Bakgrund Det har kommit nya rekommendationer om minskad köttkonsumtion, för hälsan och en hållbar produktion. Kött har funnits i kosten länge och innehåller hög-kvalitéts protein. Samtidigt har medvetenheten kring hållbar köttkonsumtion ökat bland konsumenter. I Sverige konsumeras också stora mängder mjölkprodukter som kommer från de 304 397 mjölkkor som finns i landet.Syfte Att undersöka vilka faktorer som är viktiga för konsumentens val av nötkött, hur alternativ produktion av nötkött går till, samt hur det påverkar smak och kvalité.Metod En webbaserad enkät till konsumenter (n=197) angående deltagarnas konsumtion och tankar kring nötkött. Intervju med ägarna till ett jordbruksföretag med ett alternativt sätt att jobba med pensionerade mjölkkor innan slakt. Som en kompletterande metod användes ett smaktest med ryggbiff från mjölkkor.Resultat Deltagarna ville ha svenskt nötkött från djur som blivit bra behandlade. Rekommendationer kring minskad konsumtion av nötkött var välkänt bland deltagarna och de som var medvetna om rekommendationerna hade i större utsträckning ändrat sina matvanor (p<0,040). Intervjun beskrev ett alternativt sätt att slut-föda pensionerade mjölkkor på en ren gräsdiet av lokalt odlat gräs. Detta gav ökad muskelvikt, förändrad smak och bättre möjligheter att ta tillvara en, i ägarnas ögon, outnyttjad resurs. Smaktestet visade ingen signifikant skillnad i gillande överlag av två olika biffar från mjölkko.Slutsats Svenskt kött från djur som blivit bra behandlade var det viktigaste för deltagarna och går i linje med alternativt produktionssätt av pensionerade mjölkkor. Medvetenhet om rekommendationerna fanns, men endast en tredjedel hade ändrat sina matvanor. Deltagarna hade en positiv inställning till ett högre pris för kött. Kanske kan ett högre pris vara fördelaktigt både för minskad konsumtion och ett mer hållbart produktionssätt. / Background There are new recommendations that intake of red meat should be reduced for health and production benefits. Meat has been a good source of high-quality protein and part of the everyday diet for a long time. The awareness of sustainable production amongst the consumers is increasing. In Sweden, a lot of dairy products is also consumed and comes from 304 397 dairy cows. Objective Explore which factors that affects the consumer when buying beef, how alternative production of meat works, and how it affects the flavor and quality. Methods A web-based survey to consumers (n=197), containing questions of consumption and thoughts regarding meat. An interview with the owners of an agriculture business working with finish-feeding dairy-cows before slaughter. A sensory taste test was conducted with two different types of sirloin from dairy cow. Results Swedish beef from cows that had been well treated was the most important aspects for the participants when buying meat. The recommendations were well known and the participants with knowledge of the recommendations had changed their eating habits to a greater extent (p<0,040). The interview showed an alternative way of feeding dairy cows with a diet of locally grown grass after milkproduction ended. It allows the dairy-cow to gain muscle weight and change the flavor of the meat. It’s also a way of using an overlooked resource. The sensory tests showed no significance in the overall acceptance between the two beef products.Conclusion Swedish meat from animals that had been well treated was most important and goes in line with the alternative production of retired dairy-cows. Eating habits hadn’t changed much even though the recommendations were well known. The participants were positive towards paying more for meat. A higher price could be beneficial for both consumption reduction and sustainable production.

