No description available.

No description available.

This study deals with questions about male and female, power and church, related to the Mariologies of three prominent leaders in the Church of Sweden in the last century: Erling Eidem, Paulina Mariadotter and Cristina Grenholm. The mentioned topics are important for conservative High Church people as well as for radical feminists, and they are therefore necessary to address in the context of discussions about the church´s identity and the search of greater unity. Each Mariology is related to contemporary ideas about the relations between male and female, and to the tradition of the church as the leaders themselves see it. During the years 1920-2010 the relations between the sexes changed a lot as a result of the impact of modernity, which also affected how people perceived the relationship between the individual and the tradition/authorities. The present study concludes that there is a connection between Mariology and contemporary ideas about male and female. However, the Mariologist´s attitude to the tradition of the church seems to decide which perspective is allowed to dominate. Eidem wants people to subordinate themselves to the tradition while Grenholm criticizes it and wants to change it. Paulina Mariadotter exemplifies the dialectic between a “small tradition” and the “great tradition” of the church. Mariadotter interprets her own experience in light of the tradition. This makes her capable of handling contemporary challenges in continuity with the same tradition. The study argues, on the basis of an analysis of the three Mariologies, that the modern demand for equality between the sexes can be managed in continuity with the tradition of the church. Such an equality is not a right but a gift from God trough Jesus Christ, which means that the ideal of equality between male and female will not necessarily entail the abandonment of the idea of female subordination. Mariological perspectives can help us to recognize voluntary subordination as important for reaching blessedness and as appropriate in the context of the perception of the church as a mother. Such a self-understanding may reconcile the hierarchical and nurturing functions of the church with reference to self-donating love and sensitivity. This means that Mariology may also provide a deepened understanding of the way to “unity in Christ” within the Church of Sweden.

Jungfruns andra natur: Magna Mater, Mamma Maggan och Moder Natur är en religionshistorisk studie med inslag av religionspsykologi som genom en hermeneutisk metod undersöker Maria i debattserien ´feministisk generationsklyfta´ mellan åren 2008 och 2017. Debatten utvecklades efter Mariautställningen på Historiska museet i Stockholm, Maria – drömmen om kvinnan, 2008. Genom en deduktiv ansats analyseras det empiriska materialet utifrån teorier om heligt och profant samt dualism och dialog. Frågeställningarna handlar om varför och på vilket sätt Maria framställs som en immanent och/eller transcendent gestalt och om debattörerna ansåg att Maria var relevant eller icke-relevant för kvinnor idag.   Ett centralt tema i ´feministisk generationsklyfta´ var en ”systerstrid” mellan likarts- och särartsfeminism. Studien visar emellertid att distinktionen mellan religion och feminism, katolicism och protestantism inte var självklar. En av debattörerna, en av grundarna till Feministiskt initiativ, upphöjde Maria, Gud och Nya testamentets kärleksbudskap. Medan den som var präst förordade att moderna röster, sekulära och feminister, skulle ta Maria i anspråk och föra henne ut ur de kyrkliga rummen. Och den som sade sig komma med ”nyläsning”, skrev utan bibelreferenser. Hon utgick istället från sin egna upplevelser och känslor. Gemensamt för de tre debattörerna var att de levandegjorde Maria på var sitt sätt, kristen som sekulär, helig som profan, universell som privat. Genom att använda, för studien det konstruerade begreppet, ´alter Maria´, vidgades narrativen och gestaltningarna. Alter Mariorna förtydligade både relationer i tid och rum samt outtalade eller underliggande personliga pronomen. Ju mer himmelsk Maria, desto mer universell. Ju mer jordisk Maria, desto mer privat och intim. Under debattens olika lager representerade Mariagestalten kvinnans plats i kosmos. Marias moderskap betraktades antingen som kvinnans styrka eller svaghet. Bebådelsen representerade synen på sexualitet i förhållande till Gud. Marias relevans för kvinnor idag stod i relation till hennes ägande av sin kropp och sitt ja. I nöd eller lust. / The Virgin´s Other Nature: Magna Mater, Mother Nature and Mother Maggan is a religious historical study of Mary and her alter Mary’s. The empirical material is the debate called "feminist generational division" (2009-2017) that followed the exhibition, Mary - the dream of the woman at the Historical Museum in Stockholm 2008. The purpose of this study is to examine through hermeneutic method why and how Mary was portrayed as an immanent and/or transcendent figure and whether the debaters considers Mary as relevant or not for women today. The study shows that there were other fundamental divisions beside a modern feminist crisis of “sister struggle” between essentialist and constructivist feminism. Analyzing through the theories of holy and profane, dualism and dialog Mary represented women's place in cosmos. The degree of relevance had connection with the view of Mays maternity as women’s either strength or weakness, while the Annunciation represented the sexuality in relation to the immanent and transcendent language.

