SAMMANFATTNING: Reklam till mobiltelefonen har sedan ett par år tillbaka varit tekniskt möjligt att genomföra men det är ännu tveksamt om denna kanal för reklam kommer att accepteras av marknaden och bli ett naturligt redskap för kommunikation i framtiden. Företagen och tekniken säger ja till den här utvecklingen men frågan och problemet är om konsumenten är redo. Utredningens syfte är att sammanställa vägledande direktiv för sändaren av mobilreklam att följa vid kommunikation genom mobiltelefonen som kanal. Dessa ska utformas så att även mottagarens intressen ska gynnas. Intervjuer med konsumenter har utförts med syfte att ta reda på deras attityder till denna kanal och hur deras intressen uppfylls. Empirin består även av en intervju med en marknadschef på ett företag som har mobil marknadsföring som en del av sitt tjänsteutbud samt en medieanalytiker från SvD. Slutsatser har även dragits med bakgrund av den litteraturstudie på området som genomförts under arbetets gång. Slutsatserna redovisas i form av praktiska riktlinjer för mobilreklam som skapar värde för konsument och producent. Bland slutsatserna finner läsaren bland annat att konsumenten alltid ska initiera en mobil kommunikation genom att först godkänna sitt deltagande samt ha möjlighet att när som helst frånsäga sig att ta emot reklammeddelanden. Kampanjen bör generera ett värde för konsumenten i någon form för att den ska accepteras. Kampanjer som ska kommuniceras via mobiltelefonen bör vara av personlig relevans för mottagaren då mobiltelefonen är en högst personlig ägodel.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det som skedde på Drottninggatan den 6:e mars 2008. Då hölls en presskonferens med anledning att H&M köpt in sig i företaget Fabric Scandinavien. H&M har inledningsvis köpt 60 procent av företaget, med optioner på ett fullständigt ägande inom en femårsperiod. Problemformuleringen grundar sig i att det råder hård konkurrens på den svenska modemarknaden. Det är svårt för små aktörer att etablera sig. I kontrast till detta har Weekday lyckats gå från att vara en liten second-hand affär på Lilla Essingen till att bli en storkoncern, vid namn Fabric Skandinavien, bestående av ett flertal framgångsrika varumärken samt två välrenommerade klädkedjor. Resan har tagit sammanlagt åtta år. För sex år sedan togs de första stegen mot vad företaget är idag, då öppnade Weekday sin första butik på Olofsgatan i närheten av Hötorget i centrala Stockholm. Uppsatsen vill inte ta reda på varför H&M, i rena fakta, köpte in sig i företaget. Uppsatsen vill istället se på hur och varför Weekday vuxit så snabbt som de har gjort. Genom att se till varumärkeslitteraturen vill vi ge en bild av vad som är de brukliga och dominerande förklaringar till varför vissa varumärken blir starka och om och hur man som företag kan arbeta med sina varumärken. Uppsatsen har tre block i denna strävan. Uppsatsen består av litteraturläsning, intervjuer med personal och ledning på Weekday samt av en medieanalys av hur företaget framställs i media.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att klargöra hur Wayne’s positionerar sig själva på kaffe- och cafémarknaden, samt hur väl det stämmer överens med modellerna om positionering. Vidare undersöker jag om den av Wayne’s presenterade positioneringen stämmer överens med målsegmentets uppfattade bild av Wayne’s? Metod: Jag har samlat in primärdata från en kvalitativ intervju med Wayne’s försäljningschef, samt en kvantitativ enkätundersökning. Sekundärdata kommer från litteratur samt Internet. Teori: Jag presenterar begreppen segmentering och positionering med olika modeller. Företag begränsar sin marknad genom marknadssegmentering för att urskilja vilka konsumenter de skall vända sig till med sin marknadsföring. Genom att i sin kontakt med konsumenterna presentera en tydlig bild av företaget, det vill säga den bild företaget vill att konsumenterna skall ha av dem, särskiljer företagen sig från varandra på en konkurrenskraftig marknad. Detta kallas positionering. Franchise är en affärsmodell där en oberoende näringsidkare betalar en avgift till varumärkesägaren för att få använda ett varumärke, ett koncept eller en produkt. Empiri: Det finns idag ca 90 Wayne’s caféer i Skandinavien, och Wayne’s är den ledande cafékedjan i Skandinavien. Företaget riktar in sin marknadsföring mot livsnjutande storstadsmänniskor mellan åldrarna 20 till 45 år. Positioneringsstrategin fokuserar främst på känslan av hemtrevlighet i caféerna, samt hög produktkvalitet. Slutsats: Företaget Wayne’s riktar sin marknadsföring mot ett relativt stort segment, men företagets positioneringsstrategi når ej fram till målsegmentet på ett tillfredsställande sätt. De befintliga teorierna om segmentering och positionering är ej till fullo applicerbara på hur Wayne’s arbetar med sin positionering på kaffe- och cafémarknaden. Uppsatsens bidrag: Mitt bidrag till forskningen är att Wayne’s, Skandinaviens ledande cafékedja, positioneringsstrategi inte stämmer överens med den rådande teorin om positionering. Inte heller har de avgränsat sitt målsegment på ett enligt teorin fördelaktigt sätt. Det sätt på vilket Wayne’s vill bli uppfattade av konsumenterna, stämmer inte överens med den bild konsumenterna har av företaget och dess produkter. Wayne’s använder sig idag av en svag positioneringsstrategi, men trots detta är de ledande på marknaden.

