<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka GIH-studenters kondition och jämföra den trend som finns på GIH gentemot trender för konditionen hos mönstrande samt löpare i Stockholm Marathon. De frågeställningar som användes var:</p><p>1. Hur har GIH-studenters maximala syreupptagningsförmåga förändrats från 1977 till 2008?</p><p>2. Hur har mäns arbetskapacitet under mönstringen förändrats mellan åren 1969-83 samt 1986-93?</p><p>3. Hur har medeltiden förändrats för de löpare som deltog i och slutförde Stockholm Marathon mellan åren 1979-2008?</p><p><strong><p>Metod</p></strong></p><p>Dels deltog vi i framtagande av ny data i egenskaper av testledare i ett projekt för att undersöka GIH-studenters maximala syreupptagningsförmåga under hösten 2008 (n=28). Dessa data jämfördes sedan med tidigare framtagna data från ett liknande test på GIH-studenter från 1977 (n=44). Resterande del av undersökningen var bearbetning av befintlig data. Totalt studerades 183 216 löpare i Stockholm Marathon samt i snitt 45 000 mönstrande för varje studerat år.</p><p><strong><p>Resultat</p></strong></p><p>De resultat som framkom av studien var att en negativ utveckling gick att utläsa på GIH-studenternas maximala syreupptagningsförmåga, från 4,50 l O2/min hos männen till 4,24 l O2/min, medan utvecklingen hos kvinnorna var minimal, 2,88 l O2/min till 2,86 l O2/min. Utvecklingen blev större när korrelation mellan vikt och syreupptagningsförmåga gjorts, 61,6ml O2/min*min-1 till 55,6ml O2/min*min-1 för männen medan en förändring från 47,8ml O2/min*min-1 till 44,9ml O2/min*min-1 hos kvinnorna kunde konstateras. Hos mönstrande män var utvecklingen tvådelad; under åren 1969-83 ökade arbetskapaciteten per kilo kroppsvikt något, 3,53W/kg till 3,69W/kg, medan det skedde en minskning mellan 1986 och 1993; 4,34W/kg till 4,17W/kg. För löpare i Stockholm Marathon ökade sluttiden stadigt mellan 1979 och 2008 från att ha legat i medel på 215 min för herrar 1979 till 243 min 2008. Motsvarande tider för damer låg 1979 på 233 min för att stiga till 257 min 2008.</p><p><strong><p>Slutsats</p></strong></p><p>Utvecklingen för konditionen hos GIH-studenter ligger väl i linje med befintlig forskning som visar på en försämring hos den manliga delen hos befolkningen mot en svagt negativ eller oförändrad kondition hos kvinnorna. Denna trend går dock inte att utläsa på bearbetad mönstringsdata, vars förändring var för liten för att statistiskt kunna säkerställas. En tydlig försämring uppmättes av sluttiden i Stockholm Marathon vilket tros bero på en försämring i konditionen hos löparna. De framtagna resultaten bekräftas i stort av tidigare forskning som visar på en försämring av konditionen men samtidigt visar statistik på att träningsfrekvensen inte sjunkit. Därför drar vi slutsatsen att en annan typ av träning är mer vanligt förekommande idag, såsom koordinations- och styrketräning. Detta är dock inte säkerställt utan en slutsats baserad på forskningsläget.</p><p> </p>

Syfte och frågeställningar   Syftet med uppsatsen är att undersöka GIH-studenters kondition och jämföra den trend som finns på GIH gentemot trender för konditionen hos mönstrande samt löpare i Stockholm Marathon. De frågeställningar som användes var: 1. Hur har GIH-studenters maximala syreupptagningsförmåga förändrats från 1977 till 2008? 2. Hur har mäns arbetskapacitet under mönstringen förändrats mellan åren 1969-83 samt 1986-93? 3. Hur har medeltiden förändrats för de löpare som deltog i och slutförde Stockholm Marathon mellan åren 1979-2008? Metod Dels deltog vi i framtagande av ny data i egenskaper av testledare i ett projekt för att undersöka GIH-studenters maximala syreupptagningsförmåga under hösten 2008 (n=28). Dessa data jämfördes sedan med tidigare framtagna data från ett liknande test på GIH-studenter från 1977 (n=44). Resterande del av undersökningen var bearbetning av befintlig data. Totalt studerades 183 216 löpare i Stockholm Marathon samt i snitt 45 000 mönstrande för varje studerat år. Resultat De resultat som framkom av studien var att en negativ utveckling gick att utläsa på GIH-studenternas maximala syreupptagningsförmåga, från 4,50 l O2/min hos männen till 4,24 l O2/min, medan utvecklingen hos kvinnorna var minimal, 2,88 l O2/min till 2,86 l O2/min. Utvecklingen blev större när korrelation mellan vikt och syreupptagningsförmåga gjorts, 61,6ml O2/min*min-1 till 55,6ml O2/min*min-1 för männen medan en förändring från 47,8ml O2/min*min-1 till 44,9ml O2/min*min-1 hos kvinnorna kunde konstateras. Hos mönstrande män var utvecklingen tvådelad; under åren 1969-83 ökade arbetskapaciteten per kilo kroppsvikt något, 3,53W/kg till 3,69W/kg, medan