Testikelcancer är den vanligaste cancersjukdomen som drabbar unga män i åldern 15-40 år. Syftet med studien var att belysa unga mäns upplevelser av att drabbas av testikelcancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Att få diagnosen cancer upplevs ofta som en förlust av kontroll då de flesta män lever i tron om att inget ont skulle kunna drabba dem. Resultatet visade att de flesta männen hade en stor okunskap om sjukdomen. Tabu förenat med okunskapen som föreligger sjukdomen kan vara en bidragande orsak till att många män dröjer med att uppsöka sjukvård. Bättre mental hälsa upplevdes av de män som hade förhållande, fast jobb och högre utbildning i jämförelse med de vilka inte hade det. Sjukdomen förändrade synen på livet hos en stor andel av männen, då familj och andra nära relationer värderades högre än tidigare. Det behövs mer information och undervisning om sjukdomen och testikulär självexamination för unga män i samhället.

Vi har intervjuat sju personer på höga toppositioner i Sverige för att fråga dem om deras syn på hinder, möjligheter och jämställdhet i deras karriärer. Vår urvalsgrupp består av fyra kvinnor och tre män. Syftet och bakgrunden till vår studie är att undersöka hur begreppet karriär används och varför kvinnor i så pass liten utsträckning finns representerade på högre ledarpositioner. Den teoretiska referensram som legat till grund för vårt arbete är Rosabeth Moss Kanters glastak (1993), Gisele Asplund (1984) och flera andra uppföljare inom området så som Anna Wahl (2003), Anita Göransson (2004) och Tuija Muhonen (2009). Vi valde en kvalitativ ståndpunkt och har använt oss av semistrukturerade intervjuer i syfte att fånga upp variationen i de olika individernas berättelser. Resultaten visar att både männen och kvinnorna anser sig inte ha gjort karriär då de förknippar begreppet till något negativt. Vi anser att bakgrunden till deras höga befattning grundar sig i en rad faktorer så som en viss typ av utbildning, en viss typ av intresseområde och vissa typer av drivkrafter m.m. Genom vår undersökning framgår att familj och kvotering både kan ses som ett hinder och en möjlighet. Skälet till att representationen är olika bland män och kvinnor på höga ledarpositioner är dels uppfattningen att kvinnor inte vill, vågar eller släpps fram. Bilden håller dock på att förändras, sakta men säkert.

Studien undersöker fem manliga gymnasieelevers upplevelse av stress och coping genom intervjuer. Respondenterna upplever att flera delar av skolan är stressande men mest så på examinationer. Respondenterna avänder olika former av coping och de som klarar skolan bäst använder en intern locus of control och problemfokuserad coping. Studenterna som misslyckas i skolan trivs inte där och använder extern locus of control och undvikande coping med betoning på socialt stöd.

Syftet med undersökningen var att se om det finns arbets- konflikter inom vården och hur män klarar av att hantera dessa eller om det fanns andra problem som var av något värde i dagens samhälle. Jag har tidigare arbetat med vård i ca 2 års tid. Mitt arbete med intervjuer utfördes i tre olika städer i södra Sverige under hösten 2006. Min frågeställning är i projektet: ”Hur hanterar män konfliktsituationer inom vården?”. Teorier (teori kapitlet) jag använder Carol Gilligan, George Herbert Mead, Thomas Hylland Eriksen, Thomas J Scheff, Per Månson (red), Rolf-Petter Larsen och Thomas Johansson. En viktig del i detta avsnitt är den symboliska interaktionen i mellanmänskliga relationer mellan människor och en själv. Metod kapitlet är fokuserat på kvalitativ metod och har en klang av hermeneutik som innebär en viss förförståelse av ämnet som studeras. Resultat kapitlet det finns problem inom vårdsektorn med ledningen bl.a. det saknas pengar i budgeten för att kunna anställa tillräckligt mycket personal. Ledningen på en del platser är inte tillräckligt bestämd och uppgifterna når inte hela vägen från botten till toppen. Det förekommer mobbning och kränkande beteende. Männen i intervjun håller sig utanför konflikter och markerar detta genom att med kroppsspråk inte vilja vara delaktig i struntprat. Det verkar också saknas konflikthantering på arbetsplatserna. Tydliga mål verkar inte nå alla anställda på arbetsplatsen. En bidragande orsak till att män ofta väljer andra yrken än vårdare och undersköterska. Kan vara att pengar saknas i kommunerna och att lönen är så dålig i jämförelse med andra yrken. Detta är en 10 poängs uppsats. Nyckelord som passar in är Vård, Män, Konflikt, Socialpsykologi.

No description available.

