<p>Denna uppsats har skrivits som en del i de studier i krigsvetenskap jag erhållit under yrkesofficersprogrammet.<strong>     </strong></p><p>Syftet med detta arbete är att ta fram faktorer som påverkar luftburna förband, vad gäller deras förmåga till rörlighet på marken. Detta för att ge en ökad förståelse samt bidra till utveckling av reglemente för luftburen bataljon.</p><p>Den metod som används i uppsatsen är komparation med litteraturstudier som presenteras i deskriptiv form. Den teknik som används för insamling är litteratursökning. Två frågeställningar har behandlats; Vilka faktorer påverkar den grundläggande förmågan rörlighet hos luftburna förband? samt vad säger styrdokumenten om förmågan rörlighet vid luftburen bataljon i Försvarsmakten idag?</p><p>Utifrån mina gjorda litteraturstudier av Operation Market Garden samt styrdokumenten för luftburen bataljon har jag fått fram att följande faktorer påverkar rörligheten vid luftburna förband: ledning (formering av förband, samordning), verkan (direkt, indirekt, pansarvärnsvapen) underrättelser, skydd, materiel/utrustning samt underhåll.</p>

Denna uppsats har skrivits som en del i de studier i krigsvetenskap jag erhållit under yrkesofficersprogrammet.      Syftet med detta arbete är att ta fram faktorer som påverkar luftburna förband, vad gäller deras förmåga till rörlighet på marken. Detta för att ge en ökad förståelse samt bidra till utveckling av reglemente för luftburen bataljon. Den metod som används i uppsatsen är komparation med litteraturstudier som presenteras i deskriptiv form. Den teknik som används för insamling är litteratursökning. Två frågeställningar har behandlats; Vilka faktorer påverkar den grundläggande förmågan rörlighet hos luftburna förband? samt vad säger styrdokumenten om förmågan rörlighet vid luftburen bataljon i Försvarsmakten idag? Utifrån mina gjorda litteraturstudier av Operation Market Garden samt styrdokumenten för luftburen bataljon har jag fått fram att följande faktorer påverkar rörligheten vid luftburna förband: ledning (formering av förband, samordning), verkan (direkt, indirekt, pansarvärnsvapen) underrättelser, skydd, materiel/utrustning samt underhåll.

Although development organizations agree that reliable access to energy and energy services-one of the 17 Sustainable Development Goals-is likely to have profound and perhaps disproportionate impacts on women, few studies have directly empirically estimated the impact of energy access on women's empowerment. This is a result of both a relative dearth of energy access evaluations in general and a lack of clarity on how to quantify gender impacts of development projects. Here we present an evaluation of the impacts of the Solar Market Garden-a distributed photovoltaic irrigation project-on the level and structure of women's empowerment in Benin, West Africa. We use a quasi-experimental design (matched-pair villages) to estimate changes in empowerment for project beneficiaries after one year of Solar Market Garden production relative to non-beneficiaries in both treatment and comparison villages (n=771). To create an empowerment metric, we constructed a set of general questions based on existing theories of empowerment, and then used latent variable analysis to understand the underlying structure of empowerment locally. We repeated this analysis at follow-up to understand whether the structure of empowerment had changed over time, and then measured changes in both the levels and likelihood of empowerment over time. We show that the Solar Market Garden significantly positively impacted women's empowerment, particularly through the domain of economic independence. In addition to providing rigorous evidence for the impact of a rural renewable energy project on women's empowerment, our work lays out a methodology that can be used in the future to benchmark the gender impacts of energy projects.

Operation Market Garden is famous for its failure, although before its execution, all signs pointed to an imminent Allied victory. As well as being outnumbered in both men and weapons the Germans were also disorganized due to previous defeats. The reason why the operation failed has, therefore, interested many. Various explanations include logistics and communications as well as politics. However, today there is still no commonly accepted explanation and new books about the operation are being written. At the strategic level the problem for the Allies was to get across the rivers and canals in Holland to reach the industrial Ruhr in Germany. At the tactical level each watercourse was a problem. Because there is a lack of study of the operation from an engineering perspective, the purpose of this essay is to achieve that by combining land warfare theory with engineering lessons learned. In this qualitative case study J. F. C. Fuller’s theory of protection, offensive power, and movement is used to explain how engineering affected the outcome of the operation. The analysis shows that engineering played a decisive role in the operation and concludes that the outcome of the operation depended on a few critical situations. The Germans used counter mobility effectively to dictate where to fight the battles. At these chosen locations they used survivability measures, which enabled them to fight a static battle and hold key terrain. Allied mobility operations were vital to their assault, and without engineers the land component would have been stopped on the first day of the operation.

