Den svenska detaljhandelns försäljning har stadigt ökat under de senaste åren. En av de starkaste tillväxterna under år 2006 står skobranschen för. Svenskar i gemen konsumera mer och intresset för skor har aldrig varit större. Störst på den svenska skomarknaden idag är Nilson Group som har 25 procent av den totala marknaden, det vill säga att vart fjärde par skor som säljs i Sverige kommer från någon av deras butiker. En modeorienterad bransch som skor konkurrerar naturligtvis med design. Dock hävdar ledande befattningshavare inom branschen att de ska särskilja sig ”genom att kunna erbjuda service och medarbetare som kan skor”, det vill säga servicekvalitet och kunskap är viktiga konkurrensfördelar i försäljningsledet. I och med att nya konkurrenter dyker upp på skomarknaden krävs det sannolikt att företagen särskiljer sig och har en fungerande organisation som motiverar, attraherar och bibehåller både sina medarbetare och kunder. Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka om Nilson Group och deras affärskoncept Jerns har samma syn och uppfattning som sina medarbetare angående den interna marknadsföringen. Vi har studerat hur de implementerar sin affärsidé och hur de bedriver sin interna marknadsföring för att motivera butikspersonalen och hur den påverkar samt ökar servicekvaliteten hos Jerns anställda. Vi har valt att utgå ifrån olika teorier för att undersöka syftet. Affärsidén har vi definierat utifrån Normanns syn där han betonar vikten av att affärsidén och visionen ska vara invävda i organisationsstrukturen och hos företagets anställda. Sedan har vi använt oss av Grönroos riktlinjer för intern marknadsföring, där han bland annat förespråkar ett fungerande informationsflöde, utbildningar och ett dagligt servicemedvetande. Sedan har vi valt att utgå ifrån Zeithamls kundvärdesmodell där vi använt oss av hans tio dimensioner för att definiera servicekvalitet. Utifrån dessa teorier har variabler tagits fram för att formulera frågor till ledningen och butikspersonalen för att fastställa deras syn på företagets affärsidé, interna marknadsföring och service. Utifrån den data som erhölls genom en enkätundersökning bland butikspersonalen och en intervju med ledningen har skillnader och likheter mellan de och butikspersonalen jämförts för att upptäcka eventuella gap som finns. Som slutsats så ser vi att den interna marknadsföringen som helhet är fungerande trots vissa gap. Servicemedvetenheten är god bland butikspersonalen vilket ledningen arbetar för, detta tack vare att den interna marknadsföringen fungerar. Beträffande företagets affärsidé så har företaget lyckats sprida den på ett bra sätt. Vi upptäckte dock att den inte fullt ut överensstämmer med Jerns arbetssätt.

Bakgrund och Problem: Att spara i fonder som investerar etiskt har varit något av en trend de senaste åren. Sedan mitten av 1990-talet har antalet etiska fonder tiodubblas. Men alla fonder är inte så etiska som de utger sig för att vara. Begreppet etisk fond är inte uppenbart. Bedömningen av vad som kan klassificeras som etiskt måste därmed göras av den enskilde från fall till fall. Reklam för fonder görs i dag i alla medier och vänder sig till grupper av människor som inte tidigare har ägt aktier eller sparat i fonder. Nya fonder och marknadsplatser har uppkommit och många människor väljer att fondera en del av pensionen i och med förändringen av premiepensionssystemet. Det kan dock diskuteras om begreppet ”etisk” med hänvisning till dess relativa betydelse bör användas i marknadsföring. Det är därmed särskilt viktigt att fondbolagen lämnar tydlig information om vilken placeringsinriktning som deras olika etiska fonder har och utvecklar strategier för hur denna skall efterlevas. Syfte: Uppsatsen avser att undersöka placeringsinriktningen för etiska fonder och att utreda vad begreppet etisk fond innebär. Uppsatsen avser även att granska fondreklam för etiska fonder i syfte att kontrollera om reglerna för marknadsföring efterlevs. Metod: Uppsatsen är uppbyggd utav valda befintliga teorier, rättskällor, föreskrifter och tidigare studier på området. Med hjälp av dessa kunskaper och