Undersökningen har genomförts för att ta reda på hur digitala verktyg används i musikindustrin och på vilket sätt dessa appliceras i praktiken. Det digitala verktyget som ställts i fokus är “trum-plugins” eller digitala trummor.Arbetet baseras framförallt på källor i form av video-handledningar, digitala artiklar, relevant litteratur och forskning, men även på observationer under mitt egna praktiska arbete. Resultatet medför en inblick och förståelse för hur, samt varför digitala trummor används i moderna musikproduktioner. Vidare presenteras exempel på olika tekniker, tillvägagångssätt och arbetsmetoder för att behandla problem i den kreativa arbetsprocessen, samt varför nämnda metoder används. Genom att redovisa dessa exempel synliggörs den exklusiva användningen av trumprogrammering i några av de största nuvarande hitlåtarna. Vidare undersöker arbetet om hur riktiga inspelade trummor manipuleras digitalt genom kvantisering och triggers. För att inkludera en historisk aspekt presenteras hur trummaskinen användes i en musikproduktion när digitala verktyg inte var lika sofistikerade och utvecklade.Med hjälp av ovanstående information och forskning besvarades huvudfrågan.Slutsatsen inkluderar bekräftelsen om att mänskliga musiker allt mer blir ersättliga med den teknologiska utvecklingen. Detta resulterar i en ny frågeställning kopplad till den eviga diskussionen om förhållandet mellan människa och maskin i musikvärlden. / The purpose of this article is to investigate how digital tools are used in the music industry and their practical application. The main focus for this article will be the use of "drum-plugins'', more commonly known as digital drums.The results are based on various source materials such as video tutorials, digital articles, relevant literature and research. Another important aspect of the results are observations from my own music production using digital drums.First, the results provide both an insight and understanding of how and why digital drums are used in modern music productions. Second, a number of techniques, approaches and methods are presented to help solve common problems in the creative work process. Third, the relevance and application of these methods is explored.Furthermore, by accounting for the above examples the presence of digital drums in numerous modern "hit-songs" is discussed. Another important product of digitalization shown in the article is the digital manipulation of real drums using quantization and triggers. Lastly, to include an historic aspect the use of drum machines in "earlier" music productions is presented.The main question was answered using the above information and research.Finally, the conclusion confirms that human drummers are more frequently being replaced due to technological advancements, which results in a new question, or debate, i.e the relationship between man and machine in the music industry.

WoodWinder is a machine whose job is to interpret the signal from a Musical Instrument Digital Interface (MIDI) keyboard and make a recorder play accordingly. This was performed by simulating the two human traits needed in order to play the recorder: providing air flow for the mouthpiece and fingers to cover its holes. The air flow was provided by a custom made centrifugal fan and directed through a separation chamber which determined how much air was allowed to travel through the mouthpiece and how much was driven out through an exhaust. The purpose of the separation chamber was to simulate the amplitude of the played tone. The movement of the fingers was enabled by seven servo motors, mounted collaterally to the recorder. All movement was governed by two Arduino Microcontroller Units (MCU), a servo driver and a motor driver. The machine can play any note on demand without hardly any noticeable lag. The two lowest tones D and C were somewhat limited as they produced a distorted sound at high enough velocities. The largest error in accuracy for expected frequencies was around 6Hz. / WoodWinder är en maskin vars jobb är att tolka signalen från ett MIDI keyboard och få en blockflöjt att spela efter. Detta utförs genom att simulera de två mänskliga egenskaperna som krävs just för att spela en blockflöjt: förmedla luftflöde till munstycket och fingrar till att täcka hålen. Luftflödet förmedlades via en specialtillverkad centrifugalfläkt och fördes genom en separationskammare som bestämde hur mycket luft som tilläts flöda in i munstycket kontra ut ur en ventil. Detta för att bäst simulera amplituden på tonen som spelades. Fingrarnas rörelse möjliggjordes av sju servomotorer, monterade längs blockflöjten och all rörelse styrdes av två Arduino-mikrokontroller, en servooch en motordrivare. Maskinen kan spela alla tänkta toner utan någon märkbar fördröjning. De två lägsta tonerna D och C blev något begränsade då de, vid högt luftflöde, producerade ett något förvrängt ljud. Det största uppmätta felet i förhållande till förväntade värden var 6Hz.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om det går att uppnå en liknande upplevelse i en filmscen med samma filmmusik skapad virtuellt med en dator gentemot live- inspelade musiker. Nyckelfrågorna i den här undersökningen är - kan en scen ur en film upplevas bättre/sämre beroende på samma musik skapad med dator kontra live? Kan handlingen i scenen uppfattas olika? Förändras känslan i scenen mellan versionerna? I undersökningen använder jag mig av en filmscen ur långfilmen Finding Alice (Fernandez, 2019) som jag komponerat musiken till. Med hjälp av scenen ”I’m Gonna Kill Him” undersöker jag i form av ett blindtest hur stor skillnad åskådaren upplever mellan två versioner av scenen – den ena med virtuellt stråk och den andra med live-stråk. Blindtestet genomfördes på en handfull personer, både med tränade och otränade musiköron. Det blev mycket intressanta diskussioner utifrån frågorna jag hade sammanställt till blindtestet. Man kunde märka likheter och skillnader på hur filmscenen upplevdes. Personerna med tränade musiköron tenderade att föredra versionen med live-inspelat stråk. De starkaste argumenten för den versionen var att den kändes mindre ”Hollywood” och allvarligare i tonen än versionen med virtuellt stråk. De tyckte även att timing/frasering och dynamik med live-stråket kändes mer organiskt och gifte sig bättre med dialogen. Personerna med otränade musiköron tenderade att inte uppleva stor skillnad alls. Eftersom jag utifrån förutsättningarna bara fick ihop en handfull personer till blindtestet var det svårt att komma fram till en slutsats. Men det gick att se tendenser. Personerna med tränade och insatta musiköron kunde uppleva skillnad mellan virtuell musik skapad med dator och live-inspelad musik, och gav därmed olika upplevelser för filmscenen. Men för det otränade musikörat blev upplevelsen i princip samma mellan versionerna. Nyckelord: filmmusik, virtuell, orkester, stråkar, musik, film, MIDI

