The main objective of this thesis is to find information of how, or if, the selected macroeconomic variables consumer price index, interest rate, exchange rate, industrial production, oil price and money supply have affected the Swedish stock market (OMXafgx) during the time-period 1973-2017. Findings in this research proves that all variables are co-integrated with the Swedish stock market, but only one of the variables selected, industrial production, have a short- and a longrun relationship affecting the Swedish stock market. A negative long run relation is also identified for money supply. / Huvudsyftet med denna uppsats är att finna information om hur, eller om, de utvalda makroekonomiska variablerna konsumentpris index, ränta, växelkurs, industriproduktion, oljepris och penningmängd har någon påverkan på den svenska aktiemarknaden (OMXafgx) från 2973-2017. Resultaten från denna undersökning visar att alla variablerna är samintegrerade med den svenska aktiemarknaden. Dock är det endast industriproduktion som har en kort- och långsiktig relation som påverkar den svenska aktiemarknaden. En negativ långsiktig relation identifieras även för penningmängd.

Variations in macroeconomic indicators affect the performance of the stock markets. In Ghana, although the performance of the Ghana Stock Exchange (GSE) has been affected by macroeconomic variables from January 2000 to December 2013, the mechanisms of these relationships have not been studied. The purpose of this research was to examine the relationships between selected macroeconomic variables and their effect on the stock market returns on the Ghana stock market. The research questions addressed whether macroeconomic variables had significant effect on stock market returns in Ghana within the specified period. The target sample was all 36 listed firms on the Ghana stock market. Data were obtained from the Bank of Ghana bulletins, the Ghana Statistical Service website, and the GSE website. Time-series data analysis was used to determine whether there was a statistically significant relationship between stock market returns and inflation rate, exchange rate, interest rate, and money supply. The findings revealed that interest rates and money supply had a significant negative effect on stock market returns; however, exchange rates had a significant positive effect on stock market returns. Moreover, inflation rate did not significantly affect stock market returns in Ghana. The implications for positive social change include improved knowledge about the effects of macroeconomic variables on stock returns that could guide policy makers and household agents to improve investment decisions, thus increasing the net worth of these economic agents.

No description available.

The Swedish real estate market has, and arguably still continues to, endure a crisis in terms of increased interest rate followed by uncertainties on a global scale. Both the residential and commercial real estate market has been affected, seeing prices and transaction volumes decrease as a consequence. The commercial real estate market is largely dependent on financing, which is further strengthened by the large amount of the Swedish banks’ total lending that is directed towards the commercial real estate sector. These aspects combined proves the need of accurately forecasting the real estate market, partly in the aspect of investment decision making but also in relation to the development of the overall economy.  To connect the real estate market with the economy as a whole, this study will analyze five different macroeconomic variables’ effect on the transaction price on commercial real estate in Sweden, as well as making forecasts on the future outlook of real estate prices in relation to the development of the variables. This is conducted with the time series regression model ARIMAX, which utilizes lagged versions of previous commercial real estate prices along with macroeconomic variables in terms of GDP, KIX (the krona index), real interest rate, the Euro/SEK exchange rate as well as the unemployment rate. The model is conducted in relation to the commercial real estate market in Sweden, with a dataset of commercial transactions ranging from 1996 until 2023. Additionally, an analysis of a subset of solely the industrial segment is investigated.  Lastly, the forecasting of real estate prices was conducted in relation to a scenario analysis. The analysis was built on multiple market outlooks by utilizing a predictive movement of the independent variables in relation to three scenarios: pessimistic, base and optimistic. The results of the scenario analysis depicts a fairly modest difference in predicted outcomes on the transaction price in December 2024 in relation to the different scenarios. / Den svenska fastighetsmarknaden har genomgått, och enligt vissa prognoser genomgår, en kris i form av höjda räntor följt av osäkerheter på global nivå. Både bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter har påverkats och priserna och transaktionsvolymerna har sjunkit som en följd av detta. Den kommersiella fastighetsmarknaden är till stor del beroende av finansiering, vilket ytterligare förstärks av att en stor del av de svenska bankernas totala utlåning är riktad mot den kommersiella fastighetssektorn. Dessa aspekter sammantaget visar på behovet av att kunna göra korrekta prognoser för fastighetsmarknaden, dels för att kunna fatta investeringsbeslut men också för att kunna bedöma utvecklingen av ekonomin överlag.  För att koppla samman fastighetsmarknaden med ekonomin i stort kommer denna studie att analysera fem olika makroekonomiska variablers effekt på transaktionspriset på kommersiella fastigheter i Sverige, samt göra prognoser om fastighetsprisernas framtidsutsikter i förhållande till variablernas utveckling. Detta görs med tidsserieregressionsmodellen ARIMAX, som utnyttjar laggade versioner av tidigare kommersiella fastighetspriser tillsammans med makroekonomiska variabler i form av BNP, KIX (kronindex), realränta, växelkursen Euro/SEK samt arbetslöshet. Modellen genomförs i relation till den kommersiella fastighetsmarknaden i Sverige, med ett dataset av kommersiella transaktioner från 1996 till 2023. Dessutom genomförs en analys av enbart industrisegmentet. Slutligen genomfördes en prognostisering av fastighetspriserna med hjälp av en scenarioanalys. Analysen byggde på flera marknadsutsikter genom att använda den förutspådda förändringen av de oberoende variablerna i förhållande till tre scenarier: pessimistisk, bas och optimistisk. Resultatet av scenarioanalysen visar på en svag men noterbar skillnad i förväntat utfall för transaktionspriset i december 2024 i förhållande till de olika scenarierna.

