<p>This Thesis explores the development of word-initial s+plosive consonant clusters in the speech of Swedish children between the ages of 1;6 and 4;6. Development in the word-initial consonant clusters is viewed as being determined by 1) the children’s ability to articulate the target sequence of consonants, 2) the level of understanding of which acoustic features in the adult model production are significant for the signalling of the intended distinction, and 3) the children’s ability to apply established production patterns only to productions where the acquired feature agrees with the adult target, to achieve a contrast between rival output forms. This Thesis employs a method where output forms are contrasted with attempted productions of potential homonym target words. Thus, development is quantified as an increase in the manifestations of phonetic features where it agrees with the adult norm, coupled by a decrease in the same feature in output forms where it is inappropriate according to the specifications of the phonological system of the ambient language. Acoustic investigations of cues of voicing, aspiration, place of articulation and syllable onset complexity, and auditory investigations of place, manner and syllable onset complexity were conducted. The Thesis has four outcomes. One, a description of the perceptual quality of the productions in terms of place, manner, voicing and syllable onset complexity is presented. Two, a developmental sequence of stable acquisition of these features is proposed; manner is shown to be acquired first, followed by syllable onset complexity and place of articulation. Evidence is provided that the voiced/aspirated distinction is still being acquired at the end of the investigated age period. Three, the developmental use of acoustic cues of place and voicing are described. Voice Onset Time and Spectral Skewness are shown to be used by children in order to increase the likeness to the adult target in terms of voicing and place of articulation. Aspiration Amplitude is shown to be used as an auxiliary cue to Voice Onset Time. The place cues Spectral Tilt Change, F2, Spectral Mean and Spectral Variance were shown to be used in order to refine already produced consonants rather than approach the adult target model. Four, the Thesis provides evidence of periods of confusions in the output of children. With the reductions of these patterns of confusion, evidence is provided of children’s re-organisation of their internal representation of the consonant to be produced.</p> / <p>Denna avhandling undersöker utvecklingen av ordinitiala konsonantkluster av formen s+klusil i talet hos svenska barn mellan åldrarna 1;6 och 4;6. Utvecklingen av de ordinitiala klustren betraktas som bestämd av 1) barnets förmåga att artikulera den konsonantsekvens som utgör målet, 2) barnets förståelse för vilka akustiska särdrag i den vuxna målproduktionen som är signifikanta för att signalera en viss distinktion och 3) barnets förmåga att tillämpa ett etablerat produktionsmönster endast på de produktioner där det tillägnade draget överensstämmer med den vuxna målproduktionen, så att en kontrast uppnås mellan konkurrerande utformer. Avhandlingen tillämpar en metod där producerade utformer kontrasteras med produktioner av målord som utgör potentiella homonymer till dessa. Utvecklingen kan då kvantifieras som en ökning av antalet förekomster av ett fonetiskt drag som överensstämmer med den vuxna normen för den relevanta kontexten, kopplad till en minskning av antalet förekomster av samma drag i kontext där draget är inkorrekt givet det fonologiska systemet i det språk som tillägnas. De drag som undersöktes var de akustiska korrelaten till stämbandston, aspiration, artikulationsställe och komplexitet i stavelseansatsen, och vidare de auditiva korrelaten till artikulationsställe, artikulationssätt och komplexitet i stavelseansatsen. Fyra resultat redovisas. För det första presenteras en beskrivning av den perceptuella kvaliteten hos barnens produktioner i termer av artikulationsställe, artikulationssätt och komplexitet. För det andra föreslås en utvecklingssekvens för stabilt tillägnande av dessa drag: artikulationssätt tillägnas först, följt av komplexitet hos stavelseansatsen och artikulationsställe. Sist tillägnas distinktionen mellan tonande och aspirerad klusil, där data visar att draget inte tillägnats till fullo vid slutet av det undersökta åldersintervallet. För det tredje ger avhandlingen en beskrivning av hur barnen utvecklar sitt bruk av akustiska korrelat till artikulationsställe och ton. Voice Onset Time och snedhet i spektrum används för att närma sig det vuxna målet gällande aspiration och artikulationsställe. Aspirationsamplitud används som ett hjälpkorrelat till VOT vad gäller fonetisk aspiration. Andra korrelat för artikulationsställe, som förändring i spektral lutning, F2, spektralt medelvärde och spektral varians, används för att förfina de egna produktionerna snarare än för att få produktionen att närma sig det vuxna målet. För det fjärde ges i avhandlingen evidens för perioder då barnens produktion uppvisar förväxlingar vad avser distributionen hos vissa fonetiska drag. Minskade förekomster av sådana förväxlingar visar på en omstrukturering av barnens underliggande representation för den konsonant som ska produceras.</p>