Det finns en klar koppling mellan traditionell och politisk markandsföring, det är samma mekanismer som påverkar både köpare och väljare. Modellen som uppsatsen presenterar ger en struktur för hur politiker kan arbeta med att planera sina per-sonvalskampanjer utifrån svenska förhållanden.

I Sverige har massmediemarknaden under de senaste årtiondena ökat explosionsartat. I ett allt mer växande reklambrus har annonsörerna fått svårt att nå och påverka konsumenterna med sina budskap. Till följd av detta söker annonsörer nya sätt att kommunicera med marknaden. En form av marknadsföring som fortfarande anses kunna nå konsumenterna är word of mouth marketing, där företag uppmuntrar och underlättar för konsumenter att prata med varandra om produkter och varumärken i olika kommunikationsforum. Ett högaktuellt och växande sådant forum är den personliga bloggen. Bloggen börjar växa till en intressant marknadsföringskanal, eftersom dess budskap antas anses vara trovärdiga av konsumenterna. Samtidigt som företags inblandning i bloggar genom sponsring och annonsering har ökat, har också dess popularitet ökat. Här uppkommer frågan huruvida konsumenterna är medvetna om detta spel bakom kulisserna och på vilka faktorer en bloggs trovärdighet faktiskt byggs. Utgångspunkten för uppsatsen är författarnas tankar att bloggen kan anses vara ett uttryck för word of mouth och dess skribenter liknas vid opinionsledare. Således skulle trovärdigheten för konsumenterna kunna bero på dessa faktorer. Denna uppsats syftar till att undersöka huruvida bloggen är trovärdig, vilka faktorer som gör bloggen trovärdig och om den kan fortsätta vara det utifrån ett konsumentperspektiv. Detta undersöks genom problemformuleringen ”vad gör bloggen trovärdig utifrån ett konsumentperspektiv” samt ”kan bloggen fortsätta att vara trovärdig för konsumenterna.” Studien har genomförts med en deduktiv ansats där utgångspunkt har tagits i teori och empirisk data samlats in genom semi-standardiserade kvalitativa intervjuer med sex läsare till de största tio bloggarna i Sverige idag. De slutsatser författarna kunnat dra utifrån resultatet av studien är att bloggens trovärdighet framförallt bygger på bloggarens roll som opinionsledare men även att den kan anses vara ett uttryck för word of mouth. Resultatet pekar också på att bloggen även fortsättningsvis kan vara trovärdig, så länge bloggaren håller sig inom ramen för vad som läsaren anser stämma överens med bloggarens person.

