No description available.

Studien belyser hur pedagoger från två förskolor reflekterar kring miljö och material i förhållande till genus och hur vårdnadshavare görs delaktiga i förskolornas genusarbete. Syftet i studien var att undersöka hur pedagoger på två förskolor reflekterade över miljö och material ur ett genusperspektiv samt om och hur de förmedlar genusarbetet till vårdnadshavare. Ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med avseende på genus har använts. Förskolan ska arbeta för att motverka stereotypa könsmönster men inga direkta riktlinjer finns för hur ett sådant arbete ska gå till. Studien bestod av intervjuer med sex pedagoger och två vårdnadshavare. Resultatet i studien visade att miljö och material kan påverka både vuxna och barns uppfattningar om flickors och pojkars lika värde. Det framkom att vårdnadshavare inte var alltför delaktiga i förskolans genusarbete. En slutsats blev att både pedagogers och vårdnadshavares förhållningssätt påverkade miljön som i sin tur sände ut budskap om hur flickor och pojkar bör vara.

Hållbar utveckling och miljöfrågor är ett högst aktuellt tema, inom designområdet har man länge jobbat med dessa frågor, inom konsten händer inte lika mycket. Hur kan man arbeta med hållbarhetsfrågor inom bildämnet? Ett av gymnasieskolans mål handlar om att varje elev ska visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Hur kan det målet bearbetas och tolkas ur ett bildpedagogiskt perspektiv? Vilka strategier, metoder och material användbara för bildämnet blir resultatet när målet används som utgångspunkt i undersökningen? Utifrån ett lärarperspektiv skaffar jag mig genom undersökningen kunskaper som möjliggör det för mig och andra bildlärare att bidra till att det målet går att uppfylla. I arbetet används målet som utgångspunkt när material, metoder och strategier undersöks ur konstnärligt och miljömässigt perspektiv. Empirin i form av den praktiska och konstnärliga undersökningen, samt en studiecirkel där hållbarhetsfrågor kopplat till konstnärligt arbete diskuteras, analyseras med hjälp av hållbarhetsteorier. Utöver att analyseras i uppsatsen så visas också den praktiska och konstnärliga undersökningens resultat på Konstfacks vårutställning. Föremålen som visas är resultatet av destrategier, metoder och material som har undersökts. Jag har bland annat tillverkat och arbetat med biologiskt nedbrytbara material som trolldeg och återvunna material som pappier maché gjort av papper från skräpinsamlingen på Konstfack. Jag har undersökt strategier för att minska material och jobbat med återanvänt material som till exempel uttjänta strumpbyxor, men också med material som är möjligt att återanvända om och om igen som vax. Flera av de objekt som visas i utställningen är sammanfogade på så sätt att de är möjliga att plocka isär och använda på andra sätt eller återvinna, också det en hållbarhetsstrategi. Själva utställningsformen är ett försök till effektivt materialanvändande på så sätt att ett stort utrymme tas i anspråk genom användande av relativt lite material. Omsorg om miljön har varit genomgående i arbetet, i undersökning och gestaltning men även genom valet att skriva uppsatsen i ett typsnitt som använder lite trycksvärta. Syftet är att undersökningens resultat ska inspirera och bidra med kunskap om hur man kanarbeta med och tänka kring bild- och designundervisning utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Detta arbete kommer att handla om barnens perspektiv på miljön i förskolan. Det vi ville ha fram med arbetet är hur barnen tolkar de olika miljöerna utifrån barnens perspektiv och hur barnen påverkas av de olika miljöerna och materialet. Miljöerna som vi tittat på är inomhus, ute på gården och i skogen. Vi har använt oss av intervjuer med femåriga barn och observationer av dem i de olika miljöerna på två olika förskolor. Vi har använt oss av kategoriseringar för att analysera barnens svar på intervjufrågorna i dessa kategorier framkom saker som man kan hålla i/ transportera, bli transporterade av/ bli buren av och saker som barnen saknar. Vi kom fram till att barnen saknar material i de olika miljöerna och att mycket material inomhus är platsbundet. Vi har sett att barnen är begränsade av både rummen och materialen. Vi såg även att barnen är mer rörliga utomhus och i skogen än de är inomhus enligt både intervjusvar och observationer. Vi har uppmärksammat att det finns mer behov av pedagogernas närvaro inomhus än i utomhusmiljöer. Vi har sett i våra observationer en koppling mellan hur barn leker och ytan som de har att använda sig av. Vi har uppmärksammat att läroplanen för förskolan inte har barnens perspektiv i fokus utan har enbart ett barnperspektiv.

