Darbe analizuojama 1980 m. Hagos konvencijos dėl vaikų grobimo civilinių aspektų įgyvendinimo praktika Lietuvos teismuose, papildyta tarptautine šios srities bylų praktika. Pirmojoje darbo dalyje aptarti svarbiausi teoriniai klausimai, apžvelgtas šios kategorijos klausimų reglamentavimas tarptautiniu, Europos Sąjungos ir nacionaliniu lygmeniu, aktualūs proceso klausimai. Antroji darbo dalis – dviejų Lietuvos teismuose nagrinėtų vaikų grąžinimo pagal Konvenciją bylų teorinė ir praktinė analizė, ypač prioritetinės vaiko teisių ir interesų apsaugos principo aspektu. Rinau byloje priimtas sprendimas grąžinti vaiką į Vokietiją atitinka teisinį reguliavimą, tarptautinę praktiką ir teisės doktriną, tačiau yra abejotinas vaikų interesų aspektu. Procesas vyko ilgai, mergaitė spėjo adaptuotis naujoje aplinkoje, prisirišti prie ją neteisėtai Lietuvoje laikiusios motinos ir kartu gyvenusio brolio. Teismas neįvertino visų reikšmingų aplinkybių ir Konvencijos 13 straipsnio 1 dalies b punkte numatytą išimtį interpretavo siaurai. Dėl ilgai užsitęsusio proceso galbūt buvo pažeistos vaiko tėvo teisės pagal Europos žmogaus teisių ir pagrindinių laisvių apsaugos konvencijos 8 straipsnį. Manic bylos baigtis atitiko tikruosius vaiko interesus ir apsaugojo jį nuo galimos psichologinės traumos grįžus gyventi į Jungtinę Karalystę, tačiau Konvencijos 13 straipsnio 1 dalies b punkte numatytą išimtį teismas interpretavo plačiau, nei priimta teismų praktikoje. Dėl šio sprendimo galėtų kilti teisinių... [toliau žr. visą tekstą] / In this work is analyzed The 1980 Hague Convention‘s on the Civil Aspects of International Child Abduction implementation in Lithuanian courts, supplemented by international case law in this area. The first part of the work is to discuss the most important theoretical questions, look at the legal regulation in international, the European Union and national level, the actual procedure questions. The second part of the work is to consider the theoretical and practical analysis of two child abduction cases heard in Lithuanian courts, in particular the priority of children's rights and interests of the principle point of view. In the Rinau case, the decision to return the child to Germany in accordance with legal regulation, international law and legal doctrine, but it is questionable in the light of child's interests. The process protracted, and the girl managed to adapt to the new environment, took a fancy to her mother and brother who lived together. The court failed to consider all the relevant circumstances of the Convention and narrowly interpreted paragraph 1 b of the Article 13 of the Convention. Because of the long-lasted procedure it may have been violated the father‘s rights under the Article 8 of European Convention on Human Rights and Fundamental Freedoms. The judgement in the Manic case fulfiled actual interests of the child and prevented him from possible psychological trauma determined by return to live in the United Kingdom, but paragraph 1 b of the Article 13 of... [to full text]

Although psychological research into manic experiences is increasing, it remains an underresearched phenomenon. In particular, there is a dearth of qualitative research exploring these experiences in a clinical sample of people diagnosed with Bipolar Disorder. This study examined six participants’ experiences of mania using Interpretative Phenomenological Analysis. Through semi-structured interviews, the participants provided detailed accounts of how they made sense of and experienced their manic states. Three master themes were described: “A mixed relationship with mania,” “A separate and controlled self”, and “The struggle to be different.” The first master theme explored the participants’ mixed and ambivalent relationship with their manic experiences. These were viewed as both alluring and dangerous, but overall the perceived costs had outweighed the benefits, for all but one of the participants. Most participants described losses in relation to giving up their manic experiences, as well as losses related to the destructive consequences of their episodes. The second master theme examined perceptions of mania as a separate, uncontrollable phenomenon, over which they had little influence. It was hypothesised that these explanations served to relieve these participants from underlying negative emotions, such as guilt, regret, shame and selfstigma. The third master theme described how manic experiences had represented struggles to be different. These included a struggle against society; a struggle to experience a preferred self; and a struggle to access very unique experiences or abilities. A number of issues were discussed in relation to the above themes. These included positive and conflicting appraisals of high moods; loss; entrapment and helplessness; ambivalence; negative moral emotions and a preferred manic identity. A range of therapeutic approaches were suggested as potentially helpful for some of these issues. These included Motivational Interviewing, Narrative, Constructivist and Compassion therapies. Additionally, the findings of the study provided support for existing therapies for Bipolar Disorder; particularly Cognitive-Behavioural Therapy (CBT) and Interpersonal & Social Rhythm Therapy (IPSRT).

