Enkäten mejlades ut till rektorer, idrottsföreningar och delades på Instagram för att nå ut till ungdomar. Totalt besvarades enkäten av 328 varav 86 föll inom inklusionskriterierna. Insamlade data analyserades sedan och olika statistiska tester genomfördes beroende på datanivå och normalfördelning. Resultat Medelåldern för att börja använda proteinpulver var 15,1 år (SD 1,6). Majoriteten av de som konsumerade proteinpulver var fysiskt aktiva på fritiden. Merparten av studiens deltagare använde proteinpulver i syfte att bygga muskelmassa. Pojkar konsumerade proteinpulver efter träning i större utsträckning än flickor (p<0,001). Flickor ersatte oftare hela måltider med proteinpulver jämfört med pojkar (21% vs. 5%, p=0,032). Flickor ersatte också delar av måltider oftare än pojkar (47% vs. 23%, p=0,044). Slutsats Strävan efter att bygga muskelmassa verkar vara en stor påverkande faktor till att konsumera proteinpulver hos både flickor och pojkar. Merparten av deltagarna konsumerade proteinpulver några gånger per vecka. En del börjar konsumera proteinpulver redan i ung ålder vilket gör det extra viktigt att nå ut med information om kost och kosttillskott till ungdomar.

Bakgrund Att öka självförsörjning av baljväxter i Sverige hade påverkat samhället positivt på flera plan. Baljväxter är ett hållbart val samtidigt som de har en positiv inverkan på befolkningens hälsa. Trots baljväxters fördelar odlas det fortfarande i liten utsträckning i Sverige.    Syfte Syftet med studien var att undersöka hur bönder i Sverige upplever sina egna möjligheter och utmaningar till att öka/ställa om till odling av baljväxter.    Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex respondenter vilka bestod av svenska bönder som odlar baljväxter i Sverige. Intervjuerna skedde digitalt och spelades in för att sedan transkriberas. Innehållet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.    Resultat Respondenterna var samstämmiga kring att en ökad självförsörjning av baljväxter i Sverige hade varit positivt, men för att det ska ske krävs det förändringar. De främsta utmaningarna var låg efterfrågan, svårt att konkurrera mot priser på importerade varor, samt brist på förädlingsmöjligheter, insatsvaror och anläggningar. Det framkom även att respondenterna ansåg att en ökad självförsörjning av baljväxter hade gynnat det egna jordbruket, samtidigt som det hade varit positivt för folkhälsan och klimatet.    Slutsats Varken viljan att odla eller tillgång på mark är ett problem för att nå en ökad självförsörjning av baljväxter. Det är av största vikt att belysa både de möjligheter och utmaningar som finns kring en ökad baljväxtodling för att främja en ökad självförsörjning. Det finns goda möjligheter att öka självförsörjningen av de baljväxter som äts i Sverige, men för att möjliggöra det krävs det stöttning från flera håll med en förändring både i samhället i stort samt inom lantbruket.

Bakgrund Världshälsoorganisationen uppmanar länder att införa skatt på drycker som innehåller tillsatt socker. Detta eftersom studier visar på att högt intag av sockersötade drycker kan ha negativa effekter på hälsan. Flera länder har infört en skatt på sockersötade drycker. I dagsläget finns ingen sådan skatt i Sverige. Syfte Att undersöka människors attityder till en eventuell skatt på sockersötade drycker i Sverige och undersöka om det finns skillnader i attityd beroende på kön och ålder. Metod En webbaserad enkät användes för att samla in data. Det insamlade materialet analyserades sedan deskriptivt och med hjälp av det statistiska testet Mann-Whitney U test i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Resultat Totalt deltog 113 personer. 65,5 % av deltagarna identifierade sig som kvinnor och 34,5 % identifierade sig som män. Flera deltagare var positiva till införandet av en skatt på sockersötade drycker i Sverige. Det fanns inga attitydskillnader mellan kvinnor och män. En attitydskillnad mellan yngre (18–33 år) och äldre (34–79 år) deltagare identifierades, där äldre i högre utsträckning ansåg att människor i Sverige behöver minska sin konsumtion av sockersötade drycker. Slutsats Flera deltagare var positiva till en skatt på sockersötade drycker, vilket kan bero på hög acceptans gentemot skattemedel i Sverige. Studien visade även att fler äldre ansåg att konsumtionen av sockersötade drycker bör minska i Sverige, vilket kan tänkas bero på att äldre är mer hälsomedvetna än yngre, samt att äldre, på grund av lång arbetslivserfarenhet och utbildningsnivå, kan ha bättre ekonomiska förutsättningar att betala en skatt på sockersötade drycker.