Made available in DSpace on 2016-03-15T19:26:25Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Karen Priscila da Cunha Gavioliprot.pdf: 1194372 bytes, checksum: 6a6571efb045aaeed718f45bba378e72 (MD5) Previous issue date: 2015-02-11 / Given the broad topic in the field of capital structure, this work aims to contribute to the advancement of studies analyzing firms belonging to São Paulo Stock Exchange (BOVESPA), from 1995 to 2013. With the focus on identifying the behavior of financial leverage and the speed adjustment under different macroeconomic conditions, analogously with Cook and Tang (2010) and Mukherjee and Mahakud (2012). Some studies realized in other countries and also in Brazil used the macroeconomic variables as part of the company's debt composition, and there are, by all stakeholders, the need to improve knowledge on how companies react to changes of these macroeconomic variables. From a sample of 334 Brazilian, the panel was used in the art, applying the fixed effects method and then using dynamic through the GMM method (General Method of Moments) as a way to compare the results obtained in the static model and understand the leverage adjustment speed. Our results demonstrate that Brazilian companies are influenced by GDP and M4 when there is an unfavorable moment in the economy, adjusting their leverage faster, unlike in the case of the Selic interest rate, interest spread, inflation and exchange. In general, it appears that in Brazil companies tend to increase leverage when there is less growth for not sufiencientes reserves to survive the fall of the growth, and benefits from the low rates of times to get the most benefit front of banks and companies of development. / Diante do vasto tema no campo da estrutura de capital, esta dissertação visa contribuir no avanço dos estudos analisando empresas pertencentes a Bolsa de Valores de São Paulo (BOVESPA), no cenário de 1995 a 2013. Com foco em identificar o comportamento da alavancagem financeira e a velocidade de ajuste em diferentes condições macroeconômicas, analogamente com Cook e Tang (2010) e Mukherjee e Mahakud (2012). Alguns estudos em outros Países e no Brasil utilizaram as variáveis macroeconômicas como integrante na composição de endividamento da empresa, e há por parte de todos os agentes a necessidade de aprimorar o conhecimento em como as empresas reagem às mudanças dessas variáveis macroeconômicas. A partir de uma amostra de 334 empresas brasileiras, foi utilizado a técnica em painel, aplicando-se o método de efeitos fixos e em seguida utilizando o dinâmico por meio do método de GMM (General Method of Moments) como forma de comparar os resultados obtidos no modelo estático e entender a velocidade de ajustamento da alavancagem. Nossos resultados demonstram que as empresas brasileiras são influenciadas pelo PIB e M4 quando há um momento desfavorável na economia, ajustando a sua alavancagem mais rapidamente, diferentemente no caso das taxas de juros Selic, spread de juros, inflação e câmbio. De modo geral, verifica-se que no Brasil as empresas tendem aumentar a alavancagem quando há menor crescimento por não ter reservas sufiencientes para sobreviver a queda do crescimento, e beneficia-se do momentos de taxas baixas para obter maior benefício frente aos bancos e empresas de fomento.