A study was conducted in which a computerized battery of information processing tasks (called the COGLAB) was administered to three subject groups: patients with schizophrenia, patients with bipolar disorder, and normal controls. The tasks included Mueller-Lyer illusion, reaction time, size estimation, Wisconsin Card Sort, backward masking. and Asarnow Continuous Performance.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en livshotande sjukdom som karaktäriseras av hypomani, mani och depression som påverkar både personen själv och dennes anhöriga. Då sjukdomen inte kan botas riktas behandlingen mot att lindra symtomen. Problem: Bipolär sjukdom ger en komplexitet som kan vara svår för vårdpersonalen att hantera då förändringar i stämningslägena kan vara såväl subtilt som påfallande. Därav behöver vårdpersonalen kunskap för att kunna ge ett adekvat stöd. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Fem självbiografier analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier och tretton underkategorier. Kvinnorna uttryckte att livet med bipolär sjukdom var som en känslomässig berg- och dalbana där stämningslägena var uppe eller nere, vilket gjorde livet svårt att hantera och svårt att skapa en identitet. Vidare beskrevs relationernas inverkan på kvinnorna. Slutligen beskrevs vardagen med bipolär sjukdom som kantades av kontrollförlust, bristande konsekvenstänk samt strategier för att hantera sjukdomen. Slutsats: Att leva med bipolär sjukdom är som att leva i en känslomässig berg- och dalbana. Sjukdomen kan leda till problem med identitetsskapande. Personens interaktion med omgivningen påverkas och det kan uppkomma problem med att hantera vardagen. / Background: Bipolar disorder is a life-threatening disease characterized by hypomania, mania and depression, which influences both the affected as well as the relatives. The disease cannot be cured and the treatment therefore aims to ease the suffering. Problem: Bipolar disorder gives a complexity that can be difficult for health professionals to handle as the changes in mood can be both subtle as striking. The health professionals need knowledge to be able to provide adequate support. Purpose: The purpose is to describe women’s experiences to live with bipolar disorder. Method: Five autobiogrophies were analyzed with a qualitative content analysis. Result: The result gave four categories and thirteen subcategories. The examined women expressed that living with a bipolar disorder were like an emotional rollercoaster. Their mood were either up or down, which made their life hard to handle and to form an identity. At last, aspects of relationships and the everyday life was described. Conclusion: To live with bipolar disorder is like living in an emotional rollercoaster. The disease can lead to problems in creating an identity. People’s interaction with the surrounding environment is affected and problems with handling the every day life. Keywords

Au, Wing Cheong. / Thesis (Ph.D.)--Chinese University of Hong Kong, 2011. / Includes bibliographical references (leaves 114-148). / Electronic reproduction. Hong Kong : Chinese University of Hong Kong, [2012] System requirements: Adobe Acrobat Reader. Available via World Wide Web. / Abstract also in Chinese; some appendixes in Chinese.