Bakgrund Det är viktigt att konsumtionen av rött kött minskar, både för hälsa och miljö. Livsmedelsproduktionen för rött kött har en stor klimatpåverkan vilket betyder att det bör ersättas med andra proteinrika och miljövänligare alternativ såsom bönor, linser och ärtor. Eleverna bör få en förståelse om frukt och grönsakers inverkan i och med det röda köttets negativa effekt på hälsa och miljö.  Syfte Syftet med studien var att undersöka inställningen till konsumtion av rött kött och grönsaker för elever i årskurs 9.  Metod Undersökningen gjordes med en webbenkät som distribuerades via Facebook våren 2021, till lärare som senare delgav sina elever. Studiens inklusionskriterier var respondenter i årskus 9, 15-16 år. I studien deltog 109 respondenter, varav majoriteten var flickor. Signifikanstest gjordes genom Chi-2, där signifikansnivån var p<0,05.  Resultat Det fanns en skillnad mellan könen kring inställningen till rött kött, där flickor bestatte en större medvetenhet angående dess påverkan på miljö och hälsa. Likaså när det kommer till det geografiska läget, där personer från Södra Sverige konsumerade mindre rött kött.  Slutsats För att det ska ske förändringar inom folkhälsan och miljön behöver det ges mer undervisningstimmar för Hem- och konsumentkunskap, behörig personal samt arbeta med aspekterna hälsa, ekonomi och miljö för att forma medvetna konsumenter. Vilket skulle kunna bidra till en positiv utveckling hos konsumenter och samhället.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Tidigare forskning har visat att undernäring är vanligt förekommande i sjukvården. Kliniska symptom och biverkning är de främsta orsakerna till ett lågt matintag men olika typer av problem kring själva måltiden, exempelvis i tillagningen och serveringen, har också visats påverka matintaget negativt.    Syfte Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors uppfattning av patienters matintag på vårdrummet inom slutenvården och om dessa uppfattningar skiljer sig beroende på om maten tillagas på sjukhuset eller levereras utifrån. Studien hade också som syfte att undersöka sjuksköterskors uppfattning och erfarenheter av faktorer som påverkar patienternas matintag.   Metod Datainsamlingen gjordes med hjälp av en webbenkät som spreds i Facebook-grupper avsedda för sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Totalt medverkade 136 deltagare.   Resultat Majoriteten av sjuksköterskorna uppfattade att ungefär hälften av patienterna åt upp maten de blev serverade. Deltagarna som arbetade på sjukhus med tillagningskök uppfattade i högre utsträckning att patienterna var nöjda med sjukhusmaten, att patienterna tyckte att maten såg mer aptitlig ut samt att färre patienter lämnade mat på tallriken jämfört med deltagarna som arbetade på sjukhus där maten levererades utifrån (p < 0,001, p = 0,040, p = 0,010). Orsaker till ett lågt matintag ansågs främst bero på kliniska symptom och biverkningar samt brister kring själva måltiderna, exempelvis för stora portionsstorlekar, att maten inte smakar gott och inte ser aptitlig ut.    Slutsats Sjuksköterskorna som arbetade på sjukhus med eget tillagningskök uppfattade i högre utsträckning att patienterna är nöjda med måltiderna samt att färre patienter lämnar mat på tallriken i jämförelse med sjuksköterskorna som arbetade på sjukhus där maten levererades utifrån. Resultatet visade även att en bättre individanpassning och större flexibilitet kring måltiderna verkar behövas på ett flertal sjukhus i Sverige i syfte att förbättra patienters nutritionsstatus inom slutenvården.

Bakgrund Kosttillskott är vanligt förekommande på alla idrottsliga nivåer. Det verkar inte finnas något tydligt behov av kosttillskott för idrottare. Däremot kan det vara lämpligt vid högintensiv träning under lång period eller vid brist på näringsämnen. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i användningen av kosttillskott hoselitidrottsstudenter med elitidrottsavtal. Metod En kvantitativ metod utfördes genom att använda en webbenkät från forskningsprojektet Elite Sport North. Webbenkäten skickades ut till alla idrottsstudenter som har tecknat ett elitidrottsavtal vid Umeå Universitet. Data analyserades med Chi-2 test. Resultat Det fanns ingen skillnad i konsumtionen av kosttillskott kopplat till kön, ålder, utbildning, idrotter, träningsvolym eller självskattad idrottslig nivå eller val av olika kosttillskott. De som ville tävla på internationell nivå hade högst användning och av dem som ville tävla på nationell nivå var användningen lägst. Mellan lagidrott och individuell idrott fanns det en signifikant skillnad där intaget var högre inom individuell idrott. Vanligaste anledningarna för användning av kosttillskott var “åtgärda brister” och “undvika brister”. Angående deltagarnas kosthållning framkom det att av samtliga som var vegetarianer använde järn, B12 och vitamin D. Slutsats Majoriteten av deltagarna använde inte kosttillskott. Inom individuell idrott var användandet av kosttillskott högre jämfört med lagidrott. Det visade sig vara vanligast att använda kosttillskott för att “åtgärda brist” och “undvika brist”.