Denna uppsats kommer att fokusera på propaganda utifrån tidningsmedian New York Times under Operation Market Garden. Detta skedde under de sista faserna av andra världskriget. Studien argumenterar om opinionsbildning inom Market Garden. Eftersom de allierade inte hade lyckats med sitt strategiska mål att invadera Nazityskland från Nederländerna, samt avsluta kriget före jul, så hade propagandanätverket hittat olika tillvägagångssätt och följa utvecklingen under och efter operationen för att blidka hemmafronten. Genom att analysera på New York Times kommer uppsatsen att ge ett nytt perspektiv på hur militära misslyckanden rapporterades, samt hur diskurser förändras på kort tid under krigstid. Med stöd från tidigare forskning kommer uppsatsen också ge ett förståelse hur New York Times och andra media rapportage kunde censureras från krigsministeriet med mål att skydda läsarna från demoraliserade nyheter som kunde skada hemmafrontens disciplin från att stödja krigsinsatsen.

Cette thèse porte sur l'analyse des dynamiques de développement de l'agriculture urbaine à Bobo-Dioulasso, au Burkina Faso. Elle s’intéresse à la façon dont les agriculteurs arrivent à vivre et produire en ville en s’appuyant sur une démarche systémique centrée sur les interactions ville-agriculture. Elle cherche à décrypter les facteurs d’intégration de l’agriculture au système urbain. Cette intégration peut être d’ordre économique, socio-spatial, naturel, technique, et politique. Dans toutes ces dimensions de l’intégration, les arrangements entre acteurs sont un facteur de maintien de l’agriculture en ville : c’est la thèse défendue ici. Dans la première partie, la thèse retrace l’évolution des liens entre la ville et l’agriculture depuis l'origine de la ville, et décrit la diversité des dynamiques agricoles à l’oeuvre dans la ville et ses franges urbaines. Le développement de Bobo-Dioulasso, carrefour commercial de produits agricoles, est fortement basé sur le dynamisme agricole régional. Dynamiques régionales et urbaines ont favorisé le développement multiforme de l’agriculture urbaine : cette agriculture s’est développée, transformée et adaptée et est aujourd’hui pratiquée par une multitude d’acteurs urbains. Dans un deuxième temps, cette thèse analyse les pratiques agricoles et les arrangements socio-spatiaux entre acteurs. Les agriculteurs urbains, à travers des arrangements avec d’autres acteurs, arrivent à maintenir des formes agricoles contrastées en ville : les maraîchers, à travers une logique de mobilité au sein de l’espace urbain et des arrangements à la fois avec des acteurs institutionnels et des fournisseurs d’intrants, accèdent à des ressources essentielles à la conduite de leur activité. [etc.] / This thesis analyzes the dynamics of urban agriculture development in the city of Bobo-Dioulasso in Burkina Faso. Through a systemic approach centered on the city-agriculture interactions, it aims to understand how farmers succeed in living and cultivating within the city and the way urban agriculture can be integrated into the urban system. This integration can be economic, socio-spatial, natural, technical, and political. In each of these dimensions of integration, arrangements among actors are a central factor of the permanence of agriculture in the city: it is the central hypothesis of this thesis. In the first part, the thesis focuses on the evolution of the links between the city and the agriculture since the founding of the city, and describes the diversity of agricultural dynamics taking place in the city and its urban fringe. The development of Bobo-Dioulasso, a commercial hub for agricultural products, is strongly linked to the regional agricultural dynamism. Urban and regional dynamics have favored the multifaceted development of urban agriculture. This agriculture developed, transformed and adapted to urban dynamics and is now practiced by a multitude of urban actors. In a second step, this thesis studies the agricultural practices and socio-spatial arrangements between actors. These urban farmers, through arrangements, succeed in maintaining contrasted forms of urban agriculture in the city: on the one hand, gardeners, through a logic of mobility within the urban space and arrangements with both institutional actors and input suppliers, access to resources that are essential for them to keep on conducting their activity. [etc.]