L’objectif de cette thèse est d’examiner comment les caractéristiques propres des enfants en milieu scolaire contribuent au lien entre le miroir social et l’élaboration du conceptde soi. Cette recherche s’inscrit dans une approche psychosociale de la construction du concept de soi et s’appuie sur les ancrages théoriques de James (1890), Baldwin (1897),Wallon (1959) et plus particulièrement sur les travaux de Cooley (1902) concernant le miroir social. Les travaux de Nurra & Pansu (2009) ont permis d’améliorer l’opérationnalisation du miroir social en prenant en compte le rôle médiateur des perceptions que l’enfant prête aux autruis significatifs verticaux (parents et enseignant). Pourtant des travaux montrent que les pairs (autruis horizontaux) participent également au miroir social (Hue, 2006) et l’enfant évalue ses propres compétences en les comparant avec celles de ses pairs (Boissicat, et al., 2012). Ce travail propose de développer le modèle du miroir social en y intégrant les perceptions prêtées par l’enfant à ses enseignants et à ses pairs, la comparaison sociale de soi et le soutien social dans l’élaboration du concept de soi. Le recueil des données a été réalisé dans 6 écoles primaires auprès de 43 enseignants et de 1073 enfants du CE1 au CM2 (51,35% de filles). Globalement, les résultats montrent à la fois des effets médiateurs et des effets modérateurs. Le lien entre les évaluations de l’enfant par l’enseignant et la confiance en soi est partiellement médiatisé par les perceptions prêtées par l’enfant à son enseignant (33% de variance expliquée). Pour les évaluations de l’enfant par les pairs, les résultats se différencient en trois groupes selon les dimensions de nominations les plus saillantes. Pour le groupe évalué par les pairs de façon élevée sur la dimension « compétent ajusté », le lien entre les évaluations de l’enfant par les pairs et la confiance en soi est partiellement médiatisé par les perceptions prêtées par l’enfant à ses pairs (41% de variance expliquée). Pour le groupe évalué par les pairs de façon élevée sur la dimension « difficultés scolaires », le lien entre les évaluations de l’enfant par ses pairs et la confiance en soi est médiatisé par les perceptions prêtées par l’enfant à ses pairs (40,4% de variance expliquée). Les résultats indiquent également le rôle modérateur de la comparaison sociale, du soutien social et de l’importance accordée aux domaines dans les autoévaluations des enfants. Cette thèse souligne ainsi l’intérêt de considérer le lien complexe entre l’enfant et le milieu scolaire. / This dissertation focuses on children’s contribution to the relationship betweenlooking-glass-self and self-concept. This research has been inspired by James (1890),Baldwin (1897) and Wallon (1959) psychosocial work, especially Cooley’s conception of thelooking-glass-self theory (1902). Nurra & Pansu (2009) study has improved the lookingglass-self operationalization by taking into account the mediator role of vertical significantother’ reflected appraisal (parents and teacher). However, study emphasized that peers mayalso contribute to the looking-glass-self (Hue, 2006) and that children’s self-assessment mayemerge from peer’s comparison (Boissicat, et al., 2012). This research intends to develop thelooking-glass-self model by integrating the role of horizontal significant other’ reflectedappraisal at elementary school (peers), social comparison and social support in the emergenceof a sense of self. This study was conducted among 1073 elementary school children (51,35%girls; CE1 to CM2), their teacher’s (N = 43) and has examined self-concept using Harter’spsychometric scales (Harter, 1985; 2012). Results indicated mediating and moderatingeffects. Mediating analysis revealed that the relationship between teacher’s actual appraisaland child’s self-confidence could be partially mediated by teacher’s reflected appraisal. Therelationship between peer’s assessment and child’s self-confidence could be also partiallymediated by peer’s reflected appraisal. Results indicated that social comparison, socialsupport and the importance given to domains of competence could be considered asmoderators of the self-concept. This dissertation shows how significant other’s appraisaloperates in the class, their influence on the self-concept and children’s contribution throughthe filter of significant other's reflected appraisal in school context.

