Att upprätthålla ett högt engagemang bland anställda inom organisationen bör i dagens samhälle ses som en viktig förutsättning för att bibehålla effektivitet och vara konkurrenskraftiga. Tidigare forskning och egna observationer har indikerat tillit gentemot den organisation man som anställd arbetar för som en potentiell påverkande faktor till upplevt engagemang. Syftet med denna studie är att förklara hur tjänstemän inom global tillverkande organisation upplever att deras engagemang påverkas av tillit gentemot organisationen. För att kunna besvara studiens syfte har vi genomfört en kvalitativ fallstudie inom SNA Europe, med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data och med tjänstemän som tydlig undersökningsenhet. Efter insamling av data har vi genomfört en tematisk empirianalys, där vi lät teman växa fram utifrån empirin. Detta för att komma åt tjänstemännens faktiska upplevelser och för att inte begränsa resultatets kvalitet.    Studiens analys och resultat identifierar sedan fyra kärnteman: organisationen gör rätt saker, organisationsstruktur, chefskap samt kommunikation och information. Dessa bryts sedan brutits ned i subkategorier för att fånga alla dess olika delar av tjänstemännens upplevelser. 3 huvudsakliga komponenter inom kategorin tillit växer därigenom fram, vilka tjänstemännen upplever påverkar engagemanget och vilka således hjälper oss att besvara studiens syfte. Dessa tre komponenter är organisationen gör rätt saker, organisationsstruktur och chefskap samt kommunikation och information.    Slutsatsen slår sedan fast att tillit, förståelse och förtroende för omgivningen är avgörande komponenter för tjänstemännens engagemang. Det framkommer även att dessa upplevda komponenter av tillit som påverkar engagemanget i det aktuella fallet verkar i en komplex relation med varandra. / Maintaining a high level of engagement among employees within the organization should in today's society be seen as an important prerequisite for maintaining efficiency and being competitive. Previous research and own observations have indicated trust in the organization that the employee works for as a potential influencing factor for perceived engagement. The purpose of this study is to explain how officials within global manufacturing organization feel that their engagement is affected by trust towards the organization. In order to answer the purpose of the study, we conducted a qualitative case study within SNA Europe, with semi-structured interviews as a method for data collection and with officials as a clear investigation unit. After collecting data, we conducted a thematic empirical analysis, where we allowed themes to emerge based on empirical data. This is to access the actual experiences of the officials and not to limit the quality of the results.   The study's analysis and results then identify four core themes: the organization does the right things, organizational structure, leadership and communication and information. These are then broken down into subcategories to capture all its different parts of the officials' experiences. Three main components within the category of trust are thereby emerging, which the officials experience affect the engagement, and which thus helps us to answer the purpose of the study. These three components are the organization doing the right things, organizational structure and leadership as well as communication and information.   The conclusion then states that trust, understanding and confidence in the surroundings are crucial components of the engagement of the officials. It also emerges that these perceived components of trust that affect engagement in this particular case operate in a complex relationship with each other.