nytillkommen primärdata i form av intervjuer ska det bli möjligt att dra nya slutsatser. Uppsatsens två frågeställningar ” vad innebär en etisk fond?” och ”är marknadsföringen av etiska fonder förenlig med gällande lagar och föreskrifter?” har formats under arbetets gång. Från intervjuerna hämtas information om etik och hjälper främst till att besvara den först frågeställningen och till en mycket liten del frågeställningen som berör marknadsföringen. Den andra frågeställningen gällande marknadsföringen kommer att besvaras genom att författaren kontrollerar marknadsföringskampanjer i form av annonser av etiska fonder. Dessa granskas med hjälp av referensramen samt till en mindre del av empirin från intervjuerna. Slutsatser: Det mesta talar för att det finns vissa grundläggande krav för en etisk fond och det skulle vara de internationella normerna, uteslutande kriterier och aktiv påverkan. Men vad en etisk fond innebär beror på innebörden i begreppet etik vilket det inte finns en unik definition av. Den rimligaste tolkningen blir således att en etisk fond är endast etisk om tillhörande definition tillgodoser investerarens krav på en etisk fond. Etiska fonder marknadsförs inte via annonsering enligt uppsatsens undersökning. Endast nio annonser påträffades. Den slutsatsen som kan göras är att marknadsföringen av etiska fonder inte håller sig inom ramen för de lagar och föreskrifter som reglerar marknadsföringen av etiska fonder. / Background and problem: Lately one can observe that the investment in ethical funds has become as a sort of a trend. Compared to the middle of the 1990s today the number of ethical funds has increased by ten times, although that the ethical funds are not as ethical as they pretend to be. The conception “ethical funds” is not as apparent as one would like, which is why it has to be determined by the individual in each case. Advertisement on funds can today be seen in all kind of media and it turns to many individuals that have not previously invested in shares nor in funds. Many new funds and market forums have arisen and many individuals are choosing part of their retirement fund to make investments in funds due to the changing in the system of the Swedish pension insurance (premipensionssystemet). However, one could raise the question whether the concept “ethical”, regarding its subjective sense, should be used in advertisement. That is why it is outmost crucial that management companies provide clear and unambiguous information about the criteria of the funds that makes the ethical. Purpose: This essay intend to study the direction of the place invest of the ethical funds and furthermore the significance of an ethical fund. In addition to the above mentioned, this essay will examine the advertisement of the ethical funds in order to perceive if the rules and regulations of marketing have been appropriately applied, according to Swedish law. Method: The essay consists of chosen general theories, legal rules and regulations, case law and prior studies in this domain. In complement of interviews it shall be plausible to draw new conclusions. The two questions, in the purpose above, have been produced during the work with this essay. The information from the interviews will be used to answer the first framing of the question. The latter question, which deals with marketing and Swedish regulation, will be answered by the study of the advertisement campaigns on the ethical funds. Conclusions: One could come to the conclusion that there are fundamental criteria of an ethical fund, and these criteria are the international values, exclusive criteria and dynamic influence. However the meaning of an ethical fund is rather depending on the implication of the phrase ethics, which there is not a distinguished definition on. Accordingly the reasonable conclusion would be that an ethical fund is only ethical if it is satisfactory to the values of ethics of each investor. Regarding the advertisement only nine ads were found. Surprisingly the advertisement on ethical funds does not reach the standards of the Swedish marketing law and regulations.