The intention of this qualitative study is to describe and analyse women's violence against men from the perspective of authorities and volunteer organisations. Data has been collected trough semi-structured interviews with six respondents stemming from the police, social services and a help organisation for men respectively. The data has been analysed using existing research and common theories about power, sex and gender. The study shows that IPV does not only contain physical violence, but also acts of psychological-, sexual-, economical-, material-, and latent violence as well as the fact that one act of violence almost never exists alone. It is shown that women more often use psychological abuse against their partner then men do and also that men tend to stay longer in an abusive relationship then women. The effects of the physical violence differs between  genders because men are generally bigger and stronger. When it comes to the psychological violence however, it appears that both men and women become affected in the same way. The respondents all say that they have no or little experience in meeting and treating men in this situation. They also have different views and opinions about how the funding is distributed between organisations that meet and help men as opposed to women in IPV relationships.

Bakgrund: Bröstcancer är en stor sjukdom och varje år insjuknar 7000 personer. Då 99 procent av dessa är kvinnor, uppmärksammas inte de fall där män drabbas. I sin tur leder det till ett outforskat område, sen diagnostik och sämre överlevnadsprognos. Syfte: Beskriva mäns upplevelse av att ha bröstcancer. Metod: Författarna har valt att göra en litteraturstudie baserad på sex original artiklar med kvalitativ ansats, granskade efter Willman, Stoltz och Bahtsevane (2011) kriterier. Den teoretiska referensramen var en ansats utifrån ett livsvärldsperspektiv. Resultat: I studien framkom två kategorier och fem subkategorier utifrån Granheim & Lundmans (2004) innehållsanalys. Kategorierna var: Upplevelse av att ha bröstcancer, Upplevelse av delaktighet. Subkategorierna var: Oro och skam, förändrad kroppsbild, information och stöd. Slutsats: Männen upplever brist av information och kunskap hos vårdpersonal men även hos allmänheten. Okunskap och brist på information skapar onödigt vårdlidande och kan förebyggas med ökad medvetenhet hos vårdpersonal och allmänheten

Bakgrund: HIV är ett stort globalt problem då det inte finns botande behandling eller vaccin mot sjukdomen. Tidigare var HIV känt som sjukdom relaterat till homosexualitet, men alla kan insjukna i HIV, vid oskyddade samlag, eller vid smittöverföring från mor till barn under graviditet, förlossning eller amning. 1982 upptäcktes det första HIV-fallet hos en homosexuell man i Sverige, och under 2013 beräknades 6400 människor vara HIV-positiva. Homosexualitet är tabu i de flesta länder och homosexuella män som är HIV-positiva känner sig ofta diskriminerade och stigmatiserade i vården och även från resten av samhället. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur män som identifierar sig som homosexuella och är HIV-positiva upplever att de blir bemötta i vården. Metod: Till denna litteraturstudie har nio empiriska studier med kvalitativ forskningsmetod använts och analyserats med en beskrivande analys av innehåll inspirerad av Friberg. Artikelsökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMED och PsycINFO. Resultat: Resultatet fann tre kategorier av upplevelser: Vi fann att männen upplevde sig stigmatiserade och diskriminerade både i vården och av sin omgivning eller objektifierade, men även att de blev bemötta med förståelse. Den senare upplevelsen noterades oftast inom den specialiserade vården. Inom vården, bland personalen, noterades bland annat brist på empati, respekt och förståelse. Andra negativa upplevelser av bemötande var avvisande, undvikande och dömande. Flera män beskrev personalens bristande kunskap om HIV, vilket skapade otrygghet. Konklusion: Denna litteraturstudies resultat visar att det finns brister i bemötande av män som är HIV-positiva och har en homosexuell läggning. Män med homosexuell läggning och HIV-diagnos önskar att bli bemötta med respekt och som människa, och det är endast möjligt när personalen har tillräcklig kunskap om HIV. Det är viktigt att personalen har ett icke-dömande synsätt på homosexualitet och HIV. Utifrån resultatet framkommer att det behövs fler studier inom detta område med fokus på hur sjuksköterskor ska kunna hjälpa och stötta patienten med bland annat att berätta om sin sjukdom för närstående. Nyckelord: HIV, Homosexualitet, Män, Litteraturstudie, Bemötande

No description available.

Syftet med uppsatsen i sin helhet är att diskutera och analysera mäns och kvinnors syn på religion och om de själva ser sig som religiösa. Arbetet syftar också att med hjälp av genusteori försöka förstå och diskutera män och kvinnors benägenhet till religiositet. Vidare diskuteras också individens benägenhet att använda religiös coping i kris. Uppsatsen är i sin grund baserad på en intervjustudie gjord hösten 2014 av 6 stycken individer, 3 män och 3 kvinnor arbetandes på en skola i en förort till en större stad. Resultatet av undersökningen är främst att kvinnor tenderar att vara mer religiösa än män, samtidigt som de båda könstillhörigheterna oavsett tro anser att religionen helt klart skulle vara en tillfredställande coping mekanism i händelse av kris.