<p>Истраживање у докторској дисертацији односи се на примену организационих и технолошких концепата у прерађивачком сектору, са акцентом на њихов допринос савременим трендовима производње, дефинисаним у оквиру Индустрије 4.0. Основни циљ истраживања је да се развије концептуални модел за евалуацију организационих и технолошких концепата у прерађивачком сектору, а након тога да се модел емпиријски примени са циљем утврђивања специфичних концепата који, посматрано из перспективе савремених производних трендова, имају највећи значај за компаније. За сврхе овог истраживања коришћене су методе за вишекритеријумско одлучивање. Развијени модел може се користити у будућим истраживањима, док се резултати могу користити за стратешку оријентацију компанија које су заинтересоване да се прилагоде и да послују у складу са савременим трендовима производње.</p> / <p>Istraživanje u doktorskoj disertaciji odnosi se na primenu organizacionih i tehnoloških koncepata u prerađivačkom sektoru, sa akcentom na njihov doprinos savremenim trendovima proizvodnje, definisanim u okviru Industrije 4.0. Osnovni cilj istraživanja je da se razvije konceptualni model za evaluaciju organizacionih i tehnoloških koncepata u prerađivačkom sektoru, a nakon toga da se model empirijski primeni sa ciljem utvrđivanja specifičnih koncepata koji, posmatrano iz perspektive savremenih proizvodnih trendova, imaju najveći značaj za kompanije. Za svrhe ovog istraživanja korišćene su metode za višekriterijumsko odlučivanje. Razvijeni model može se koristiti u budućim istraživanjima, dok se rezultati mogu koristiti za stratešku orijentaciju kompanija koje su zainteresovane da se prilagode i da posluju u skladu sa savremenim trendovima proizvodnje.</p> / <p>This research is related to the use of organizational and technological<br />concepts in manufacturing companies, highlighting their contribution to the<br />production principles of Industry 4.0. The main purpose of this research is to<br />develop a model for evaluation of organizational and technological concepts<br />in the manufacturing sector from the perspective of Industry 4.0.<br />Consequently, the model was used to determine which organizational and<br />technological concepts are contributing the most to the production principles<br />of Industry 4.0. The developed model could be used in future research, while<br />the results presented in this research could serve for strategic orientation of<br />manufacturers.</p>

Performance measurements are used as evaluation tools in manufacturing organizations. The use of performance measurements should provide useful information regarding organizational performance. A challenge for manufacturing organizations is to translate the performance in an organization to quantifiable measures. Another challenge is to understand the potential of performance measurements to induce change. There are also requirements of the measures to be followed-up, in order for manufacturing organizations to go towards its objectives. Change and communication are another challenges for different departments within industrial organizations, because demands are faced for communication in order to optimize performance measurements. In this master thesis, a case study with a qualitative approach was conducted with the purpose of investigate the role of internal communication in the change of performance measurements systems in a manufacturing organization. A list of performance measurement has previously been provided and updated in the manufacturing organization. 14 employees within the manufacturing organization were interviewed regarding opinions of the performance measurements of the new implemented list. Furthermore, during the interviews the employees gave its opinions of how to follow-up the performance measurements. The employees also discussed how the communication is between the Manufacturing Engineering (ME) and the Product department in the manufacturing organization. The findings in the thesis show that after change in the organization clearer definition of performance measurements is essential. To have clear definition could lead to an increased understanding of how to optimize performance measurements. Furthermore, the findings show that effective communication between departments in manufacturing organizations can influence the performance measurement to be improved. The thesis firstly argues for the manufacturing organization to provide employees with a clearer definition of the performance measurements of the list with the performance measurements. Secondly, to have different follow-up processes of the performance measurements depending on the project the measures are applied to. Thirdly, the thesis argues for the development of communication to create a regular meeting place for the employees between the departments. The benefits of meeting these three arguments are for the manufacturing organization to improve its performance measurements. / För att kunna mäta prestanda och prestation inom företag i tillverkningsindustrin används olika sorters nyckeltal. Nyckeltalen används som verktyg för att utvärdera och ge användbar information gällande hur prestandan och prestationen inom företag ser ut. En utmaning för företag inom tillverkningsindustrin är att kunna omvandla det som produceras och tillverkas till något mätbart. För att förändring och utveckling ska kunna ske utgörs en utmaning av att förstå hur nyckeltalen ska användas. Uppföljning av nyckeltal är en