SkiStar äger flera skidanläggningar i Sverige och Norge och vill undersöka hur man ska marknadsföra alpin skidåkning mot den svenska grundskolan för att på lång sikt bygga upp ett intresse för utförsåkning. Många tidigare generationer i Sverige har växt upp med skidåkning som en naturlig vinteraktivitet. SkiStar har märkt att utförsåkningen nu för tiden utsätts för allt hårdare konkurrens från många nya sysselsättningar vilket oroar. Debatten om hårdare tolkningar av skollagen vad det gäller hur skolorna får ta ut avgifter av eleverna är också ett problem som har oroat SkiStar. För att kunna utforma en marknadsföringsstrategi för hur SkiStar ska kunna marknadsföra sig mot elever i grundskolan behövde jag information om hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna ser på sina friluftsdagar. Jag har haft kontakt med en skola i varje län i Sverige. På den skolan har jag intervjuat en idrottslärare och jag har genomfört en enkätundersökning i en niondeklass. Jag har även intervjuat politiker, skolverket, andra organisationer som marknadsför sig mot skolor och SkiStars marknadsavdelningar. Utifrån informationen jag har fått in genom intervjuer och undersökningar har jag letat samband, dragit slutsatser och till slut utformat en marknadsföringsstrategi för hur SkiStar ska marknadsföra alpin skidåkning mot grundskolan i framtiden. Marknadsföringsstrategin syftar till att skapa ett intresse för utförsåkning på lång sikt. För er som vill läsa om resultatet utan att behöva bläddra igenom massor av sidor med siffror och statistik så hänvisar jag till sidan 41 där en resultatsammanfattning presenteras.

Bakgrund: Idag används många olika tekniker för att fånga uppmärksamheten hos vår tids upptagna människor. Det är inte längre tillräckligt för en annons att innehålla fina bilder och en bra slogan, det vill säga att enbart förlita sig på traditionella marknadsföringstekniker. Företag som vill försäkra sin överlevnad måste idag använda sig av nya och alternativa medier på ett innovativt sätt. Något som också har blivit allt vanligare är att använda sig av marknadsföring med hjälp av word-of-mouth (WOM) – en sorts marknadsföring som förlitar sig på att konsumenter delar med sig av sina erfarenheter och åsikter om en viss produkt, tjänst eller varumärke till sina medkonsumenter. Syfte: Genom en explorativ undersökning samt parallell användning av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder vill vi genomföra en fallstudie på en utav Sveriges största aktörer inom destinationsbranschen – Apollo. Syftet är att undersöka om företaget medvetet arbetar med WOM samt vilken roll WOM har för resenärer, det vill säga - Är WOM viktigt för resenärerna och därmed även för Apollo? Slutsatser: Vår tolkning av Apollo är att företaget arbetar med WOM marketing men inte alls i lika stor grad som med viral marketing. Vidare tolkar vi den satsningen som görs på WOM marketing som småskalig då företagets sätt att arbeta med WOM är något enformigt och sporadiskt. Vår tolkning av enkätundersökningen är att resenärer generar både positiv och negativ WOM gällande researrangörer samt att dessa WOM aktiviteter är viktiga för resenärerna då man värnar om andras åsikter, råd och tips. Härmed drar vi slutsatsen om att WOM är viktigt för resenärerna och att det i slutändan även är viktigt för Apollo. Nyckelord: WOM, WOM marketing, rese-/destinationsbranschen, Apollo

Syftet med denna uppsats är att undersöka varumärkesproblematiken i denna dubbla konkurrens- och samarbetssituation. / The purpose with the study is to examine the complex problem of brands, in a competition - and cooperation situation.

Abstract This paper is about how the future picture of the public housing sector in Stockholm (capital of Sweden) may look like. It will focus on how these companies need to develop to be able to handle future threats. A recent bill proposed by the government will make it possible for right of tenancy owners to reorganize their tenancy right to tenant-ownership, without permission from county administration. This bill will most likely be approved. This increases the risk/possibilities that large parts of the public housing sector in the inner city may disappear. This will make the public housing sector in Stockholm less attractive. The questions how the public housing sectors run its business and what its goals should be have always been discussed. This paper will from an organizational perspective describe the role of public housing in Sweden. It will also discuss possible development of the public housing sector, how the bill may affect the public housing sector and which related tasks these companies work with today. This paper will also describe the importance of working with strategic marketing and which problems non-profit companies have had in the past in this area. Research has shown that these companies often in their marketing try to aim at all people. Historical this has shown to be a non successful approach. Therefore working with segmentation has become more and more important to companies. The paper shows that this also is the case in Stockholm’s public housing sector and will show areas were the strategic work with segmentation can be improved. To make this paper as reliable as possible interviews with market responsibility persons who work in the public housing sector in Stockholm were made. These interviews made it possible to compare the theoretical starting-point with the reality in these companies and show were the lack in there organizations are. One of the results this study will show is that the public housing companies in Stockholm run their business in a less strategic way. Today’s public housing companies often wait until problems appear before they try to obstruct it. This paper claims that one of the reasons for this way of dealing with changes in the environment has to do with the companies political steering. In conclusion of this paper it will be discussed how the future of the public housing sector in Stockholm may look like and in what way its organizations need to change direction. Points will also be made on some of the things that must be taken care of if public housing in the future wants to stay as an attractive alternative on the housing market. Today’s activity makes it hard to think in longer terms and act strategic. According to the paper this depends a great deal on their political steering and how changes in politics can redirect the company’s whole activity. This makes the employees in these companies less enthusiastic to think in long terms. Why work in a strategic way when the focus can change the next day? The paper argues that there need to be a change in how Stockholm’s public housing sector works today if they want to stay competitive in the future.