Bakgrund Kolhydrater kan bidra med energi till kroppens alla celler samt olika näringsämnen som människan behöver. Dieter, sociala medier, utbildningsnivå, ålder och kön kan alla vara faktorer som påverkar valet att äta eller inte äta kolhydrater, eller delvis utesluta dem. Dietisten kanske behöver finnas mer tillgänglig i samhället för individens räkning. Syfte Studien avser att undersöka vuxna individers inställning till kolhydrater. Metod En kvantitativ metod med hjälp av en webenkät har använts för att samla in data. Enkäten spreds på författarnas egna Facebook sidor. Data analyserades med Chi2-test och Fischer’s Exact Test. Resultat Analysen visade att det inte fanns skillnader mellan män och kvinnor i deras inställning till kolhydrater. Informationsinhämtning skiljde sig till viss del beroende på utbildning. Yngre kvinnor upplevde att de påverkas mer av sociala medier än andra grupper som undersökts i denna studie. Slutsats Ålder och kön spelar roll för hur budskap i sociala medier påverkar individen. Förståelse för hur vetenskap fungerar och att vetenskapens resultat ofta vinklas i media bör medvetandegöras hos individer. / Background Carbohydrates can provide energy to all the cells in the body as well as various nutrients that humans need. Diets, social media, education level, age and gender can all be factors that influence the choice to eat or avoid carbohydrates, or partially exclude them. The dietitian may need to be more accessible in society on behalf of the individual.Objective The aim of this study is to investigate adults’ attitudes towards carbohydrates. Method A quantitative method, using a web survey, has been employed to collect data. The survey was distributed on the authors' own Facebook pages. Data has been analyzed by Chi2 tests and Fischer’s Exact tests. Results The analysis showed that there were no differences between men and women regarding their attitudes towards carbohydrates. Information acquisition differed to some extent depending on education. Younger women experienced to be more affected by social media than other groups examined in this study. Conclusion Age and gender play a role in how messages in social media affect the individual. Understanding how science works and that scientific results often are skewed in the media should be taught.

Sammanfattning   Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, är klimatförändringar ett otvetydigt hot och stora minskningar av koldioxid- och andra växthusgasutsläpp måste komma till stånd. För att uppnå detta måste vi ändra våra livsmedelssystem och att minska matsvinnet är en viktig del av denna transformation. Utbildning anges som en nyckelkomponent för att uppnå denna förändring då den främsta orsaken till matsvinn är brist på kunskap. Skolans styrdokument har tydliga beskrivningar om att miljö och hållbarhet ska implementeras i undervisningen. Detta motiverar att undersöka hur undervisningen kring hållbarhet och matsvinn i Hem- och konsumentkunskap, (Hkk) ser ut.  Syftet med studien var att undersöka vilka praktiska metoder och teoretiskt material Hkk-lärare använder i sin undervisning kring hållbarhet och matsvinn. Syftet var också att undersöka om det finns några skillnader på behöriga- och obehöriga lärare och vilken möjlighet man arbetar ämnesövergripande med hållbarhet.  Metoden för denna undersökning var en digital kvantitativ tvärsnittsundersökning som genomfördes i Facebook-grupper för aktiva Hkk-lärare. Resultaten av studien visade på ett allmänt högt intresse för hållbarhet och matsvinn hos Hkk- lärare. Det fanns en bredd av material och metoder att tillgå men Hkk-lärare valde i hög grad att skapa eget undervisningsmaterial. Studien visade att det inte fanns några skillnader mellan olika behörigheter och vilken möjlighet man hade att arbeta ämnesövergripande. Denna studie visar att det finns ett allmänt högt intresse för hållbarhetsfrågor och matsvinn hos Hkk-lärare. Den visar också att det finns en bredd av metoder och undervisningsmaterial och att det läggs mycket tid på att skapa eget material vilket inte enbart är positivt. Ämnesövergripande arbeten har överlag för lite utrymme. Denna studie har dock visat att detta inte beror på vilken behörighet lärare har. Däremot har tidigare studier konstaterat att olika ramfaktorer som schemaläggning och brist på planeringstid är de största hindren för att dessa samarbeten inte blir av.