viktig förutsättning för att företagen ska kunna nå uppsatta mål. Ytterligare förutsättningar som krävs för organisationen att tillämpa nyckeltal är förståelse i att tillämpa informationen som ges via nyckeltal, samt att därefter säkerställa att informationen når ut till rätt instanser i organisationen. En god internkommunikation krävs. I detta examensarbete genomfördes en fallstudie med en kvalitativ inriktning. Syftet var att undersöka den interna kommunikationens roll efter förändring som sker vid användning av nyckeltal i ett företag inom tillverkningsindustrin. Inom företaget har det nyligen implementerats och uppdaterats en lista av nyckeltal. Dessa nyckeltal ska hjälpa företaget att gå mot förbättring av att mäta prestanda och hur företaget presterar i projekt och produktion. I fallstudien genomfördes 14 intervjuer med anställda i företaget. I intervjuerna diskuterades tre aspekter. Först, den listan av nyckeltal och de anställdas tankar och åsikter kring den. Den andra aspekten, var hur de anställda skulle vilja följa upp nyckeltalen. Den tredje aspekten diskuterade hur kommunikationen såg ut idag mellan två avdelningar; Manufacutring Enginnering (ME) och Produktion. Resultat från fallstudien visar att tydliga definitioner behövs kommuniceras för ökad förståelse för hur man optimerar användandet av nyckeltal. Vidare visare resultaten att effektivare kommunikation mellan avdelningar i ett företag inom tillverkningsindustrin kan resultera i förbättrad mätning av nyckeltal. Det här examensarbetet har tre argumentationer för att användningen av mätetalen ska förbättras inom företaget i tillverkningsindustrin. Den första argumentationen är tydliga definitioner av nyckeltalen i listan. Den andra argumentationen är att uppföljningen av nyckeltalen kan vara varierande beroende vad det är för projekt de är applicerade på. Den tredje argumentationen är att skapa en regelbunden mötesplats för förbättring av kommunikationen mellan de två avdelningarna inom företaget. Fördelen med att försöka möta dessa tre argument är för företaget att bli bättre på de nyckeltal man mäter.

I ett ständigt föränderligt samhälle krävs det att organisationer arbetar för att upplevas attraktiva då det kan leda till konkurrenskraft på marknaden. Covid-19 ställer nya krav på arbetsgivaren som i vissa fall fått införa distansarbete för anställda.  Studien syftar till att beskriva anställdas upplevelser av distansarbete under covid-19 och hur fortsatt distansarbete efter covid-19 är en faktor som de anställda upplever påverkar organisationens attraktivitet. Två forskningsfrågor utvecklas:  1. Vad har anställda för upplevelser av distansarbete under covid-19?2. På vilket sätt är distansarbete efter covid-19 en faktor som anställda upplever påverkar  organisationens attraktivitet?  Tolkningsperspektivet präglar studiens syfte och tillvägagångssätt. Studien genomförs fallspecifikt i en global organisation och en induktiv ansats genomsyrar studien då syftet är utforskande. Studien är av kvalitativ karaktär där semistrukturerade intervjuer använts för insamling av empiri. Vidare används en tematisk analys som metodansats. I Forskningsfråga 1 utvecklas temana: Work life balance, Information, kommunikation och interaktion samt Effekten av distansarbetet. Forskningsfråga 2 består av temana: Flexibilitet efter covid-19 och Flexibilitetens indikationer. Förankring med tidigare forskning skapar en större förståelse för empirin. Slutsatsen är att upplevelserna av distansarbete under covid-19 i det specifika fallet varierar och är individuella. Det framkommer att flexibelt distansarbete efter covid-19 ökar organisationens attraktivitet eftersom det signalera på andra attraktiva faktorer däremot krävs vissa förutsättningar från organisationens sida. / In a constantly changing society, there is a demand for organizations to be seen as attractive as they may develop competitiveness on the market. Due to covid-19 newly formed demands are being established for the employer to follow such as working remotely.  The purpose of the study is to describe the employee's experiences of remote work during covid-19 and how organizations will be perceived as attractive by the employees when offering remote work post covid-19. Two research questions have been conducted:  What are the employee's experiences with remote work? In what way do remote work post covid-19 influence the attractiveness of the organization? Interpretivism is conducted as the paradigm of the study to further carve the purpose and approach. The study is developed through a single case study in a global organization with an inductive approach that permeates the investigation of the purpose. The study is qualitative where semi-structured interviews are used as a collection of empirics. Furthermore, a thematic analysis is used. In the first research question the following themes are developed: Work-life balance, Information, Communication and Interaction and The Effect of Remote work. The themes developed through the second research question follow: Flexibility after covid-19 and the Indications of Flexibility. The previous research creates a greater understanding of empirics. The conclusion reveals that the perception of remote work during covid-19 in the specific case varies and is individualistic. Flexibility in remote work post covid-19 emerges as increasing the attractiveness of the organization. This serves as an indication of other attractive elements however some conditions are required.