Implementerandet av styrnings- och organisationsmodeller hämtade i det privata näringslivet ställer stora krav på den kommunala förvaltningen och dess tjänstemän. Rättssäkerhet, likabehandling och effektivitet ska kombineras med egna initiativ, personligt ansvarstagande och övergripande mål. En allt större grad av delegering från politiker och ledning till den enskilde tjänstemannen kräver nya sätt att arbeta och en ny syn på medborgaren. Rollerna riskerar att bli mer föränderliga och målen vaga samtidigt som det föreligger en ständigt närvarande kontroll och kontinuerlig utvärdering av verksamheten. Syftet med denna studie är att övergripande beskriva och analysera hur tjänstemännen hos samhällsbyggnadsenheten inom Åstorps kommun upplever sin egen och medborgarnas roll i en tid av förändringar i arbetssättet och där målet är att öka servicegraden och sätta kunden i centrum. Genom intervjuer med förvaltningens tjänstemän framkommer bland annat önskemål om större eget ansvar, tydligare politiska mål men utan detaljstyrning samt en mer ingående dialog med kunden. Studiens resultat pekar mot att det är möjligt att införa näringslivsinspirerande styrnings- och organisationsmodeller men dessa kan inte helt ersätta den offentliga förvaltningens traditionella legalbyråkratiska arbetssätt.

Polismyndigheten har i uppdrag av regeringen att med sitt kompetensförsörjande arbete öka sin tillväxt med 10 000 fler anställda till utgången av 2024. Mot bakgrund av kompetensförsörjningens styrande roll i en organisation syftar uppsatsen till att undersöka hur de olika styrformer som präglat offentlig sektor över tid har präglat Polismyndighetens kompetensförsörjande arbete. I uppsatsen tillämpas institutionell logik som analytisk lins, vilket innebär en analytisk inramning för att kunna studera de ömsesidiga relationerna mellan institutioner, individer och organisationer i sociala system. För detta ändamål används en byråkratisk logik, en managementlogik och en tillitslogik för att närmare undersöka de bärande principerna för att styra och organisera Polismyndighetens kompetensförsörjande arbete. Det teoretiska ramverket bygger på olika kännetecken utmärkande för de styrningsreformer som präglat offentlig förvaltning över tid. Med kvalitativ textanalys som metodologisk utgångspunkt har Polismyndighetens styrande regler, rutiner och beslut med relevans för det kompetensförsörjande arbetet bearbetats och tolkats. Resultatet tyder på att Polismyndighetens kompetensförsörjande arbete bär spår av de tre logikerna, med den byråkratiska logiken och managementlogiken tydligast framträdande. Observationer av tillitslogiken kunde enbart skönjas fragmentariskt, ett faktum som innebar utmaningar i tolkningen av logikens särskilda egenskaper för att styra och organisera. Uppsatsen presenterar därutöver ett resonemang kring logikernas samtidiga existens i modellen för kompetensförsörjning och vad detta kan innebära för Polismyndighetens mål om en ökad tillväxt.