Sammanfattning Bakgrund Genmodifierade organismer (GMO) innebär att med hjälp av genteknik flytta en specifik gen från en organism och korsa den med en annan för att på så vis skapa egenskaper hos en organism som den naturligt inte har. Attityder gentemot och köpvillighet av genmodifierade (GM) livsmedel har visat skilja sig mellan såväl länder som mellan olika grupper. Syfte Syftet med studien är att undersöka om det bland konsumenter i Sverige finns skillnader i attityd gentemot GMO och hur olika incitament påverkar köpvilligheten av GM-frukt och grönsaker beroende på kön, ålder, utbildningsnivå samt upplevd kunskap om GMO. Metod Kvantitativ metod användes med datainsamling via en webbaserad enkätundersökning innehållande 21 frågor uppdelade utifrån tre kategorier; inklusionskriterier, attityder samt köpvillighet. Urvalsstrategin som användes var ett bekvämlighetsurval där enkäten spreds via författarnas Facebookprofiler. Datat från de 110 respondenterna som svarade på enkäten analyserades i statistikprogrammet SPSS med testen Pearson Chi-squared test samt Fisher’s Exact Test. Resultat Resultatet visade att kvinnor samt 31 år och äldre hade både en mer negativ attityd gentemot, samt lägre köpvillighet av, GM-livsmedel. Det påvisades ingen skillnad mellan olika utbildningsnivåer. Resultatet visade däremot en mer positiv attityd bland de med en hög upplevd kunskap om GMO i jämförelse med de med en låg eller medel upplevd kunskap. Slutsats Resultatet överensstämde till stor del med tidigare forskning vilket tyder på att en attitydförändring ej har skett sedan liknande studier utfördes i Sverige under 2000-talets början. Det mest framstående resultatet är att det är kvinnor samt de 31 år och äldre som har en mer negativ attityd gentemot, likväl som har lägre köpvillighet av GM-livsmedel oavsett incitament. / Abstract Background Genetically modified organisms (GMOs) involves using genetic engineering to move a specific gene from one organism and crossing it with another to create characteristics of an organism which it naturally does not have. Attitudes and willingness to purchase genetically modified (GM) foods has been shown to differ between countries as well as between different groups. Objective The objective of the study was to investigate whether consumers in Sweden differ in attitudes towards GMOs and how incentives affect willingness to purchase GM-fruits and vegetables, depending on gender, age, level of education, and perceived knowledge about GMOs. Method Quantitative method was used with data collection via a web-based questionnaire containing 21 questions divided into three categories; inclusion criterias, attitudes, and willingness to purchase. The sample strategy used was a convenience sample where the survey was spread through the authors' Facebook profiles. The data from the 110 respondents was analyzed in SPSS with Pearson Chi-squared test and Fisher’s Exact Test. Results The results showed that women and 31 years and older had both a more negative attitude towards and was less willing to purchase GM-foods. No difference was detected between the levels of education. However, results showed a more positive attitude among those with a high perceived knowledge about GMO unlike those with a low or mediumperceived knowledge. Conclusion The results largely corresponded with previous research indicating that a change has not occurred since similar studies were conducted in Sweden in the early 2000s. The most prominent result is that women and 31 years and older respondents have a more negative attitude towards as well as are less willing to purchase GM-foods regardless of incentives.