This Thesis explores the development of word-initial s+plosive consonant clusters in the speech of Swedish children between the ages of 1;6 and 4;6. Development in the word-initial consonant clusters is viewed as being determined by 1) the children’s ability to articulate the target sequence of consonants, 2) the level of understanding of which acoustic features in the adult model production are significant for the signalling of the intended distinction, and 3) the children’s ability to apply established production patterns only to productions where the acquired feature agrees with the adult target, to achieve a contrast between rival output forms. This Thesis employs a method where output forms are contrasted with attempted productions of potential homonym target words. Thus, development is quantified as an increase in the manifestations of phonetic features where it agrees with the adult norm, coupled by a decrease in the same feature in output forms where it is inappropriate according to the specifications of the phonological system of the ambient language. Acoustic investigations of cues of voicing, aspiration, place of articulation and syllable onset complexity, and auditory investigations of place, manner and syllable onset complexity were conducted. The Thesis has four outcomes. One, a description of the perceptual quality of the productions in terms of place, manner, voicing and syllable onset complexity is presented. Two, a developmental sequence of stable acquisition of these features is proposed; manner is shown to be acquired first, followed by syllable onset complexity and place of articulation. Evidence is provided that the voiced/aspirated distinction is still being acquired at the end of the investigated age period. Three, the developmental use of acoustic cues of place and voicing are described. Voice Onset Time and Spectral Skewness are shown to be used by children in order to increase the likeness to the adult target in terms of voicing and place of articulation. Aspiration Amplitude is shown to be used as an auxiliary cue to Voice Onset Time. The place cues Spectral Tilt Change, F2, Spectral Mean and Spectral Variance were shown to be used in order to refine already produced consonants rather than approach the adult target model. Four, the Thesis provides evidence of periods of confusions in the output of children. With the reductions of these patterns of confusion, evidence is provided of children’s re-organisation of their internal representation of the consonant to be produced. / Denna avhandling undersöker utvecklingen av ordinitiala konsonantkluster av formen s+klusil i talet hos svenska barn mellan åldrarna 1;6 och 4;6. Utvecklingen av de ordinitiala klustren betraktas som bestämd av 1) barnets förmåga att artikulera den konsonantsekvens som utgör målet, 2) barnets förståelse för vilka akustiska särdrag i den vuxna målproduktionen som är signifikanta för att signalera en viss distinktion och 3) barnets förmåga att tillämpa ett etablerat produktionsmönster endast på de produktioner där det tillägnade draget överensstämmer med den vuxna målproduktionen, så att en kontrast uppnås mellan konkurrerande utformer. Avhandlingen tillämpar en metod där producerade utformer kontrasteras med produktioner av målord som utgör potentiella homonymer till dessa. Utvecklingen kan då kvantifieras som en ökning av antalet förekomster av ett fonetiskt drag som överensstämmer med den vuxna normen för den relevanta kontexten, kopplad till en minskning av antalet förekomster av samma drag i kontext där draget är inkorrekt givet det fonologiska systemet i det språk som tillägnas. De drag som undersöktes var de akustiska korrelaten till stämbandston, aspiration, artikulationsställe och komplexitet i stavelseansatsen, och vidare de auditiva korrelaten till artikulationsställe, artikulationssätt och komplexitet i stavelseansatsen. Fyra resultat redovisas. För det första presenteras en beskrivning av