No description available.

INTRODUKTION Erfarenheter visar att olika typer av smärta kan behandlas med komplementära metoder, detta gör det till en omvårdnadsåtgärd och därmed inom sjuksköterskans kompetensområde. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i behandlingen av smärta. SYFTE Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevda effekter av massage som en komplementär behandling vid cancerrelaterad smärta. METOD Metoden som användes var litteraturstudie. I resultatdelen användes 13 stycken vetenskapliga artiklar som hade granskats, tio kvantitativa, två kvalitativa och en innehållande båda metoderna. RESULTAT Resultatet redovisades i tre kategorier; omedelbar smärtreducering, smärtreducering över tid och indirekta effekter på smärta. Massage som behandling ger en omedelbar symtomminskning och kan utföras av familjemedlemmar eller sjukhuspersonal som ett tillskott till standardvården. Massage resulterade i en kvarhållande effekt av smärtreduceringen efter massagesessionerna. Massage minskade ångesten som triggade smärtan och genom att göra det ledde detta till avslappning och sömn. Patienternas upplevelser påverkades av den aktuella miljön och det sjukdomstillstånd de befann sig i. DISKUSSION Trots gynnande resultat används inte massage i den utsträckning som skulle behövas. Detta talar för att vårdpersonal bör anamma komplementära metoder som massage i vården. Det är sjuksköterskans ansvar i sin profession att hålla sig uppdaterad i nuvarande forskningsrön för att kunna utföra en såpass patientanpassad vård som möjligt.

Bakgrund:Sjuksköterskan ska se och möta patientens lidande och med adekvata omvårdnadsåtgärder lindra så lång det är möjligt. Beröring är en viktig del iomvårdnaden och kan ske i syfte att lindra, trösta, bekräfta och behandlapatienten. Beröring kan ske på många olika sätt varav massage, somomvårdnadsåtgärd är en metod som kan lindra patientens lidande, ochforskning visar att patienter med bland annat smärta kan uppleva att smärtalindras av massage. Många patienter som vårdas inom institutioner lider avlångvarig smärta och det kan skapa konsekvenser som trötthet,nedstämdhet och depression. Syfte:Syftet med litteraturstudien är att beskriva upplevelsen av massage hos patienter med långvarig smärta. Metod:En litteraturstudie där sökningen utfördes i databaserna Cinahl, MEDLINE, Pubmed och AMED. Sökord bestod av massage, long-term pain och chronicpain m.m. Sökningen resulterade i tre kvalitativa och fem kvantitativavetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs (2006) tre analyssteg. Resultat:Majoriteten av patienterna upplevde att smärtintensiteten minskade tillfälligt efter massage. Patienterna upplevde även att rörligheten och motivationen tillaktivitet ökade samt bidrog massage till en upplevelse av ökad förbindelsemellan kropp och själ. I två studier upplevde patienterna att ångesten minskadetillfälligt för att sedan återgå till det ursprungliga. Diskussion:Vad det beror på att patienterna upplever att massage kan lindra smärta, öka rörligheten, öka motivationen till aktivitet och minska ångest kan förklarasmed olika faktorer. Ökning av oxytocin och minskning av kortisol är enfysiologisk förklaring medan vårdrelationen som skapas mellan patient ochsjuksköterska vid massage kan bidra till att patienten känner tillit, trygghet ochkänner sig bekräftad, vilket kan lindra lidande och främja hälsa.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att se vilka effekter taktil massage ger hos personer med demens. Sökning av artiklar har gjorts på databaserna CINAHL, ELIN@Dalarna och PubMed där sökorden dementia, massage, nursing, older people, Therapeutic touch och touch användes i olika kombinationer. Litteraturstudien består av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Artiklarna skulle vara vetenskapliga och inte publicerade före 1995, de skulle även svara på syfte och frågeställning. För att säkerställa att kvalitén på artiklarna var hög granskades de med en granskningsmall. Sammanlagt ligger fjorton artiklar till grund för resultatet i denna litteraturstudie. Resultatet visade att taktil massage har goda effekter i omvårdnaden av dementa. Personalen upplevde att de dementa blev hjälpta av taktil massage. De dementa sänkte sina röster och hade inte samma skrikbeteende som innan. Studierna har också visat att tablettanvändning minskade hos patienterna då de regelbundet fick taktil massage. Personalen växte som vårdare då de använde sig av taktil massage. Efter att projektet var avslutat så kände personalen en bättre sammanhållning i gruppen.