det skedde en minskning mellan 1986 och 1993; 4,34W/kg till 4,17W/kg. För löpare i Stockholm Marathon ökade sluttiden stadigt mellan 1979 och 2008 från att ha legat i medel på 215 min för herrar 1979 till 243 min 2008. Motsvarande tider för damer låg 1979 på 233 min för att stiga till 257 min 2008. Slutsats Utvecklingen för konditionen hos GIH-studenter ligger väl i linje med befintlig forskning som visar på en försämring hos den manliga delen hos befolkningen mot en svagt negativ eller oförändrad kondition hos kvinnorna. Denna trend går dock inte att utläsa på bearbetad mönstringsdata, vars förändring var för liten för att statistiskt kunna säkerställas. En tydlig försämring uppmättes av sluttiden i Stockholm Marathon vilket tros bero på en försämring i konditionen hos löparna. De framtagna resultaten bekräftas i stort av tidigare forskning som visar på en försämring av konditionen men samtidigt visar statistik på att träningsfrekvensen inte sjunkit. Därför drar vi slutsatsen att en annan typ av träning är mer vanligt förekommande idag, såsom koordinations- och styrketräning. Detta är dock inte säkerställt utan en slutsats baserad på forskningsläget.

Flera av de funktioner som vi i allmänhet anser vara nödvändiga för att ha ett fungerandesamhälle lider idag av rekryteringsproblem. I media rapporteras det om underskott av såvällärare som sjukvårdspersonal men även Försvarsmakten har problem med att fyllakrigsorganisation. Det är därför intressant att undersöka om det finns ett intresse blandungdomar att söka sig till det som vi kallar “Kallyrken” och vilka motiv och attityder somungdomar har till dessa. Vår undersökning fokuserar på värnplikten och syftar till attidentifiera vilka drivkrafter ungdomar har för att genomföra eller avstå från den.Vårt teoretiska ramverk utgår från Fabrizio Battistellis motivationstypologi som beskriverdrivkrafter som endera paleomoderna, moderna eller postmoderna. Han menar att strömningari samhället påverkar våra motiv och att vi i dagens postmoderna samhälle snarare drivs avviljan att finna sig själv och söka äventyr än av patriotism och ekonomiska fördelar. Vi hardärutöver utvecklat vårt ramverk med delar ur careershipsteorin i syfte förstå vilkabakgrundsfaktorer som kan ha påverkat ungdomars motiv.Våra data har samlats in genom att intervjua tio ungdomar, fem som genomför sin värnpliktoch fem som går sista året på gymnasiet. I vår undersökning har vi kommit fram till att deundersökta ungdomarna i huvudsak har en positiv inställning till värnplikten och att de serfördelar med att genomföra den. Postmoderna drivkrafter är i huvudsak dominerade men vinoterar även en något högre frekvens av paleomoderna drivkrafter, såsom skyddet avnationen, jämfört med Battistellis tidigare forskning. En av de faktorer som de undersöktaungdomarna lyfter fram som mest betydelsefullt inför mönstring och värnplikt är tillgångentill trovärdig information. Den bild som förmedlas på sociala medier bidrar till ett ökatintresse, men den behöver kompletteras med information som ökar förståelsen för varför detär viktigt att alla är med och bidrar. Samtliga undersökta rekryter meddelar att värnplikten harvarit en positiv upplevelse och kan tänka sig en framtid i Försvarsmakten på något sätt.Studenter är inte heller främmande för ett engagemang i Försvarsmakten utan ser det som enframtida möjlighet. / Many of the social and governmental institutions, such as schools and hospitals, that wegenerally consider a necessity in a functioning society suffer from recruitment problems. TheSwedish Armed Forces are not exempted from this and also have problems manning theirorganisation. The purpose of this study is to determine the underlying motives today's youthexpress towards the newly reinstated compulsory service in the Armed Forces.Our theoretical framework derives from Fabrizio Battistellis motivation trichotomy in whichhe explains that a person's motivation can be either paleomodern, modern or postmodern. Hisconclusion is that today's youth are more motivated by the desire for adventure thanpatriotism and economic benefits. In addition we have used the careership theory in order tounderstand the underlying circumstances that may have influenced a person's motivation.Our data has been collected by interviewing ten young people, five who are in the midst ofcarrying out their military service and five who are attending their last year in high school.We can, in our study, determine, among today’s youth the postmodern motives and values arestill the main driving force, but we have also observed an increase in paleomodern motivesand values compared to Battistelli's previous research.