Bakgrund Sverige är ett mångkulturellt samhälle. I mötet med personer med utländsk bakgrund där språket utgör ett hinder behövs tolkar. Enligt svensk lag bör vård ske på lika villkor utifrån individens förutsättningar. Dietister inom vård och omsorg kan stöta på utmaningar då det ibland uppstår brister i kommunikationen under kostbehandlingen. Detta påverkar behandlingsprocessen negativt och kan potentiellt leda till sämre vårdkvalité och ojämlik vård. Syfte Syftet med studien var att utforska dietisters upplevelser och erfarenheter av tolksamtal vid kostbehandling inom primärvården. Metod En kvalitativ metod tillämpades vid datainsamling. Totalt intervjuades fem verksamma dietister inom primärvården i Uppsala, Umeå och Malmö. Intervjuerna utfördes via telefon och baserades på ett semistrukturerat frågeformulär. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativinnehållsanalys med induktiv ansats. Resultat Fem kategorier identifierades, Känsla av ovisshet kring informationsöverföring, Utmaningar vid tolksamtal, Inadekvat kvalité på tolkuppdrag genererar problem, Kompletterande verktyg för säkrare informationsutbyte utöver tolk och Ojämlik vård. Största utmaningen bestod av okvalificerade tolkar som inte uppnådde tillfredställande standard. En känsla av ovisshet kring informationsöverföringen vid oprofessionella tolkmöten kompenserades med kompletterande kommunikationsverktyg. Tolksamtal upplevdes resurskrävande i form av tid- och energi. Samtalen påverkades av olika kommunikativa kulturkrockar. Dietisternas möjlighet att erbjuda en patientsäker och rättvis vård påverkades negativt av dessa begräsningar. Slutsats Tolkar är ett viktigt redskap för att kunna kommunicera behov och erbjuda patientsäker behandling vid interkulturella möten. Bristande kommunikation drabbar både dietister, patienter samt samhälle negativt i form av ineffektiv behandling, dålig patientsäkerhet och onödiga kostnader. Fortsatt forskning är därför viktigt för att skapa bättre kommunikationsmöjligheter och säkrare vård. / Background Sweden is a multicultural society. In meeting people with a foreign background where language might be an obstacle interpreters are needed. According to Swedish law, care should be on equal terms based on individual's needs. Dieticians can face challenges since sometimes there are shortcomings in communication during dietary treatment. This affects the treatment and can potentially lead to poorer quality of treatment and unequal care. Purpose The purpose of the study was to explore dieticians’ experiences of working with interpreters in Swedish health care. Method A qualitative method was applied for data collection. In total, five dieticians were interviewed in primary care in Uppsala, Umeå and Malmö. The interviews were conducted by telephone and were based on a semi-structured questionnaire. The interviews were recorded, transcribed and analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach. Results Five categories were identified, Sense of uncertainty of information exchange, Challenges with interpreter conversations, Inadequate quality of interpreting assignments generates problems, Complementary tools for safer information exchange other than interpreter and Unequal health care. The biggest challenge was unqualified interpreters who didn´t meet satisfactory standards. A low sense of control of information exchange was therefore handled with complementary communications tools. The meetings were demanding in terms of time and energy. Conversations was influenced by cultural clashes in communication. The dietitians' ability to offer a safe and fair patient care were negatively affected due to these difficulties. Conclusion Interpreters are an important tool for communicating needs and offering patient-safe treatment in intercultural meetings. Lack of communication affects both dieticians, patients and society negatively in the form of ineffective treatment, bad patient security and unnecessary costs. Continued research is therefore important in order to create better communication opportunities and safer health care.