En svaghet med en stor del av befintlig marknadsföringsteori är att studierna de baseras på i huvudsak behandlar marknadsföringsfunktionen i större företag. Därför föreligger ett intresse att skapa förståelse för marknadsföringsfunktionen i små företag. Ett problem för små företag är resursbrist av olika slag. Detta tar sig uttryck bland annat i att de inte är tillräckligt marknadsorienterade och att detta oftast kan härledas till bristande marknadsplanering. Marknadsföring har även en tendens att av små företag uppfattas som en kortsiktig aktivitet, vilket ytterligare förstärker bilden av att den strategiska aspekten förbises. Utifrån denna bakgrund har vi formulerat följande problem: Hur ser marknadsplaneringsprocessen ut i små företag med färre än 10 anställda? För att kunna besvara denna frågeställning har vi gjort en genomgång av tidigare forskning relaterad till problemet. Detta teoretiska ramverk har vi sammanfattat i en grafisk modell som ligger till grund för datainsamling och analys. Genom en kvalitativ studie av sammanlagt fem olika företag har vi identifierat såväl likheter som skillnader mellan teorin och den studerade verkligheten. Resultaten av vår studie visar att mer eller mindre alla delar av marknadsplaneringsprocessen återfinns i de studerade företagens strategi. De förekommer i någon form, men existerar antingen omedvetet eller utan struktur. För de studerade företagen verkar svårigheten vara att förstå hur marknadsplaneringen olika komponenter ser ut och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Vår forskning utmynnar i ett antal konkreta rekommendationer för hur små företag bör förhålla sig till marknadsplanering. Som avslutande rekommendationer redogör vi för våra förslag till fortsatt forskning inom ämnesområdet.

The Swedish telecommunication market was prior to the official deregulation 1975 characterized by Telia’s former monopoly position. This thesis studies how the deregulation of the market, and the thereby increasing competition, has affected Telia and how it has influenced Telia’s marketing strategies. The theoretical framework, from which the conclusions will be made, is a combination of the theory about strategic learning behaviours by Slater et al, and Grönroos’ theory about a marketing continuum. The empirical work material is the result from two interviews with former key figures at Telia, and a briefing of Telia’s annual report between the years 1993 and 2006. Research findings indicate that Telia has gone from being product oriented with a strong technical focus, to becoming gradually more market oriented with competition orientation but foremost customer orientation as their most distinguished learning behaviours. An apparent move from transaction marketing to relationship marketing can furthermore be made out.

Denna studie behandlar området butikskommunikation och hur en glas- och presentbutik kan utforma butiksmiljön utifrån kundernas rörelsebeteende. Syftet är att ge förslag på hur Cervera:s butik (Boländerna i Uppsala) kan utveckla kundflödet, dvs. få sina kunder att röra sig på en större del av butiksytan och komma i bättre kontakt med sortimentet. Informationsinsamlingen har skett genom en observationsstudie av kundernas rörelsemönster samt kompletterats med kortare kundintervjuer. Olika metoder för strategisk varuplacering har testats i butiken för att undersöka deras användbarhet. Slutsatser vi kunnat dra är att butiken kan utveckla kundflödet genom att utforma ett högervarv, dvs. ett kundvarv som går i moturs riktning. Genom att placera varor strategiskt kan kunderna lockas av att följa kundvarvet igenom butikens alla avdelningar samt komma i bättre kontakt med butikens sortiment.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att göra en målgruppundersökning samt att utifrån den utveckla föreningens arbete med marknadskommunikation mot den aktuella målgruppen. En förbättrad kommunikation med målgruppen skall förhoppningsvis leda till ökat intresse och större publik på hemmamatcherna.   Följande frågeställningar har behandlats: Hur uppfattar målgruppen Kopparbergs/Göteborg FC (i fortsättningen förkortat KGFC) budskap? Vilken attityd och vilket beteende kännetecknar målgruppen? Hur skapar KGFC ett ökat intresse hos målgruppen? Vilka kanaler skall KGFC främst satsa på? Hur kan KGFC utveckla sin marknadskommunikation mot målgruppen?   Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod med stora kvantitativa inslag. Exempel på kvantitativa inslag är en enkätundersökning på föreningens primära målgrupp (tjejer 8-16 år). Till grund för arbetet ligger enkätundersökningen och en intervju med sportchefen Lars Svensson samt befintlig litteratur inom marknadsföring och kommunikation.   Resultat Som resultat har vi fått fram att KGFCs budskap är otydligt för målgruppen, att KGFCs främsta kanal för att kommunicera är hemsidan samt att målgruppen har begränsad kunskap om föreningen. Resultatet visar även att föreningen måste öka intresset för laget för att locka mer publik till matcherna.    Slutsats Vår slutsats utifrån resultat och litteratur är att KGFC måste arbeta med målgrupp, budskap och framförallt kanal om man vill effektivisera sin kommunikation med målgruppen. Man bör lägga upp en tydlig strategi angående kanalval, budskap och målgrupp istället för att satsa på mindre punktinsatser.