<p>Bakgrund: Dagligen diskuteras utländsk makroekonomiska data i svensk media, där förväntningarna på utvecklingen av dessa sätts i sammanhang med utvecklingen på den svenska börsen.</p><p>Syfte: Målet med den här studien var att utröna i hur stor utsträckning denna information kan anses vara betydande för en aktieinvesterare med kapital på den svenska börsen. Hänsyn togs även till börscykler samt varierande tidsperioder.</p><p>Genomförande: Med grund i the Arbitrage Pricing Theory genomfördes multipla regressionsanalyser, med det svenska indexet OMXS30 som beroendevariabel. Undersökningarna baserades på månadsdata för perioden april 1991 till och med augusti 2006. Den makroekonomiska datan försköts därtill en period för att ta hänsyn till variablernas eventuella fördröja effekter på Stockholmsbörsen.</p><p>Resultat: Integrationen mellan börserna visade sig ha ökat över tiden, med undantag för extraordinära perioder som IT-boomen, där makroekonomiska fundamentaldata istället slås ut. En positiv utvecklingen av långräntan samt konsumentförtroendet i USA tyder på en samtida börsuppgång i Sverige. Vidare är båda växelkurserna starkt signifikanta, där en stärkt dollar och en försvagad euro har positiva effekter på den svenska marknadsutvecklingen.</p> / <p>Background: Foreign macroeconomic fundamentals are daily discussed in the Swedish media, where expectations on the development of these are put into context with the ecnonomic development in Sweden.</p><p>Aim: The purpose of this thesis is to analyse to what extent this information is important for a investor on the Swedish Stock Market. Consideration was also taken to trends in the Stock Market as well as varying time periods.</p><p>Research Method: Against the background of the Abritrage Pricing Theory a multiple regression analysis was conducted,with the Swedish Stock Market Index OMXS30 as the dependent variable. The macroeconomic variables where based on monthly data between April 1991 and August 2006 and were thereto lagged one period in order to identify any delayed effects.</p><p>Result: The integration between the Stock Markets was found to increse over time, with the exception of extraordinary periods, as the IT-boom, where macroeconomic fundamentals lost significance. A positive long-term interest rate as well as a positive consumer confidence in the U.S. was found to indicate a contemporary rising market in Sweden. Further were both of the exchange rates found significant, where a stronger dollar and a weaker euro have positive effects on the Swedish current Stock Market.</p>

Bakgrund: Dagligen diskuteras utländsk makroekonomiska data i svensk media, där förväntningarna på utvecklingen av dessa sätts i sammanhang med utvecklingen på den svenska börsen. Syfte: Målet med den här studien var att utröna i hur stor utsträckning denna information kan anses vara betydande för en aktieinvesterare med kapital på den svenska börsen. Hänsyn togs även till börscykler samt varierande tidsperioder. Genomförande: Med grund i the Arbitrage Pricing Theory genomfördes multipla regressionsanalyser, med det svenska indexet OMXS30 som beroendevariabel. Undersökningarna baserades på månadsdata för perioden april 1991 till och med augusti 2006. Den makroekonomiska datan försköts därtill en period för att ta hänsyn till variablernas eventuella fördröja effekter på Stockholmsbörsen. Resultat: Integrationen mellan börserna visade sig ha ökat över tiden, med undantag för extraordinära perioder som IT-boomen, där makroekonomiska fundamentaldata istället slås ut. En positiv utvecklingen av långräntan samt konsumentförtroendet i USA tyder på en samtida börsuppgång i Sverige. Vidare är båda växelkurserna starkt signifikanta, där en stärkt dollar och en försvagad euro har positiva effekter på den svenska marknadsutvecklingen. / Background: Foreign macroeconomic fundamentals are daily discussed in the Swedish media, where expectations on the development of these are put into context with the ecnonomic development in Sweden. Aim: The purpose of this thesis is to analyse to what extent this information is important for a investor on the Swedish Stock Market. Consideration was also taken to trends in the Stock Market as well as varying time periods. Research Method: Against the background of the Abritrage Pricing Theory a multiple regression analysis was conducted,with the Swedish Stock Market Index OMXS30 as the dependent variable. The macroeconomic variables where based on monthly data between April 1991 and August 2006 and were thereto lagged one period in order to identify any delayed effects. Result: The integration between the Stock Markets was found to increse over time, with the exception of extraordinary periods, as the IT-boom, where macroeconomic fundamentals lost significance. A positive long-term interest rate as well as a positive consumer confidence in the U.S. was found to indicate a contemporary rising market in Sweden. Further were both of the exchange rates found significant, where a stronger dollar and a weaker euro have positive effects on the Swedish current Stock Market.