den perceptuella kvaliteten hos barnens produktioner i termer av artikulationsställe, artikulationssätt och komplexitet. För det andra föreslås en utvecklingssekvens för stabilt tillägnande av dessa drag: artikulationssätt tillägnas först, följt av komplexitet hos stavelseansatsen och artikulationsställe. Sist tillägnas distinktionen mellan tonande och aspirerad klusil, där data visar att draget inte tillägnats till fullo vid slutet av det undersökta åldersintervallet. För det tredje ger avhandlingen en beskrivning av hur barnen utvecklar sitt bruk av akustiska korrelat till artikulationsställe och ton. Voice Onset Time och snedhet i spektrum används för att närma sig det vuxna målet gällande aspiration och artikulationsställe. Aspirationsamplitud används som ett hjälpkorrelat till VOT vad gäller fonetisk aspiration. Andra korrelat för artikulationsställe, som förändring i spektral lutning, F2, spektralt medelvärde och spektral varians, används för att förfina de egna produktionerna snarare än för att få produktionen att närma sig det vuxna målet. För det fjärde ges i avhandlingen evidens för perioder då barnens produktion uppvisar förväxlingar vad avser distributionen hos vissa fonetiska drag. Minskade förekomster av sådana förväxlingar visar på en omstrukturering av barnens underliggande representation för den konsonant som ska produceras.

Dans le cadre des travaux sur le rôle des connaissances phonologiques dans le processus de reconnaissance de mot écrit, l’objectif de notre thèse est de contribuer à mieux décrire la nature du code impliqué et de comprendre les mécanismes par lesquels les connaissances phonologiques interviennent en lecture. Nous voudrions avant tout défendre l’idée selon laquelle les premières étapes du processus de reconnaissance de mot écrit impliquent un code phonologique suffisamment fin pour être décrit en termes de traits phonologiques, en montrant que les lecteurs sont sensibles à des aspects infra-phonémiques et qu’il existerait une organisation hiérarchique de ces traits. D’autre part, cette thèse vise à apporter des arguments en faveur de l’existence de troubles phonologiques chez les enfants dyslexiques, à préciser certaines anomalies de leurs représentations au niveau infra-phonémique, tout en tenant compte de disparités possibles dans ces anomalies selon le type de dyslexie.Nous présenterons en premier lieu le cadre théorique et les travaux expérimentaux en psychologie cognitive et psycholinguistique nous conduisant à formuler des questions précises à ce propos. La présentation de travaux réalisés en linguistique et en neuropsychologie étayera les hypothèses que nous proposerons ensuite. Dans la partie théorique, nous présenterons notamment une proposition de modèle de lecture articulant deux mécanismes basés sur les traits phonologiques et l’orientation de nos hypothèses sera guidée par les contraintes de ce modèle.Une démarche expérimentale sera développée en plusieurs étapes pour apporter des données comportementales permettant de discuter nos hypothèses à propos d’adultes bons lecteurs, d’enfants présentant un développement ordinaire et d’enfants dyslexiques. / Some studies in literature show the involvement of phonological knowledge in printed words processing. The goal of this work is to contribute to describe the nature of the code involved in printed word recognition, and to understand the mechanisms of phonological knowledge involvement in reading. We firstly want to show that the early steps of printed words recognition involve a phonological code described in terms of phonological features, by showing that skilled readers are sensitive to infra-phonemic elements and that a hierarchical organisation of these features could exist. Otherwise, this work aims to provide clues in favour of the existence of phonological impairments in dyslexic children, to define some deficits of their infra-phonemic organisation, and to show that these deficits could be different according to the type of developmental dyslexia. On the one hand, we present the theory and the experimental studies in cognitive psychology and in psycholinguistics that lead us to some questions. On the other hand, the presentation of studies in linguistics and in neuropsychology provide clues in favour of our hypothesis. In the theorical part, we present a reading model that involve two reading mechanisms based on phonological features, and our hypothesis allow us to test this model. Our experimental word is developped in several steps to provide behavior data that lead us to discuss our hypothesis about adult skilled readers, normal reading children, and dyslexic chilmdren.