Arqueóloga / Si bien no existen estadísticas de destrucción o intervención patrimonial arqueológica en el borde costero del área de los archipiélagos patagónicos septentrionales, la sola revisión de los proyectos de desarrollo e inversión que se concretan año a año, permite plantear que dicha destrucción, total o parcial, corresponde a una realidad cuya dinámica es rápida y sistemática. En estas intervenciones, no sólo se revela la actual concepción economicista que opera sobre el borde costero, sino que también se observa la incapacidad de la sociedad para entender la costa marítima como un ecotono frágil, en el que confluyen diversos patrimonios que ponen de manifiesto su relevancia tanto ambiental, como cultural

Die Fließeigenschaften von Pulvern spielen nicht nur in der pharmazeutischen Industrie, sondern auch in verschiedenen anderen Industriezweigen wie z.B. der Lebensmittelindustrie eine bedeutende Rolle. So werden Abfüllvorgänge durch schlechte Fließeigenschaften erschwert. Um die Fließeigenschaften zu verbessern werden Fließregulierungsmittel zugesetzt. Obwohl ihr Gebrauch weit verbreitet ist, ist über ihren Wirkungsmechanismus wenig bekannt. Deshalb sind im Rahmen dieser Arbeit 14 beliebige Nanomaterialien aus verschiedensten Einsatzgebieten auf ihre fließregulierende Wirkung hin untersucht und bewertet worden. Dafür wurden im Turbulamischer binäre Pulvermischungen hergestellt und mittels Zugspannungstester und Analyse von REM-Aufnahmen ausgewertet. Dabei zeigte sich, dass die Fähigkeit eines Stoffes, als Fließregulierungsmittel zu wirken, in erster Linie unabhängig von seiner chemischen Natur ist. Auch seine Primärpartikelgröße erweist sich zur Bestimmung der fließregulierenden Wirkung als nicht aussagekräftig. Vielmehr werden die Agglomerate eines Nanomaterials wie künstliche Rauigkeiten an die Oberfläche des Trägermaterials adsorbiert. Die Arbeitshypothese konnte dadurch bestätigt werden: Die Reduktion der Zugspannung ist allein von zwei Faktoren abhängig: von der Größe der Agglomerate des Nanomaterials und von der Dichte, mit der diese Agglomerate die Oberfläche des Trägermaterials belegen. Ein Fließregulierungsmittel ist um so potenter, je kleiner seine Agglomerate sind und je dichter sie auf dem Trägermaterial angeordnet werden können. Theoretisch kann den Ergebnissen zufolge ein „freifließender“ Wirkstoff mit einem identischen Wirkstoff in Nanogröße als Fließverbesserer hergestellt werden. Die Auswirkungen der Einflussfaktoren wie die spezifische Oberfläche, die Oberflächenbeschaffenheit, die chemisch-physikalischen Eigenschaften wie Hydrophobie / Hydrophilie, die elektrostatische Aufladbarkeit und die Struktur können wie folgt zusammengefasst werden: Sie bestimmen die innerhalb eines Agglomerats wirksamen Kräfte (Van-der-Waals-Kräfte, Wasserstoffbrückenbindungen, formschlüssige Bindungen). Können diese schnell überwunden werden, lassen sich die Agglomerate leicht zerkleinern. Somit belegen sie die Oberfläche des Trägers dicht und senken die Zugspannung dementsprechend stark ab. Da in hydrophoben Produkten keine Wasserstoffbrückenbindungen ausgebildet werden, sondern nur Van-der-Waals-Kräfte die Agglomerate aufbauen, setzen diese Produkte die Zugspannung insgesamt schneller und stärker herab als hydrophile Produkte. Es hat sich herausgestellt, dass der Mischvorgang neben der homogenen Verteilung des Nanomaterials zusätzlich eine Zerkleinerung der Agglomerate der hochdispersen Substanzen bewirkt. Dabei agieren die groben Trägerpartikel wie Kugeln in einer Kugelmühle, die hochdispersen Substanzen wie das zu zerkleinernde Gut. Daher steigt die Belegung des Trägermaterials während des Mischvorgangs an. Die Zugspannung sinkt. Nach Rumpf reduzieren Rauigkeiten die interpartikulären Haftkräfte.[1] Mit der vorliegenden Arbeit wird nachgewiesen, dass dieser Ansatz auch auf den Wirkmechanismus von Fließverbesserern übertragbar ist. Fließregulierungsmittel bewirken als künstliche Oberflächenrauigkeiten eine Verringerung der Kontaktfläche und eine Vergrößerung des Abstands zwischen zwei Partikeln. Dies führt zur Abnahme der Van-der-Waals-Kräfte. Der Versuch, die Wirkungsweise eines Fließverbesserers über den Kugellager-Effekt zu erklären, ist daher abzulehnen. Da der Ansatz von Rumpf mit einer Rauigkeit mittig im Kontaktbereich für reale Systeme nicht umfassend genug ist, konzentriert sich die vorliegende Arbeit besonders auf die tatsächliche Dichte der Belegung des Trägermaterials mit fließregulierenden Partikeln. Rechnerisch kann mit dem 3-Rauigkeiten-Modell begründet werden, warum die Belegungsdichte von besonderer Bedeutung ist. Literatur: [1] H. Rumpf, Chemie-Ingenieur-Technik 1974, 1, 1-11 / The flowability of powders plays an important role not only in the pharmaceutical industry, but also in various other industrial branches like the food-processing industry. Especially filling processes are rendered difficult by poor flow properties of powders. In order to improve them flow conditioners are added. Despite of their wide use only little is known about the mechanism of action of flow conditioners. Therefore in the context of this work 14 randomly chosen nanomaterials from different fields of application have been tested and evaluated according to their improvement of flow properties. In order to do so, binary powder mixtures were produced in a turbula mixer and evaluated by means of a tensile strength tester and the analysis of scanning electron micrographs. It has been shown that the ability of a material to act as a flow conditioner does not primarily depend on its chemical nature. Also its primary particle size does not offer relevant information for determining the effectiveness of a glidant. In fact the agglomerates of a nanomaterial are adsorbed on the surface of the carrier like artificial roughness. The working hypothesis could thus be validated: The reduction of tensile strength only depends on two factors: the size of the agglomerates of the nanomaterial and the density with which these agglomerates cover the surface of the carrier. A glidant is the more potent, the smaller its agglomerates are and the denser they cover the carrier. According to these results theoretically a “free flowing” active ingredient could be produced with the identical nano-sized active ingredient as a flow agent. The effects of the influencing factors like the specific surface, the surface properties, the chemical-physical properties like hydrophobia / hydrophilia, the electrostatic rechargability and the structure can be summarized as follows: they determine the forces within an agglomerate (Van-der-Waals-forces, hydrogen bonds, form-fitting bonds). If those can be overcome quickly the agglomerates can be broken up easily. Consequently they cover the surface of the carrier densely and correspondingly they reduce the tensile strength significantly. As no hydrogen bonds are formed in hydrophobic products, only Van-der-Waals-forces build up the agglomerates. On the whole these products lower the tensile strength faster than the hydrophilic products. It has been shown that the process of blending causes not only the homogeneous distribution of the nanomaterial, but also the breaking up of the agglomerates of the highly dispersive substances. Here the coarse carrier particles act like balls in a ball mill. The coverage of the carrier therefore rises during the blending process. The tensile strength decreases. According to Rumpf roughness reduces the interparticular forces.[1] In this work it will be demonstrated that this approach can also be transferred to the mechanism of glidants. Glidants acting as an artificial surface roughness cause a reduction of the contact area and an increase in the distance between two particles. This leads to a decrease of the Van-der-Waals-forces. The attempt to explain the mechanism of action of a flow conditioner by means of the ball bearing effect therefore has to be rejected. As Rumpf‘s concept of one roughness in the centre of the contact area of two particles is not extensive enough for real systems, this work focuses on the actual coverage density of the carrier with glidant’s particles. By means of the 3-roughness-model it could be demonstrated arithmetically why the density coverage is very important. Literatur: [1] H. Rumpf, Chemie-Ingenieur-Technik 1974, 1, 1-11