SAMMANFATTNING Bakgrund Tidigare forskning visar att budget var ett hinder för att göra inköp med hänsyn till miljön. Det har också framkommit att ekologiska varor var ett ideal snarare än praktik inom hem- och konsumentkunskapsundervisningen samt att elever inte ansåg sig ha kunskapen att göra hållbara val. Syfte Syftet med den här studien var att undersöka vilka förutsättningar lärare upplevde att de hade att göra inköp samt undervisa med hänsyn till miljön. Metod Genom kvalitativ metod utfördes intervjuer med åtta stycken verksamma hem- och konsumenskunskapslärare med hjälp av en semistrukturerad frågeguide under våren 2020. Den geografiska utsträckningen var mellan Västsverige och södra Norrland. Bearbetning av data gjordes inspirerat av innehållsanalys. Resultat Alla deltagarna var överens om att miljö är en stor och viktig del av ämnet hemoch konsumentkunskap. Alla ansåg sig även kunna påverka eleverna mot en mer medveten konsumtion. Det framkom tydliga skillnader bland de deltagande hem- och konsumentkunskapslärarna i förutsättningar och genomförande av både inköp och undervisning med hänsyn till miljö. Tydligast var skillnaderna i ramfaktorer som budget och upphandling samt elevers inställning till miljöundervisning. Lärarens miljöengagemang och samhällskulturen visade sig vara faktorer som påverkade inköpen och undervisningen. Slutsats Skillnader mellan lärare när det gäller yttre och inre ramfaktorer riskerar att leda till en icke likvärdig undervisning inom hem- och konsumentkunskap med inriktning på miljö. Tydliga riktlinjer angående inköp och undervisning med hänsyn till miljö saknas, att införa detta skulle underlätta för lärare inom hem- och konsumentkunskap att uppnå likvärdig undervisning.

Bakgrund Antalet personer som är diagnostiserade med celiaki har inte förändrats de senaste åren men trots det har antalet personer som följer en glutenfri kost tredubblats, en förändring som talat för att glutenfri kost blivit en trend. Vuxna med celiaki undviker att äta på café eller restaurang och bidragande orsaker till det är kontaminationsrisk, dålig kommunikation med personalen och restaurangpersonalens otillräckliga kunskap om sjukdomen. Syfte Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt celiaki påverkar vardagen, med fokus på måltider utanför hemmet och den glutenfria trenden. Metod Kvantitativ metod i form av en webbaserad enkät valdes som metod. Inklusionskriterierna för att få delta i studien var att personerna måste vara diagnostiserade med celiaki och vara minst 18 år gamla. Enkätsvaren analyserades i SPSS. Chi-2 test, Mann Whitney u test och deskriptiv data användes för analys. Resultat Totalt valde 188 personer att svara på enkäten, 1,1% av respondenterna kände sig alltid trygga att äta utanför hemmet. Yngre kände sig tryggare än de äldre att äta på café/restaurang. Kontaminationsrisk var den faktorn som flest upplevde som orsak till minskad trygghet med att äta måltider utanför hemmet. Den mest framträdande positiva konsekvensen av den glutenfria trenden var ett ökat utbud av glutenfria produkter och den mest framträdande negativa konsekvensen var minskad noggrannhet kring kontaminationsrisk. Slutsats Undersökningen visade att endast ett fåtal deltagare alltid kände sig trygga att äta ute på café/restaurang samt hemma hos andra, vilket kan påverka hur ofta personer med celiaki väljer att äta utanför hemmet. Den glutenfria trenden hade enligt deltagarna medfört både positiva och negativa konsekvenser men resultatet talar för att de positiva konsekvenserna övervägde. / Background The number of people diagnosed with celiac disease has been stable during the recent years, even though the number of people preferring gluten-free food has tripled, this may suggest that gluten-free food has become a trend. The majority of adults with celiac disease avoid eating at café’s or restaurants and