Tactile massage in the care of people with dementia and older people with dementia- like symtoms

Thesis (M.A.)--Central Connecticut State University, 2003. / Thesis advisor: Joanne DiPlacido. " ... in partial fulfillment of the requirements for the degree of Master of Arts in Psychology." Includes bibliographical references (leaves 31-37).

Bakgrund: Fysisk beröring är ett grundläggande behov hos människan och är en central del i omvårdnaden. Fysisk beröring kan lindra eller förhindra lidande och skapa förutsättningar för välbefinnande. I omvårdnaden skapar beröringen ett humant sätt mellan patient och personal att ta kontakt med varandra. Syftet: Hur patientens välbefinnande påverkas av fysisk beröring i omvårdnaden. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga kvalitativa artiklar. Artiklarna har analyserats och inspirerats av Graneheim och Lundmans innehållsanalysmetod. Ur analysförfarandet framkom det tre kategorier, upplevelse via beröring, återhämtning via beröring och samspel mellan patient och personal. Resultat: Det visade att den fysiska beröringen kan vara en bra omvårdnadsmetod att använda, för att öka välbefinnandet och ge avslappning under förutsättning att den ges med respekt och värna om patientens integritet. Slutsats: Fysisk beröring gav både psykiskt och fysiskt förbättrade tillstånd för de flesta patienterna. Några patienter upplevde beröringen som obehaglig. För att undvika obehaget visade det sig att samspelet mellan patient och personal är viktigt.

Prematurity is a common health issue worldwide. In Hong Kong, the rate of prematurity is in an increasing trend, from 4.7% in 1999 to 5.1% in 2004 (Tertiary-wide Obstetric & Gynecology Audit Report, 2004). Preterm infants are usually required to hospitalize in neonatal intensive care unit (NICU) which expose them to certain stressors such as noise, caregiver procedure, medical manipulations and pain (Harrison et al., 2003). Stress would lead to certain illnesses likes metabolic and cardiovascular disorders (Caldji, Diorio, & Meaney, 2000). Facing stress of preterm infants not only affects the developmental and neurodevelopment outcome but also increase the morbidity and mortality (Mitchell & Boss, 2002). Preterm birth is a complicated health problem which affects the infant itself and also increase the burden to society as it costs nearly US$26 billion dollars per year for both inpatient and outpatient care (Richard & Adrienne, 2007). Although there were many known benefits of massage therapy in premature infants and the safety of practicing was being acknowledged, massage therapy is still not being practiced in Hong Kong health care settings. Massage therapy was effective in reducing signs of stress on premature infants and could be performed by parents safely as evidenced by six researches (Dieter, Field, Hernandez-Reif, Emory, & Redzepi, 2003; Hernandez-Reif, Diego, & Field, 2007; Lee, 2005; Kuhn, Schanberg, Field, Symanski, Zimmerman, Scafidi, & Roberts, 1991; Smith, Kux, Haley, Beechy, & Moyer-Mileur, 2012; Wheeden, Scafidi, Ironson, Valdeon, & Bandstra, 1993). Based on the evidence, a new evidence-based practice was developed for reducing signs of stress of premature infant by using massage therapy in NICU. Implementation potential was reviewed in relation to target setting, transferability of findings and cost-benefit analysis. Implementation plan was developed. Stakeholders were identified and communication process was discussed in details. Pilot testing would be carried out to assess the feasibility of implementing the guideline. Finally, evaluation on patient, parents and healthcare providers’ outcome were required in implementing this new change smoothly. / published_or_final_version / Nursing Studies / Master / Master of Nursing