Teatern är en plats där konstnärlig aktivitet ska bedrivas och vara ett nöje som är till för alla. Såväl barn som äldre ska finnas representerade i salongerna. Tyvärr ser det inte riktigt ut så idag. Det bedrivs visserligen en tydlig konstnärlig teaterverksamhet och teatern anses fortfarande vara ett nöje av hög klass, men den sista punkten med representativitet är inte uppfylld. Publiken i salongen består nämligen inte av människor från alla delar av befolkningen. Undersökningar som gjorts gällande teatern visar att vissa målgrupper är representerade i mindre utsträckning. En av dessa målgrupper är män i åldern 25-40 år. Författarna har fått i uppdrag av Uppsala Stadsteater att undersöka vad det är som hindrar dessa män från att gå på teatern. I uppsatsen ska därför frågor kring hur Uppsala Stadsteater uppfattas och hur de kan påverka målgruppen besvaras. För att besvara syftet har tidigare genomförda undersökningar använts samt en ny kvantitativ enkätundersökning genomförts, här kallad Uppsala Stadsteaters enkät.Genom Uppsala Stadsteaters enkät, där 100 respondenter i Uppsala fick besvara en utarbetad uppsättning frågor, har framkommit att Uppsala Stadsteater ses med positiva ögon. En majoritet anser dock att informationen om Uppsala Stadsteater och erbjudna föreställningar inte når ut till dem. Det visar sig även att nöjen som krog/pub, bio och sportevenemang är mer populära än teatern av anledningar som olika intressen och ren bekvämlighet. Med ett antal undersökningar som bakgrund och det valda teoretiska ramverket kan vissa slutsatser dras och användas till att ge förslag på framtida åtgärder. En bristande marknadsföring har lett till att målgruppen känner sig dåligt informerad om föreställningarna vilket har föranlett uteblivna besök. För att ändra på detta så bör Uppsala Stadsteater möta målgruppen på deras nivå och leverera en lösning som passar just dem. Det kan handla om val av medium och formuleringar i text som tilltalar målgruppen. Målet är att på rätt sätt nå ut med Uppsala Stadsteaters repertoar, som är fylld med stor bredd och variation i föreställningarna, och förhoppningsvis inspirera till mer frekventa besök av en nu saknad målgrupp.

Enligt olika undersökningar är attityden till telefonförsäljare bland allmänheten negativ och motivationen hos telefonförsäljare är ofta låg. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur telefonförsäljare på ett callcenter motiveras i sitt yrke. Den teoretiska grunden i det ramverk vi använder i vår uppsats, bygger på vad Grönroos benämner som de fyra väsentliga områdena inom strategisk internmarknadsföring. Dessa är "Ledningsmetoder, personalpolitik, utbildningspolitik och planerings-, genomförande- och uppföljningssystem. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med en kontorschef och tre telefonförsäljare på ett callcenter i Uppsala. Resultaten från undersökningen visar att ledningen på kontoret motiverar telefonförsäljarna på ett flertal olika sätt, där belöningarna är utformade för att främja försäljningen. Den slutsats vi kan dra från studien, är att telefonförsäljarna motiveras och belönas för att sälja och att andra kvalitetsmått kommer i skymundan av dessa. För tillfället så krävs det av ledningen att ett aktivt ledarskap utövas. Förutsättningar finns för att genomföra nödvändiga förändringar, då feedback från både telefonförsäljarna och kontorschefen tas emot och följs upp kontinuerligt.

Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i den teoretiska referensramen och en deskriptiv fallstudie av tre företag få ökad förståelse för hur kommunikations- och marknadsföringsverktyget storytelling används i svenska företag. Syftet är även att identifiera vilka effekter verktyget kan ge och studera hur storytelling kan påverka företagskulturen. En kvalitativ forskningsansats med abduktivt angreppssätt har använts där tre fallföretag, SCA Packaging, IKEA och SAS samt konsulten Matts Heijbel intervjuats inom ämnet. De tre fallföretagen arbetar aktivt med intern storytelling. Teoriavsnittet inleds med en beskrivning av intern marknadsförings betydelse, därefter redogörs för verktygets storytelling som ett internt marknadsföringsverktyg. Teorikapitlet berör hur storytelling fungerar som kulturbärare då uppsatsens syfte är att studera denna aspekt. Studien visar att storytelling kan användas i många olika syften och på olika sätt. Verktyget har en större påverkan på medarbetarna än traditionella marknadsföringsverktyg då verktyget har en inspirerande effekt. Storytelling är ett vägledande verktyg för de anställda och är därmed ett effektivt sätt för företaget att förmedla sina kärnvärden, mål och visioner En förklarande och märkbar lansering av verktyget har visat sig vara viktigt för att medarbetarna skall ta till sig verktyget. Verktyget är ett effektivt sätt att påverka företagskulturen.