Syfte: Syftet med denna uppsats ge en ökad inblick i individuell sponsring då litteraturen kring detta fortfarande är väldigt begränsad. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats då vi ansåg att detta skulle ge det djup vi eftersökte för att finna svaret på hur företag resonerar kring sina sponsringsåtgärder. Vi började med att studera den tillgängliga litteratur som vi fann både i bibliotek och i databaser, för att sedan jämför dessa teorier med de tre semistrukturerade intervjuer som genomförts i empiri kapitlet. Vår avgränsning gjorde urvalet av respondentföretag väldigt limiterat, dock fann vi tillslut tre företag som passade våra preferenser väl, vilket bidrog till en ökad validitet i arbetet. Resultat & slutsats: De tre olika respondentföretagen definitioner av sponsring skiljde sig åt, dock var kärnan i deras definition densamma. Vi tror även att sponsring inte skall användas i alla sammanhang. Istället bör företag noggrant överväga vilka personer och events som varumärket vill bli förknippade med, vilket stärker företagets profilering hos deras respektive målgrupp. Vi anser att det finns flera fördelar att rikta sina sponsringsinsatser gentemot individer istället för lag, då varumärkesbyggandet kring en individ gör att allmänheten lättare kan identifiera sig med en person då dennes värderingar avspeglar sig på varumärket. Även relationen mellan företag och sponsringsobjekt blir närmare och därmed ökar chanserna till ett framgångsrikt samarbete. Likt den begränsade litteratur inom individ sponsring är även företagens kompetens inom vissa av sponsringens områden begränsad. Vår empiriska undersökning visar att företag behöver ta ställning till fler parametrar och arbeta mer strategiskt för att uppnå sponsringens fulla potential. Förslag till fortsatt forskning: Individuell sponsring är ett fortfarande ett område som kräver mer forskning. Det vi finner intressant att utreda vidare är allmänhetens uppfattning om sponsring som marknadsföringsåtgärd kontra vad företagen anser de får ut. Uppsatsens bidrag: Då det finns begränsat med litteratur om individuell sponsring, kan denna uppsats ses som ett bidrag till ett outforskat ämnesområde. / Aim: The purpose with this essay is to give a deeper insight of individual sponsorship, beacuse today the litterature is very limited. Method: The scientific approch we have used in this essay is a qualitative method, we used this method to give a deeper insight of corporates toughts about sponsorship as a marketing tool. We begun by study the avalible litterature on the subject, witch we found in both librarys and computer databases. Then we compared the theorys against the semistructerd interviews. Our delimitation made the selection smaller. Eventually we found there cooperating firms, that matched our prefrences. Result & Conclusions: The three companies we questioned had different definition of sponsrship, yet the cores in all definitions were the same. We believe that sponsorship not should be used in all coherence. In stead companies should carefully consider which individuals and events the brand are most liked to be associeted with, which can strenghten the opinion from respective target. We consider that there are severel advantages with individual sponsorship towards sponsoring a team. Brandbuilding around an individual makes it easier for the generell public to identify themselves with a indivudual. It´s also easier to build a closer relation between the company and the sponsored, which improves the chance for a succesful collaborate. Just like the limited literature on the subject, the companies’ capability in parts of the subject is limited. Our empirical study showed that the companies need to be aware of the several aspects of sponsorship. To achive the full potential of sponsorship the companies have to work more strategic. Suggestions for future research: We would find it interesting to find out the generel publics opinion of sponsorship as a marketing tool compared to corporates point of view. Contribution of the thesis: Since there is still very limited litterature in this subject. This essay can be used as a contribution to further research.