Sverige befinner sig i en situation där omvärldsläget har förändrats. Det började med en pandemi, vilken har följts av militära konflikter i vår närhet. Detta har gjort att både politiker och medborgare har ett nytt omvärldsläge att ta ställning till.  Försvarsmakten har fått i uppgift att öka antalet värnpliktiga som genomgår grundutbildning. Den allmänna värnplikten återinfördes 2017 och gäller nu män som kvinnor. Volymen som behöver genomföra grundutbildning ökar varje år med innebörden att fler ungdomar behöver mönstra. När ungdomarna fyller i mönstringsunderlaget online framgår det att intresset och motivationen för att genomföra värnplikt är låg. Trots förändringarna i omvärldsläget, har ungdomarnas motivation till värnplikt förblivit oförändrad.  Studien fokuserar på att förstå ur ett individperspektiv, vad som motiverar unga människor att själva vilja genomföra mönstring och värnplikt. Genom att förvärva denna kunskap kan författarna utveckla förslag som kan motivera nuvarande och kommande generationer att mönstra och göra värnplikt, och på detta sätt försvara sitt land.  Syftet med denna studie är att söka förståelse och kunskap om vad som motiverar unga till att mönstra och göra värnplikt.  Studien använder en induktiv ansats och kvalitativ metod. Empirin är hämtad genom semistrukturerade intervjuer i huvuddel från ungdomar som står inför kommande värnplikt och anställda inom Plikt- och prövningsverket. Ungdomarna som har intervjuats har delat med sig av sina åsikter om vad mönstring och värnplikt innebär för dem personligen, samt vad som motiverar dem att vilja genomföra dessa skyldigheter. Empirin från intervjuerna kodades med grundad teori och resultatet blev tre kärnkategorier, individens utbildning, individens förebilder och individen i samhället.  Studien resulterade till följande slutsatser:  De viktigaste förebilderna enligt denna studie är respondenternas föräldrar, och de har en betydande inverkan på deras motivation. En högre folklig förankring och en förstärkning av Försvarsmaktens varumärke ökar ungdomars motivation. Individen påverkas av vänners inställning och åsikter, det beror på rädslan att hamna utanför gemenskapen. Detta påverkar motivationen hos unga att mönstra och göra värnplikt. En ökad kunskap och förståelse om hur mönstring och värnplikt bidrar till att skydda landet ger ungdomar en högre motivation. Meriterande utbildning och ekonomiska bidrag ger unga en ökad motivation till mönstring och värnplikt Det som gör ett land värt att försvara är individens eget behov och detta väger tyngre än landets. / Sweden finds itself in a situation where the global context has changed. It began with a pandemic, followed by military conflicts in our vicinity. This has led both politicians and citizens to face a new international situation.  The Swedish Armed Forces have been tasked with increasing the number of conscripts undergoing basic training. General conscription was reintroduced in 2017 and now applies to both men and women. The number of people needing to complete basic training increases each year, meaning that more young people need to be conscripted. When the youth fill in the conscription documents online, it shows that the interest and motivation to carry out conscription is low. Despite the global situation, the motivation among the youth for duty neither increases nor decreases.  This study focuses on understanding, from an individual perspective, what motivates young people to voluntarily undergo conscription and military service. By acquiring this knowledge, the authors can develop proposals that can motivate current and future generations to muster and do basic training, there by defending their country.  The purpose of this study is to seek understanding and knowledge about what motivates young individuals to muster and do basic training.  This study uses an inductive approach with a qualitative method. The empirical data was gathered through semi-structured interviews, primarily from young individuals facing upcoming conscription and employees within the Swedish Defence Conscription and Assessment Agency. The interviewed youth shared their opinions on what conscription and military service mean to them personally, as well as what motivates them to want to fulfill these obligations. The empirical data from the interviews were analyzed using grounded theory, resulting in three core categories: individual education, individual role models and the individual within society.  The study resulted in the following conclusions:  The most significant role models, according to this study, are the respondents’ parents, and they have a significant impact on their motivation. A stronger connection to the public and enhancing the Swedish Armed Forces’ brand increases motivation among young people. The individual is influenced by friends´ attitudes and opinions, which is due to the fear of being excluded from the community. This affects the motivation of young people to muster and do basic training. Increased knowledge and understanding of how conscription and military service contribute to protecting the country led to higher motivation among young individuals. Recognizing educational achievements and providing financial support enhance motivation for mustering and do basic training. What makes a country worth defending is the individual´s own need, and this weighs more than the country´s.