Under de senaste åren har egenföretagandet växt markant. Mindre nischade företag konkurrerar på samma marknad som flera större. Dessa har ofta en högre grad av differentierade produkter och vänder sig till en specifik målgrupp. Idag är konkurrens en förutsättning för ekonomin och bidrar till en ökad stimulering av effektivitet hos de olika företagen. En öppen marknad leder till innovationer och de olika aktörerna gynnas därmed genom att uppnå uthålliga konkurrensfördelar. För att utmärka sig på en marknad är det viktigt att aktörerna uppnår en uthållig konkurrensfördel. Det innebär att företaget har en affärsstrategi som ger en meningsfull fördel över både existerande och framtida konkurrenter. Differentiering är en viktig strategi för nischade företag och kan tillämpas för att uppnå en konkurrensfördel. En fragmenterad branschstruktur kännetecknas av många små och medelstora företag som har en svag förhandlingsstyrka gentemot sina köpare och leverantörer. Det finns många möjligheter till att skapa konkurrensfördelar men varje fördel är relativt liten. Problematiken med denna typ av branschstruktur ligger i formuleringen av konkurrensstrategier. Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur nischade företag inom en fragmenterad bransch formulerar konkurrensstrategier samt om företagen med hjälp av valda konkurrensstrategier lyckas upprätthålla en uthållig konkurrensfördel.  Uppsatsen utgår ifrån fyra teorier: konkurrentanalysmodellen, kriterier för branschfragmentering, kriterier för bemästring av fragmentering och modell över en uthållig konkurrensfördel. Undersökningen är baserad på en kvalitativ och abduktiv flerfallstudie över tre nischade företag verksamma inom samma bransch. Resultatet visar att branschen som undersöks är tydligt fragmenterad samt att de valda företagen tillämpar olika typer av bemästringsstrategier. Samtliga företag hävdar dock att de inte tillämpar någon särskild konkurrensstrategi utan utgår ifrån sin egen kompetens som anses vara det viktigaste. Utöver bemästringsstrategier och de strategier som finns formulerade inom modellen över en uthållig konkurrensfördel, finns det därmed ytterligare faktorer som leder till att nischade företag lyckas med sin verksamhet i praktiken.

Today Internet is clogged up and packed with homepages and information from both private persons and commercial companies. This has led to a decreased availability for a company to be noticed. The most common tool for consumers to use while searching for products online is via search engines. But because of the nature of these, not all companies can have good placements. Our research question was, "How do small online-companies attract consumers to their website"? The purpose of this thesis is to identify how a company works through online-communications and how to attract consumers to their home page. We also examine how companies with high placements in search engines differ in their work to attract consumers to their website in relation to companies with low placements in search engines. Furthermore, we also examine the practical work that is made to enhance the home page, as to make it easier for the customer and to enhance the probability of selling a first product. We were able to make a relevant questionnaire by reviewing new and relevant literature on subject’s field. Using telephone interviews we gather data for our empery. The uniqueness with this study is that we primarily look at relevant promotional aspects, which has not been considered adequately earlier, in the view of a practical perspective for a company. Our results were that in practice, to attract customers, a company primarily works to bee seen in search motors and in important places that are linked to the company's home page. The companies that were examined put a lot of effort to develop the homepage to make it easier for the customer. Also, the companies work with confiding proceedings through homepages so to make the customer attracted to the offerings and finally by the product. The study found differences in how companies handles their link-switching within the web, how they work with viral marketing and how they focus their work with shopbots depending whereas they score a high or a low placement in the editorial part of search engines.