Whilst drum replacement, the act of replacing the sound of a particular drum with a pre-recorded sample, has been in practice since the 1970s it is only towards the end of the first decade of the 21st century that software drum machines such as Toontrack’s Superior Drummer 2.0 and Steven Slate Drums have become an popular alternative to actual drum recordings within music production. With the increasing popularity there have been voices from the music community in protest claiming that a machine could never replace an actual drummer. What I aimed to do in this project was to do a comparative study, where I analyse and compare various aspects of both alternatives – a recorded performance with an actual drummer and a MIDI programmed performance sampled drum machine – and see whether or not a human drummer could possibly be replaceable. The results indicated that, given the circumstances and project restrictions, the differences were mostly too miniscule to have any practical value and therefore a drummer was in this scenario replaceable by a MIDI programmable drum machine. / Trots att “drum replacement”, att ersätta ljudet av en specifik trumma med ett förinspelat ljudklipp, har använts sedan 70-talet så är det först mot slutet av 2000-talets första decennium som mjukvarubaserade trumbibliotek, så som Toontracks Superior Drummer 2.0 och Steven Slate Drums, har blivit ett populärt alternativ för faktiska truminspelningar inom musikproduktion. I och med den ökade populäriteten har många från musikvärlden protesterat och hävdat att en maskin aldrig kan ersätta en riktig trumslagare. Tanken med det här projektet var att göra en jämförande studie där jag analyserar och jämför olika aspekter av de båda alternativen - ett inspelat framförande med en riktig trumslagare och ett framförande programmerat i MIDI med en samplingsbaserad trummaskin - för att se huruvida en mänsklig trummis skulle kunna vara ersättningsbar. Resultaten visade, med hänsyn tagen till projektets begränsningar, att skillnaderna var för små för att ha något praktiskt värde och att en trummisen i det här scenariot därför kunde ersättas med en midiprogrammerbar trummaskin.

Dissertation--Anthropology--Berkeley--University of California, 1995. / Bibliogr. p. 355-408.

A software system that automatically classifies MIDI files into hierarchically organized taxonomies of musical genres is presented. This extensible software includes an easy to use and flexible GUI. An extensive library of high-level musical features is compiled, including many original features. A novel hybrid classification system is used that makes use of hierarchical, flat and round robin classification. Both k-nearest neighbour and neural network-based classifiers are used, and feature selection and weighting are performed using genetic algorithms. A thorough review of previous research in automatic genre classification is presented, along with an overview of automatic feature selection and classification techniques. Also included is a discussion of the theoretical issues relating to musical genre, including but not limited to what mechanisms humans use to classify music by genre and how realistic genre taxonomies can be constructed.

Universiẗat, Diss., 2002--Bonn.

No description available.

Thèse--Lettres--Toulouse II, 1984. / Bibliogr. p. 811-846, vol. 1 et p. 379-390, vol. 2. Thèse soutenue sous le titre "Les transports et l'histoire socio-spatiale de Midi-Pyrénées.

Th.--Lettres--Aix-Marseille 1, 1973. / Bibliogr. p. 845-849.