Vid hennes barm och under hennes kjortel är en studie om två av religionspsykologins fäder och deras Mariaåskådningar – Sigmund Freud och Carl Gustav Jung. Trots en i övrigt gedigen forskning finns en kunskapslucka om deras Mariagestalt och då särskilt vad gäller Freud. Tanken i denna magisteruppsats är att genom en hermeneutisk metod fylla detta tomrum. Syftet är att utröna Mariagestaltens roll och betydelse i de religiösa dramaturgiernas dilemman. Därtill se vilka lösningar som erbjuds i Freuds och Jungs djuppsykologiska teorier. Resultatet visar att Freud utgår främst från erotikens hemvist vid modersbröstet och autoerotismen. Medan Jung fokuserar på vaginan/livmodern och andlig eros. Det finns därtill en underliggande spänning mellan ett homosexuellt (Freud) och ett heterosexuellt (Jung) tolkningsföreträde. Gemensamt för Freud och Jung är att de inte drar en skarp skiljelinje mellan himmelska, jordiska och psykiska fenomen. I bådas religiösa dramaturgier är Gud en fadersrepresentation och en förövare. Han kommer antingen som en yttre infiltratör (Freud) eller är en inre glömskans sabotör (Jung). Genom årtusenden har Gudinnan hotats av jordiska erövrare (enligt Freud) eller glömts bort av Gud, samhället och den protestantiske mannen (enligt Jung). Hon återuppstår emellertid alltid i en ny skepnad. Och det är Maria. Hon får rollen som en sammanbindande kraft och tillskrivs att ha allt det som Gud saknar.

The purpose of this study Marias återkomst (the Return of Mary) is to examine the phenomena of “Mary’s return” in the Church of Sweden. The research questions revolve around the levels within the church (macro, meso, or individual level) where the figure of Mary has gained in-creased significance and what psychological functions it can fulfil. In total, twelve individuals with connections to the Church of Sweden were interviewed using a narrative interview method. The results show that the phenomena “the Return of Mary” is a mixture of aspects such as re-mained, new, resumed, forgotten, hidden, and longed-for. However, it cannot be confirmed that a paradigm shift has occurred, as no profound changes have taken place at all levels within the church. The higher the level, the more peripheral the figure of Mary becomes. Nevertheless, four Mariological emphases emerged at the individual level: pragmatic, theoretical, relational, and way of life. Psychological needs can be fulfilled by at least four elevations of Marian devotion: who-we-want-to-be, bridge-building, both-and, and leaving-and-embracing. Marian spirituality can thus contribute to an experience of balance and wholeness. / Syftet med denna studie är att undersöka fenomenet ”Marias återkomst” i Svenska kyrkan. Fråge-ställningarna handlar om på vilka nivåer i kyrkan (makro-, meso- eller individnivå) Mariagestal-ten har fått ökad betydelse samt vilka psykologiska funktioner hennes betydelse kan fylla. Sam-manlagt intervjuades tolv personer med svenskkyrklig anknytning utifrån narrativ intervjumetod. Resultatet visar att ”Marias återkomst” är en blandning av sådant som är kvar, nytt, återupptaget, glömt, gömt och efterlängtat. Det går dock inte att bekräfta ett paradigmskifte, eftersom ingen djupgående förändring har skett på samtliga nivåer i kyrkan. Ju högre upp, desto mer perifer blir Mariagestalten. På individnivå framkom fyra mariologiska betoningar: pragmatisk, teoretisk, re-lationell och livsföring. Psykologiska behov besvarades av minst fyra marianska elevationer: människan-vi-vill-vara, brobygge, både-och samt lämna-och-inlemma. Mariansk spiritualitet kan därmed bidra till en upplevelse av balans och helhet.

No description available.