In der vorliegenden Arbeit wurden die Faktoren, die die Wirksamkeit und Leistungsfähigkeit nanoskaliger Fließregulierungsmittel beeinflussen anhand repräsentativer Vertreter aus vier verschiedenen Hauptgruppen von Nanomaterialien untersucht. Durch Variation der Energieeinträge, mittels unterschiedlicher effektiver Fallstrecken des Mischzylinders, konnte eine ansteigende Potenz für alle Nanomaterialien beobachtet werden. Das hydrophobe Aerosil R 972, welches eine geringe Agglomeratstabilität aufweist, zeichnet sich durch das höchste fließregulierende Potential aus. Zuswammenfassend konnte gezeigt werden , dass die in den Nanomaterial-Agglomeraten auftertenden Wechselwirkungen, die Größe der Agglomerate und deren Adsorptionsrate die bestimmenden Faktoren der Fließeigenschaft von Pulvern sind. / The main goal of the presented study was the investigation of factors that influence the efficency and the effectiveness of nano-scaled flow conditioners. For this, one repräsentative of each of the four main groups of nano-materials was used.The energy input during the blending process was varied by the use of different sized mixing cylinders. It was observed that was increasing cylinder size, the potency of the flow-conditioners increases. The hydrophobic Aerosil R 972 only shows little agglomerat-stability, while it has the highest flow-conditioning potency of the investigatet nano-materials. In conclusion it can be stated that the size and the adsorption rate of nano-material agglomerates, as well as their inter-particular forces determine the flow conditioning properties of cohesive powders.