the main reason for this are the risk of contamination, poor communication and the lack of restaurant staff's knowledge about celiac disease. Objective The aim of the study was to investigate how celiac disease affects everyday life, focusing on meals outside the home and the gluten-free trend. Method For this study, a quantitative method in the form of web-based questionnaires was used. The inclusion criteria for participating in the study were that people must be diagnosed with celiac disease and be at least 18 years old. The responses from the questionnaire were analyzed in SPSS, Chi -2, Mann Whitney U test and descriptive data were used for analysis. Results In total, 188 chosed to answer the questionnaire. 1,1% of the respondents always felt safe eating outside the home. Younger people felt safer than the elderly did when eating at a café or restaurant. Risk of contamination was the factor that caused least security when eating outside the home. The most significant positive consequence due to the gluten-free trend was increased variety of gluten-free products and the most significant negative consequence was decreased accuracy in contamination risk. Conclusion The study showed that only a few people always felt safe eating at a café or restaurant and at home with others, which can affect how often people with celiac disease choose to eat outside the home. According to the respondents the gluten-free trend had both positive and negative consequences, but the results indicate that the positive consequences were considered.

Bakgrund: Vilken mat individer väljer är komplext och påverkas av många faktorer. Det har under senare decennier setts ett ökat urval av mat från andra kulturer i Sverige. Globalisering, turism, invandring samt tillgängligheten till media och internet kan tänkas bidra till ökad exponering för internationellt inspirerad mat. Risken för nutritionsrelaterade problem ökar vid stigande ålder och för att underlätta upprätthållandet av god nutritionsstatus är det av vikt att ta hänsyn till personers preferenser. Hypotesen är att allt eftersom den yngre populationen blir äldre kan efterfrågan på internationell mat tänkas öka i den äldre befolkningen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning pensionärers matpreferenser är influerade av internationella matkulturer.Metod: Kvantitativ metod i form av en webbaserad enkät. Deltagarna (n=157) rekryterades genom Facebook och målgruppen var hemmaboende pensionärer i ordinärt boende. Statistisk analys av data utfördes i SPSS Statistics 27. Resultat: Maten som deltagarna tyckte bäst om var “svensk eller skandinavisk mat” (n=95) (61,3%) följt av “medelhavsmat” (n=43) (27,7%). I Svealand valdes “medelhavsmat” (41,5%) nästan lika frekvent som “svensk eller skandinavisk mat” (47,2%). “Japansk mat” valdes mer i Svealand än i Götaland och Norrland (p=0,003). Den yngre gruppen (≤ 70 år) fann i större utsträckning (32,5%) inspiration till matlagning genom internet än den äldre (≥ 71 år) (16,9%) (p=0,029). Den yngre gruppen önskade även bli serverad internationellt inspirerad mat på äldreboende i större utsträckning än de äldre (p=0,028).Slutsats: Den regionala skillnaden tyder på att det finns tendenser att internationell mat är mer anammat kring större städer. Skillnader mellan åldersgrupperna (≤ 70 år och ≥ 71 år) indikerar på att den yngre gruppen har mer internationellt inspirerade matpreferenser. En liknande undersökning hade därför varit av värde, med en större urvalsgrupp, jämnare könsfördelning och där människor med flera olika etniciteter är representerade. / Background: What food individuals choose is a complex matter and is influenced by several factors. During the last decades, there has been an increase showing in the selection of foods from different cultures in Sweden. Globalization, tourism, immigration and the accessibility of media and