Disertacijoje tiriama fiskalinės politikos įtaka Lietuvos, Latvijos ir Estijos makroekonominiam stabilumui. Disertacijos tikslas – nustatyti Baltijos šalių mokesčių ir fiskalinės politikos įtaką ekonominiams procesams ir kiekybiškai įvertinti fiskalinės politikos priemonių poveikį makroekonominiams rodikliams. Šiame darbe buvo tirti svarbiausių fiskalinės politikos priemonių – pagrindinių mokesčių, valdžios sektoriaus investicijų ir visų išlaidų poveikis BVP, užimtiesiems, investicijoms ir palūkanų normoms. Pasitelkus vieną populiariausių fiskalinės politikos efektams tirti taikomų metodų – struktūrinius vektorinius autoregresinius modelius (SVAR) – buvo prieita prie tokių išvadų: skirtingų mokesčių šokai nevienodai veikia Baltijos šalių makroekonominius rodiklius. Darbo mokesčių didinimas neigiamai veikia BVP ir užimtumą visose ekonomikose; bet netiesioginių mokesčių didinimas teigiamai veikia BVP Latvijoje ir Estijoje, ir tik Lietuvoje poveikis yra neigiamas. Tik Lietuvoje buvo gauti stabilūs rezultatai apie neigiamą pelno mokesčių poveikį ekonomikai. Latvijoje ir Estijoje poveikio efektai varijuoja priklausomai nuo SVAR modelio kintamųjų sudėties. Rezultatai rodo, kad valdžios sektoriaus išlaidų didinimas lemia BVP, užimtumo ir tiesioginių investicijų mažėjimą Lietuvoje ir Estijoje. Latvijoje neigiama poveikio įtaka yra mažiau reikšminga. Kita vertus, valdžios sektoriaus investicijos turi teigiamą poveikį ekonomikos procesams visose trijose ekonomikose. Palūkanų normos... [toliau žr. visą tekstą] / The object of this dissertation is the evaluation of the effectiveness of fiscal policy as stabilizing tools in the Baltic countries. The aim of the research is to evaluate the effects of tax and fiscal policies on such Lithuanian, Latvian and Estonian macroeconomic variables as gross domestic product, employment, foreign direct investment and interest rates. Structural Vector Auto Regressive model (SVAR) has been employed for the analysis. Results of the research suggest that tax shocks may have different effects in different countries: labour tax increases adversely affect output and employment in all economies. It is only Lithuania where indirect tax increases negatively affect output while in Latvia and Estonia indirect tax shocks effects are positive. Persistent results of the negative corporate income tax effects on macroeconomic variables were obtained only in Lithuania as well, results in Latvia and Estonia vary depending on the SVAR variable composition. The results show that the increase in government spending leads to GDP, employment and foreign direct investment decline in Estonia and Lithuania, while in Latvia the negative impact is less significant. On the other hand, government investment has a positive impact on macroeconomic variables in all three economies. Interest rates are relatively insensitive to fiscal shocks in all Baltic countries, and this may be explained by the high degree of economic openness and dependence on global market fluctuations.

The object of this dissertation is the evaluation of the effectiveness of fiscal policy as stabilizing tools in the Baltic countries. The aim of the research is to evaluate the effects of tax and fiscal policies on such Lithuanian, Latvian and Estonian macroeconomic variables as gross domestic product, employment, foreign direct investment and interest rates. Structural Vector Auto Regressive mode (SVAR) has been employed for the analysis. Results of the research suggest that tax shocks may have different effects in different countries: labour tax increases adversely affect output and employment in all economies. It is only Lithuania where indirect tax increases negatively affect output while in Latvia and Estonia indirect tax shocks effects are positive. Persistent results of the negative corporate income tax effects on macroeconomic variables were obtained only in Lithuania as well, results in Latvia and Estonia vary depending on the SVAR variable composition. The results show that the increase in government spending leads to GDP, employment and foreign direct investment decline in Estonia and Lithuania, while in Latvia the negative impact is less significant. On the other hand, public investment has a positive impact on macroeconomic variables in all three economies. Interest rates are relatively insensitive to fiscal shocks in all Baltic countries, and this may be explained by the high degree of economic openness and dependence on global market fluctuations. / Disertacijoje tiriama fiskalinės politikos įtaka Lietuvos, Latvijos ir Estijos makroekonominiam stabilumui. Disertacijos tikslas – nustatyti Baltijos šalių mokesčių ir fiskalinės politikos įtaką ekonominiams procesams ir kiekybiškai įvertinti fiskalinės politikos priemonių poveikį makroekonominiams rodikliams. Šiame darbe buvo tirti svarbiausių fiskalinės politikos priemonių – pagrindinių mokesčių, valdžios sektoriaus investicijų ir visų išlaidų poveikis BVP, užimtiesiems, investicijoms ir palūkanų normoms. Pasitelkus vieną populiariausių fiskalinės politikos efektams tirti taikomų metodų – struktūrinius vektorinius autoregresinius modelius (SVAR) – buvo prieita prie tokių išvadų: skirtingų mokesčių šokai nevienodai veikia Baltijos šalių makroekonominius rodiklius. Darbo mokesčių didinimas neigiamai veikia BVP ir užimtumą visose ekonomikose; bet netiesioginių mokesčių didinimas teigiamai veikia BVP Latvijoje ir Estijoje, ir tik Lietuvoje poveikis yra neigiamas. Tik Lietuvoje buvo gauti stabilūs rezultatai apie neigiamą pelno mokesčių poveikį ekonomikai. Latvijoje ir Estijoje poveikio efektai varijuoja priklausomai nuo SVAR modelio kintamųjų sudėties. Rezultatai rodo, kad valdžios sektoriaus išlaidų didinimas lemia BVP, užimtumo ir tiesioginių investicijų mažėjimą Lietuvoje ir Estijoje. Latvijoje neigiama poveikio įtaka yra mažiau reikšminga. Kita vertus, valdžios sektoriaus investicijos turi teigiamą poveikį ekonomikos procesams visose trijose ekonomikose. Palūkanų normos... [toliau žr. visą tekstą]