UNIVERSITY OF THE WITWATERSRAND, JOHANNESBURG SCHOOL OF MECHANICAL ENGINEERING PROJECT REPORT FOR DEGREE OF MASTERS 0F SCIENCE IN ENGINEERING (INDUSTRIAL). / Pretoria Distributor, one of Eskom's five main distributors, was experiencing several problems with the management and planning of their electrification projects. The problems occurred as a result of inadequate systems, processes and training. The rapid increase in the volume of material that had to be managed necessitated them to investigate the possibility of implementing Materials Requirements Planning. The investigation highlighted the fact that it would be very difficult to handle the volume of projects on the current systems, [i.e. base systems) and while the environment at the Distributor is not ideally suited to MRP, they should still enjoy many of the benefits of implementing MRP. In preparing for the implementation, several action plans had to be put in place to address the problems of poor planning. By the time the Distributor was "live" on MRP many of the earlier problems relating to planning and design standards, had been addressed. 'the pest implementation evaluation revealed that although the electrification projects was not an ideal environment in which to run MRP, they were enjoying several benefits from the implementation. / Andrew Chakane 2018

Phase Change Materials (PCM) absorb and release heat at preset temperatures. Due to their relatively high values of latent heat, they are capable of storing and releasing large amounts of energy during phase change. When a PCM is in its solid phase, it will absorb heat as the external temperature rises. The temperature of the PCM will mirror the external temperature until the melting point of PCM is reached. At this stage, the PCM will begin to melt with almost no change in its temperature. PCM plays an opposite role when the external temperature drops. It releases the stored energy back while going through phase change from liquid phase to solid phase. The present work is a numerical study towards fundamental understanding of the impact of using PCM on enhancement of heat and mass transfer in several scenarios. A numerical analysis has been carried out to determine the impact of presence of PCM on the insulating characteristics of paper board packaging. Two different cases of a layered PCM and uniformly dispersed PCM within the packaging wall are considered. The numerical results illustrate significant reduction in exchange of heat between the exterior and the interior of the packaging. Specifically, the unique concept of utilizing PCM in drying of paper is proposed and a numerical investigation is performed to determine the corresponding transport characteristics. The results indicate that the PCM acts as a heat source and a heat sink alternatingly throughout the conventional paper drying process, enhancing the drying energy efficiency. This study also included presence of gas-fired infrared emitters in the drying process as well for which the spectral absorption coefficient of PCM was measured and incorporated into the theoretical model. Finally, the impact of the presence of PCM in convective air-drying of moist paper is numerically investigated. The hot air ow is generated by an in-line jet nozzle. The air impinges on the exposed surface of the moist paper while the other side is considered to be perfectly insulated. The results provide the corresponding air flow field as well as air temperature distribution in between the nozzle exit and the surface of the moist paper. The results also reveal the enhancement of drying rates with PCM, fundamentally confirming the role of PCM on enhancing the energy efficiency of convective drying of moist paper.

In the design phase of any building industry, appropriate material selection is critical for the entire project. A poor choice of material may affect the quality of the project, lead to high cost during the long term operation and maintenance phases, and even endangering humans and the environment. Since the inception of the United States Green Building Council (USGBC) in 1993, ¡°green¡± buildings have become a hot topic and people have become concerned about how sustainable their buildings are. In order to determine the level of sustainability in buildings, the Leadership in Energy and Environmental Design (LEED) has developed a rating system that has been established now as the common denominator in the industry. However, the LEED rating system simplifies, or even ignores, explicit considerations for Lifecycle Assessment (LCA) in determining the selection of building materials. This lack of explicit consideration for LCA does not permit a full assessment in determining how truly sustainable the chosen materials are. This research analyzes the factors impacting the selection of the green materials and reviews the current standards used in green material. It proposes a more comprehensive rating method for the green material selection illustrating its applicability through a case study analysis based on new WPI Sports and Recreation Center. It is expected that this study would contribute to a better understanding of the sustainable materials selection and can improve help to improving their long term performance in buildings.