Thesis (M.Sc. (Biochemistry))-- University of Limpopo, 2001 / Refer to document

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p><strong>Bakgrund: </strong>Det är nödvändigt att skydda patienten<strong> </strong>och dess omgivning vid maniska tillstånd. Personer i maniskt skede är ytterst känsliga för både inre och yttre stimuli. Omvårdnadspersonalen behöver använda olika metoder i omvårdnaden för att kunna förstå, närma sig och arbeta med patienter som lider av mani.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie var att belysa omvårdnadspersonalens syn på faktorer som är viktiga i omvårdnaden av patienter i maniskt skede.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien utfördes med kvalitativ ansats där tre semistrukturerade fokusgruppintervjuer genomfördes med omvårdnadspersonal på psykiatriska avdelningar. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat:</strong>.Resultatet i studien visade att ett gemensamt förhållningssätt hos omvårdnadspersonalen är en viktig faktor i omvårdnaden av patienter i maniskt skede. Olika omvårdnadsåtgärder såsom att begränsa, minska stimuli, tydlighet och att tillgodose sömnbehovet är delar som är betydande i omvårdnaden. Att agera på ett etiskt sätt med respekt för patienten är ett förhållningssätt som omvårdnadspersonalen framhäver.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Använder sig omvårdnadspersonal av ett gemensamt förhållningssätt med olika omvårdnadsstrategier skapas bättre möjligheter till god omvårdnad vid manisk episod. Omvårdnadsplaner som alla berörda parter kan ta del av är nödvändigt för att kunna ha ett gemensamt förhållningssätt och följa olika uppsatta mål och riktlinjer i omvårdnaden.</p><p><strong> </strong></p>

Abstrakt Bakgrund: Det är nödvändigt att skydda patienten och dess omgivning vid maniska tillstånd. Personer i maniskt skede är ytterst känsliga för både inre och yttre stimuli. Omvårdnadspersonalen behöver använda olika metoder i omvårdnaden för att kunna förstå, närma sig och arbeta med patienter som lider av mani. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa omvårdnadspersonalens syn på faktorer som är viktiga i omvårdnaden av patienter i maniskt skede. Metod: Studien utfördes med kvalitativ ansats där tre semistrukturerade fokusgruppintervjuer genomfördes med omvårdnadspersonal på psykiatriska avdelningar. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat:.Resultatet i studien visade att ett gemensamt förhållningssätt hos omvårdnadspersonalen är en viktig faktor i omvårdnaden av patienter i maniskt skede. Olika omvårdnadsåtgärder såsom att begränsa, minska stimuli, tydlighet och att tillgodose sömnbehovet är delar som är betydande i omvårdnaden. Att agera på ett etiskt sätt med respekt för patienten är ett förhållningssätt som omvårdnadspersonalen framhäver. Slutsats: Använder sig omvårdnadspersonal av ett gemensamt förhållningssätt med olika omvårdnadsstrategier skapas bättre möjligheter till god omvårdnad vid manisk episod. Omvårdnadsplaner som alla berörda parter kan ta del av är nödvändigt för att kunna ha ett gemensamt förhållningssätt och följa olika uppsatta mål och riktlinjer i omvårdnaden.

"The first report describes a case of Major Depressive Disorder (MDD) in a pregnant women living in regional Australia. It begins with a discussion of issues of relevance to the treatment of a pregnant woman with MDD. It also describes the evidence based treatment provided and the results achieved for this client. The second report follows the same format to describe a case of PTSD in a married mother living in regional Australia following a suicide attempt. The third report describes a case of Bipolar I disorder in a separated mother living in regional Australia. Finally, fourth report explores the professional and ethical issues associated with the practice of clinical psychology [...]. This report explores professional issues which include self-care requirements and strategies, initial client contact, communication with colleagues and professional development and client records. Ethical issues covered include professional competency, termination of relationships and confidentiality." / Doctor of Psychology (Clinical)

"The first report describes a case of Major Depressive Disorder (MDD) in a pregnant women living in regional Australia. It begins with a discussion of issues of relevance to the treatment of a pregnant woman with MDD. It also describes the evidence based treatment provided and the results achieved for this client. The second report follows the same format to describe a case of PTSD in a married mother living in regional Australia following a suicide attempt. The third report describes a case of Bipolar I disorder in a separated mother living in regional Australia. Finally, fourth report explores the professional and ethical issues associated with the practice of clinical psychology [...]. This report explores professional issues which include self-care requirements and strategies, initial client contact, communication with colleagues and professional development and client records. Ethical issues covered include professional competency, termination of relationships and confidentiality." / Doctor of Psychology (Clinical)