Syftet med studien var att beskriva interaktionen mellan vårdare och personer med demens i samband med taktil massage samt att beskriva vårdarnas upplevelse av vad som hände i interaktionen. Studien hade en beskrivande design och omfattade två personer med demens (två fall) samt tre vårdare. Varje fall omfattade fem observationstillfällen. Data samlades in via ostrukturerade observationer av behandlingstillfällen med taktil massage samt efterföljande intervjuer med vårdarna som utförde behandlingen. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultatet som framkom i de två fall som har studerats redovisas var för sig utifrån respektive tema. Temat i fall 1 – Att må bra av kontakt men vara besvärad av beröring – tydliggör hur individerna samspelade i samband med taktil massage samt vad som utgjorde svårigheter för en god interaktion. Temat i fall 2 – Från att inte förstå och nonchalera till gradvis ökad respons och tillit – speglar personen med demens utveckling i samspelet med vårdarna som gav taktil massage. Slutsatsen är att taktil massage kan utgöra ett redskap för interaktion för vissa personer med demens medan det istället blir ett hinder i interaktionen för andra. / The purpose of the study was to describe the interaction between caregivers and persons with dementia during soft touch massage and to describe the caregivers experience of what happened in the interaction. The study had a descriptive design and included two persons with dementia (two cases) and three caregivers. Each case included five observations. Data were collected through unstructured participant observations of treatments with soft touch massage and thereafter interviews with the caregivers who performed the treatment. Qualitative content analysis was used to analyze data. The result which emerged in the two cases that was studied is presented each separately based on the respective themes. The theme in case 1 - To appreciate the contact but to be uncomfortable of touch - illustrates how the individuals interacted with each other during the massage and what prevented a good interaction. The theme in case 2 – From not understanding and ignore to gradually increased response and trust - reflects the development in the person with dementia´s interaction with the caregivers who performed the massage. The conclusion of the study is that soft touch massage can be a tool for interaction with some people with dementia and an obstacle in the interaction with others.

Growing evidence suggests that chronic health conditions and disability act as reliable predictors of complementary/ alternative medicine (CAM) use. Such use may have the potential for some to increase independence and quality of life. Moreover, research indicates that older people are significant consumers of CAM services. Yet, understanding profiles of older individuals of these services continues to remain under researched. Here, a widely used type of CAM was considered – massage therapy (MT). Towards better understanding MT user profiles, this study tested a modified version of the Andersen Health Behavior Model to help ascertain if it is useful towards understanding factors associated with massage therapy (MT) utilization. Respondents represented an elderly sample (aged 60+) that resided within a large urban city in Ontario Canada (Toronto). Eligible respondents at the time of the study were non-institutionalized and self-reported having one of more current chronic illness conditions which they have had for six months or more, and had been diagnosed by a medical doctor. Using a quantitative method, retrospective data were gathered using a pre-tested English-only mail questionnaire, developed specifically for this study. Data were gathered over a period of 6 months, between late 2000 to mid 2001. Bivariate analysis suggests that inequity exists whereby the ability to access massage therapy varies according to one’s socioeconomic status. This is further supported using backwards step-wise regression analysis, whereby one’s total annual household income was a strong predictor of MT use status. One’s CAM-related health and social network as well as having back problems also emerged as strong predictors of MT use. Overall findings suggest that a modified Andersen model as used in this study does have utility in relation to helping to identify potential factors associated with the utilization of massage therapy. Based on regression analysis, findings here suggest, for example, that those with higher incomes are 1.5 times more likely to use MT. This provides support that there are existing inequities regarding access to rehabilitation-oriented health care services. With population aging and rising numbers of people needing restorative and rehabilitation services, study findings will increasingly have important public health as well as health care policy related implications.