Syftet med denna studie var att undersöka hur identiteten offline påverkas av den konstruerade identiteten online på Instagram. För att kunna besvara studiens frågeställning genomförde de två författarna 8 intervjuer. Deltagarna bestod av unga vuxna inom åldersgruppen 18 - 25 år och var både kvinnor och män. För att tolka intervjuerna applicerades teorier och koncept från Anthony Giddens, Erving Goffman och Charles Horton Cooley. Denna studie gjordes mot bakgrund av sociala medier och självbild samt identitet och Instagram. Resultatet bygger på fem teman som uppkom under intervjuerna: påverkan, syfte, process, intryck och observationer. Det studien kom fram till var att deltagarna påverkades av online identiteten men på olika sätt. Ett sätt var att individer kunde finna sig själva och andra kunde få en sämre självkänsla från Instagram. Deltagarna var påverkade av andra människor inom plattformen av Instagram när det kom till processerna för att presentera online identiteten. Processerna kunde innebära hur deltagarna valde ut bilder, tankeprocesser inför att ladda upp en bild och liknande. Studien visade att offline identiteten kunde påverkas av online identiteten men andra individers bedömningar och närvaro hade en betydande påverkan på online identiteten. Detta är en intressant aspekt av identitet och Instagram som tidigare forskning inte fokuserat på och kan vara betydande i framtida studier om individers sociala beteende inom sociala medier.

The title of the essay is “I associate Stockholm with career focused, that you want to become something. That you’re not satisfied with the predetermined way of life that we are in Skellefteå” and is written by Erika Lundström and Josefin Möller. The purpose of this essay is to examine how the place of residence affects the individuals identity. The study is based on ten qualitative interviews with individuals residing and growing up in two different communities called Skellefteå kommun and Stockholms kommun in Sweden. A number of theories within identity creation, from for example Bauman (2004) and Pripp (2001), are used to understand the phenomena. The results demonstrate that the respondents experience a pride in living in each community. The respondents attitudes are reflected by their place of residence and how they experiences expectations to live by the community valuations to fit in. The respondents from Stockholms kommun experienced an expectation to have an education and a growing career while the respondents from Skellefteå kommun experienced an expectation to start a family and have a stable job. Their own identity is strengthened when the respondents talks about themselves in a relation to the other community which creates a kind of power imbalance between the communities. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur individens identitet och självbild påverkas av bostadsorten. Studiens empiri har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio individer uppväxta och bosatta i Stockholms kommun samt Skellefteå kommun. Ett flertal teorier om identitetsskapande, från exempelvis Bauman (2004) och Pripp (2001), har använts för att förstå fenomenet. Resultatet av studien visar hur intervjupersonerna upplever en stolthet över att bo i respektive kommun, samt att individens identitetsskapande påverkas av förväntningarna som är kopplade till platsen. Intervjupersonerna från Stockholms kommun upplevde en förväntning på att ha en utbildning och en växande karriär, medan intervjupersonerna från Skellefteå kommun upplevde en förväntning på att bilda familj tidigt samt ha ett stabilt arbete. Den egna identiteten stärktes när intervjupersonerna talade om sig själva i relation till den andra gruppen, vilket skapar en slags maktobalans mellan de två kommunerna.

No description available.

Volunteering - one of the topics which are still present in the society, as it can be perceived as a unique instrument to solve social challenges or organizing society with its specific conditions. The topic of my diploma thesis, based on the grounded theory method, is the process of building and maintaining the relationship of the volunteer to their voluntary work from the volunteers' perspective. I was curious as to what circumstances or limits accompany the forming of such a relationship in the social context and if certain "prototypes" can be found, which would differ in negotiating their role to their surroundings. In my thesis, I focus exclusively on those volunteers who have been given the "Křesadlo" award for the volunteer of the year, which provides the framework of this relationship. I would like to use my results to enrich the knowledge of volunteering's image, which could be used both on the academic field and when working with volunteers. Keywords: civic sector, volunteering, self-perspective, role, identity, "looking-glass self", norm, defence mechanisms, information management, Křesadlo.