Readjusting Historical Credit Ratings using Ordered Logistic Re-gression and Principal Component Analysis The introduction of the Basel II Accord as a regulatory document for creditrisk presented new concepts of credit risk management and credit risk mea-surements, such as enabling international banks to use internal estimates ofprobability of default (PD), exposure at default (EAD) and loss given default(LGD). These three measurements is the foundation of the regulatory capitalcalculations and are all in turn based on the bank’s internal credit ratings. Ithas hence been of increasing importance to build sound credit rating modelsthat possess the capability to provide accurate measurements of the credit riskof borrowers. These statistical models are usually based on empirical data andthe goodness-of-fit of the model is mainly depending on the quality and sta-tistical significance of the data. Therefore, one of the most important aspectsof credit rating modeling is to have a sufficient number of observations to bestatistically reliable, making the success of a rating model heavily dependenton the data collection and development state.The main purpose of this project is to, in a simple but efficient way, createa longer time series of homogeneous data by readjusting the historical creditrating data of one of Svenska Handelsbanken AB’s credit portfolios. Thisreadjustment is done by developing ordered logistic regression models thatare using independent variables consisting of macro economic data in separateways. One model uses macro economic variables compiled into principal com-ponents, generated through a Principal Component Analysis while all othermodels uses the same macro economic variables separately in different com-binations. The models will be tested to evaluate their ability to readjust theportfolio as well as their predictive capabilities. / Justering av historiska kreditbetyg med hjälp av ordinal logistiskregression och principialkomponentsanalys När Basel II implementerades introducerades även nya riktlinjer för finan-siella instituts riskhantering och beräkning av kreditrisk, så som möjlighetenför banker att använda interna beräkningar av Probability of Default (PD),Exposure at Default (EAD) och Loss Given Default (LGD), som tillsammansgrundar sig i varje låntagares sannoliket för fallissemang. Dessa tre mått ut-gör grunden för beräkningen av de kapitaltäckningskrav som banker förväntasuppfylla och baseras i sin tur på bankernas interna kreditratingsystem. Detär därmed av stor vikt för banker att bygga stabila kreditratingmodeller medkapacitet att generera pålitliga beräkningar av motparternas kreditrisk. Dessamodeller är vanligtvis baserade på empirisk data och modellens goodness-of-fit,eller passning till datat, beror till stor del på kvalitén och den statistiska sig-nifikansen hos det data som står till förfogande. Därför är en av de viktigasteaspekterna för kreditratingsmodeller att ha tillräckligt många observationeratt träna modellen på, vilket gör modellens utvecklingsskede samt mängdendata avgörande för modellens framgång.Huvudsyftet med detta projekt är att, på ett enkelt och effektivt sätt, skapaen längre, homogen tidsserie genom att justera historisk kreditratingdata i enportfölj med företagslån tillhandahållen av Svenska Handelsbanken AB. Jus-teringen görs genom att utveckla olika ordinala logistiska regressionsmodellermed beroende variabler bestående av makroekonomiska variabler, på olikasätt. En av modellerna använder makroekonomiska variabler i form av princi-palkomponenter skapade med hjälp av en principialkomponentsanalys, medande andra modelelrna använder de makroekonomiska variablerna enskilt i olikakombinationer. Modellerna testas för att utvärdera både deras förmåga attjustera portföljens historiska kreditratings samt för att göra prediktioner.