the internet may contribute to increased exposure to internationally inspired food. The risk of nutrition related problems increases with increasing age and to facilitate the maintenance of a good nutritional status, the persons’ food preferences are of importance. The hypothesis is that while the younger population becomes older, the request for internationally inspired food will increase in the older population.Objective: The aim of the study was to investigate to what extent pensioners' food preferences were influenced by international food cultures.Method: Quantitative method was used in the form of a web-based survey. The participants (n = 157) were recruited through Facebook. The target group was pensioners living at home.  Statistical analysis of data was performed in SPSS Statistics 27. Results: The food that the participants stated they liked best was “Swedish or Scandinavian food” (n = 95) (61.3%) followed by “Mediterranean food” (n = 43) (27.7%). In Svealand, “Mediterranean food” (41.5%) was chosen almost as frequently as “Swedish or Scandinavian food” (47.2%).) (p = 0.014). “Japanese food” was chosen more in Svealand than in Götaland and Norrland (p = 0.003). The younger group ( ≤ 70 years) found inspiration to cook from the internet to a greater extent (32,5%) than the older group (≥ 71 years) (16,9%) (p=0,029). The younger group ( ≤ 70 years) wished to be served internationally inspired food in the nursing homes more often than the older group (≥ 71 years) (p=0,028).Conclusion: The regional difference implies that international food tends to be more accepted around larger cities. The difference between the age groups (≤ 70 years and ≥ 71 years) indicates that the younger group has more internationally inspired food preferences. A similar study would therefore be of value, with more participants, more even gender distribution and representatives from different ethnical backgrounds.

Bakgrund Födoämnesöverkänslighet är vanligt hos barn i skolåldern, omkring 6–8 % av yngre barn i Sverige har en bekräftad födoämnesallergi. Den mat som serveras på förskolor och skolor ska vara säker för födoämnesöverkänsliga barn att inta vilket ställer höga krav på skol- och förskolepersonal. Med anledning av hur vanligt det idag är att barn är allergiska eller överkänsliga samt de allvarliga konsekvenserna bristen på kunskap kan medföra är detta ett ämne som bör undersökas vidare. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskolepersonals upplevelse av trygghet, stöd och kunskap om födoämnesöverkänslighet hos barn, samt att undersöka den upplevda kunskapen i relation till yrkestitel, arbetslivserfarenhet och ålder. Metod Studien pågick under hösten 2021 och genomfördes via en webbenkät. Enkäten skickades till kommunala förskolor i Sverige samt publicerades på Facebook. Den insamlade datan från enkätundersökningen analyserades i IBM SPSS Statistics 27.0. Pearson’s chi-två- test och Independent samples t-test användes som statistiska analysmetoder. Resultat Totalt svarade 251 personer på webbenkäten, det slutgiltiga urvalet blev dock 237 respondenter då 14 personer inte uppfyllde inklusionskriterierna. Majoriteten av respondenterna arbetade som förskollärare och arbetslivserfarenheten varierade från 0 till 41 år. Mer än hälften av respondenterna upplevde sig ha mycket kunskap om matallergier och födoämnesöverkänslighet och lite mindre än hälften upplevde sig ha mindre kunskap. Upplevd kunskap var högre bland de mer erfarna och äldre respondenterna. Det fanns ingen skillnad i upplevd kunskap mellan förskollärare och barnskötare. Slutsats Det finns en brist i förskolepersonals kunskap och utbildning om födoämnesöverkänslighet hos barn. För att öka tryggheten hos både barn och personal bör mer utbildning om födoämnesöverkänslighet erbjudas till förskolepersonal. Samtidigt är detta ett område som bör studeras vidare.