SammanfattningFörfattarna erhöll ett uppdrag från Länsförsäkringar Värmland, vars mål var att undersöka om deras annonsering i telefonkataloger var givande eller inte. Länsförsäkringar Värmland var intresserade av att få reda på hur deras befintliga kunder kontaktade dem, samt vilken informationskanal som då använts. Enligt Internetansvarig, Lina Thomsson, satsar Länsförsäkringar Värmland idag en stor del av deras marknadsföringsbudget på att finnas med i de tryckta telefonkatalogerna i Värmlandsregionen.Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka Länsförsäkringar Värmlands kunders beteende i dess informationsökning för att kontakta företaget, samt analysera hur utveckling av denna informationssökning kan komma att se ut. Uppsatsens bidrag till forskningen inom ämnet blir att klargöra hur telefonkatalogens framtid ser ut, vilket även blir författarnas huvudfråga. Uppdragsgivare, Länsförsäkringar Värmland, för uppsatsen eftersträvar att författarna skall besvara särskilda frågor vilket i uppsatsen kommer att kategoriseras som delfrågor. Författarna har använts sig av kvantitativa samt kvalitativa metoder för datainsamlingen. Den kvantitativa insamlingen bygger på 200 strukturerade telefonintervjuer med kunder till Länsförsäkringar Värmland. Därutöver har författarna haft löpande möten med sin uppdragsgivare samt varit på två möten med säljare från Eniro. För att ytterligare öka trovärdigheten har två intervjuer genomförts med presschefer från de två största söktjänstdistributörerna i Sverige.I undersökningarna som utförts har det kunnat utläsas en trend av en ökad Internetanvändning för att få tag i telefonnumret till Länsförsäkringar Värmland. Detta är i linje med vad flera teorier indikerar mot, de vill säga en ökad Internetanvändning. Uppsatsen tar även upp potentiella orsaker till varför en kund bryter ett beteende i åsyftande val av kanal.Den tryckta telefonkatalogen befinner sig en slutfas i produktlivscykeln, men fyller fortfarande en funktion för Länsförsäkringars kunder. Den onlinebaserade telefonkatalogen befinner sig enligt vår analys i en tillväxtfas, vilket kan karaktäriseras bland annat av Eniros ökade försäljning och tekniksatsningar och har således en längre tid framför sig än den tryckta telefonkatalogen har.

Ämnet för den uppsats är marknadsföring och ekonomi inom idrottsföreningar. i vårt fall handlar det om fem fotbollsföreningar i Värmland som spelar i division 1 till 3. Syftet med vårt arbete är att en närmare titt på hur en mindre idrottsförening kan marknadsföra sig med hänsyn till sin storlek och kapacitet; studera möjligheterna som en mindre idrottsförening har att öka sina intäkter och möjligheterna att öka publiktillströmningen. Huvudproblemet i vårt arbete är hur en mindre idrtottförening kan förbättra sin ekonomi med hjälp av marknadsföring. De så kallade delproblemen är: Varför vill inte folk gå på fotbollsmatcher? Har en mindre idrottsförening aktiviteter för att öka sina intäkter och i så fall vilka? vi ser på fotbollen ur ett marknadsföringsperspektiv och hur en upplevelse skapas.

Syftet med uppsatsen är att studera hur ett svenskt företag arbetar för att stärka sin relation med konsumentgruppen som tillhör det mångkulturella segmentet.I vår referensram tas aspekter upp som är relevanta för vår analys. Teorier och synsätt vi använder är de om relationsmarknadsföring, kulturer samt mångkulturell marknadsföring.Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och en fallstudie. Fallstudien omfattar en intervju samt insamlande av sekundärdata såsom pressmeddelanden för att stärka intervjun.I empiriavsnittet presenterar vi fallföretaget Tele2 samt sammanställningen av intervjun som gjordes med Tele2. Vi tar upp de viktigaste faktorerna såsom strategi för att möta mångkulturella kunders förväntningar och relationsuppbyggnad.I analysavsnittet ställer vi empiri mot teori och diskuterar Tele2:s strategier. Bland annat diskuteras Sveriges mångkulturalism, relationsuppbyggnad mot den mångkulturella konsumenten samt att möta dennes efterfråga.Av teorin kan vi först dra slutsatsen att mångkulturella samhällen och marknader idag är en verklighet i många länder. Vidare är detta en ytterst viktig faktor för företagen att ta hänsyn till då de i allra högsta grad agerar på marknaderna och då i samhället. Företagen måste uppmärksamma detta och kan då också dra nytta av den mångkulturella ekonomiska potentialen.