Background Research has shown varying and uncertain effects of oral nutritional supplements (ONS) and descriptions on the use of ONS in studies have been incomplete. To get valid study results on the effects of ONS, it is important that study participants adhere to ONS interventions. However, it is unclear how adherence have affected study results on ONS in earlier studies.  Aim To map characteristics of quantitative studies from the 21st century investigating adherence to ONS in patients with malnutrition. Method The general structure of systematic reviews was chosen. In the literature search, articles that investigated patients with malnutrition or risk for malnutrition as target population, ONS as intervention and adherence to ONS as outcome, were inspected. A PICO-question was formulated for the literature search. For the data extraction, a variable key document with variables and codes, that were to be extracted from the included articles, were explicitly created for this thesis. A pilot study with thirteen (10%) articles was conducted to test and adjust the variable key document. The result was presented using descriptive statistics. Results Out of the 134 included articles, the majority were RCTs (60.0%) from industrialized countries. Most of the articles investigated solely the effect of some kind of ONS intervention (51.4%), more precisely a milk-based industrial ONS (56.0%). Many of the variables of interest, were not reported in the articles. Other terms than ‘oral nutritional supplements’ (60.4%) were used more frequently than ‘oral nutritional supplements’ (39.6%). The term ‘compliance’ was used in 68.7% of the articles and ‘adherence’ in 27.0%. Adherence was most often studied as a secondary outcome (47.8%) and measured in different ways but most frequently with diaries or daily records of ONS intake (21.6%). Conclusion Future studies investigating ONS should aim for completeness and accuracy in descriptions of the study method regarding ONS and adherence to ONS to better facilitate comparison between studies. The present review could be used to guide researchers during the process when planning studies on ONS and adherence to ONS. / Bakgrund Studier som undersökt effekten av näringsdrycker har visat på varierande och osäkra resultat och beskrivningen av hur näringsdryck används har varit bristfällig. För att få studieresultat med hög validitet om effekten av näringsdrycker är det viktigt att studiedeltagare är följsamma till ordinationen av näringsdryck. Det är oklart hur följsamheten till ordination av näringsdryck har påverkat studieresultaten hittills.  Syfte Att kartlägga studiedetaljer i kvantitativa studier från 2000-talet som undersökt följsamhet till ordinationer av näringsdrycker bland patienter med malnutrition.  Metod Den generella strukturen för systematisk litteraturöversikt valdes. I litteratursökningen granskades artiklar som undersökte patienter med malnutrition eller risk för malnutrition som målgrupp, näringsdrycker som intervention och följsamhet till ordination av näringsdryck som utfall. För dataextraheringen formulerades en variabelnyckel, specifikt för denna litteraturöversikt, med variabler och koder som skulle extraheras ur inkluderade artiklar. En pilotstudie med tretton (10%) artiklar gjordes för att testa och anpassa variabelnyckeln. Resultatet presenterades med deskriptiv statistik. Resultat Av de 134 inkluderade studierna var majoriteten RCT-studier (60,0%) från industrialiserade länder. Största delen av studierna undersökte enbart effekten av näringsdrycker (51,4%), närmare bestämt mjölkbaserade industriframställda näringsdrycker (56,0%). Många av de variabler som var av intresse att studera rapporterades inte i artiklarna. Andra termer än ‘oral nutritional supplements’ (60,4%) användes mer frekvent än ‘oral nutritional supplements’ (39,6%). Termen ‘compliance’ användes i 68,7% av studierna och ‘adherence’ användes i 27,0%. Följsamheten till näringsdrycker undersöktes oftast som ett sekundärt utfall (47,8%) och det undersöktes på olika sätt men oftast med dagbok eller daglig registrering av intaget av näringsdryck (21,6%). Slutsats Framtida studier som undersöker näringsdrycker bör försöka uppnå fullständig och noggrann rapportering av studiemetoden relaterad till användandet av näringsdryck och följsamhet till ordination av näringsdryck för att bättre kunna jämföra resultat mellan studier. Denna litteraturöversikt skulle kunna användas för att vägleda forskare under processen när de planerar studier på näringsdrycker och följsamhet till ordination av näringsdrycker.