Introduction: This thesis concerns the loyalty variables within the publishing industry. The author has chosen to investigate the following publishing companies: Albert Bonniers, Norstedts, Ordupplaget and Leopard Publishing by using a Network perspective as well as a Transactional and Relationship marketing perspective. Aim/purpose: The purpose of this essay is to analyse important variables to create author loyalty. Methodology: Data was collected through a total of 18 interviews that were conducted face to face or via telephone with authors and their respective publisher. A gap analysis was then conducted in order to see if any discrepancies existed between what authors valued and what their publisher’s thought they valued. Results: The research shows that gaps were bigger and more frequent in big traditional publishing companies. As a result, author’s loyalty level was also lower. Authors with Albert Bonnier demonstrated a low level of loyalty, there is a high level of dissatisfaction and most authors would change to another company if offered a higher compensation. Norstedts authors also show a significant level of dissatisfaction, however, they would only consider changing companies if the new publisher also offered “traditional” publishing company values, such as good reading, credibility, and a stable company. Authors with small publishing companies demonstrated a high level of loyalty; this could be due to the non-existing gaps between publishers and their authors. There is a high level of agreement on goals and authors’ satisfaction level is very high. Authors would not consider changing publisher and companies unless their existing company showed a low level of interest in their new script. Conclusions: The author of this thesis concludes that all authors seem to value involvement and interest from their publisher more than money. The crucial part seems to be that publishers show a genuine interest in their authors’ scripts and dedicate time to authors and their personal development. Publishers in small companies seem to live up to their author’s expectations, publishers in traditional publishing companies are most of the time aware of their author’s expectations, they do, however, not cater for them. Small companies enjoyed a more favourable position, where gaps were small or non-existent and authors demonstrated a high level of loyalty.

Det finns olika sätt för företag att kommunicera med sin omvärld. Årsredovisningarna, som länge främst har varit till för att på ett överskådligt sätt visa aktiebolagens finansiella resultat det föregående året, är ett av dem. Dessa har tidigare främst riktat sig till aktieägare och andra finansiella intressenter, men de senaste åren har de även börjat rikta sig mot andra intressentgrupper, som exempelvis kunder. Detta har medfört att kraven på hur årsredovisningarna skall se ut och vad de skall innehålla har ökat. Årsredovisningarna är därför nu mer som en påkostad broschyr och har blivit en del av marknadsföringen av företaget. Syftet med denna uppsats var att analysera och utvärdera hur den frivilliga information, som stora svenska börsbolag förmedlar till intressenter via innehållet i årsredovisningar, har förändrats sedan tiden för löntagarfonddebatten, det vill säga i mitten av 1980-talet. För att se om denna utveckling är specifik för enskilda företag eller allmän för stora företag i helhet har en jämförelse av utvecklingen mellan de olika företagen också gjorts. För att kunna uppfylla detta syfte valde vi att göra en analys av fem stora svenska börsbolags årsredovisningar för åren 1985, 1995 och 2006. Denna analys kompletterades sedan med intervjuer med två kunniga personer som länge arbetat med årsredovisningar på två av de undersökta företagen. Det slutsatser vi drog av denna undersökning var följande: Årsredovisningarnas innehåll, framsida och bilder speglar tillsammans ett förändrat perspektiv från produktorienterat till kundorienterat för alla företag. Dessa speglar också de samhällsfrågor som är aktuella under de år de skrevs. Den utveckling vi har kunnat se när det gäller samhällsfrågor är en övergång från utbildning och olika personalfrågor till allt mer information miljöfrågor och de anställdas rättigheter. De skillnader som finns mellan företagen när det gäller dessa samhällfrågor beror i stort på vad företagen producerar för varor och tjänster. Antal bilder i årsredovisningarna har ökat för de flesta företagen och motiven för dessa har också de förändrats och även årsredovisningarnas omfång har ökat. Andelen bilder per sida och andelen frivillig information har dock inte förändrats nämnvärt. Årsredovisningarna har dessutom blivit bättre strukturerade och mer pedagogiska och kan används mer för att kommunicera med hela marknaden och inte enbart med vissa intressentgrupper.

Resandet mellan länder i världen har ökat vilket även medfört att fler turister från andra länder besöker Sverige. Vilhelmina kommun som är beläget i Lappland anses av utländska turister vara ett exotiskt resmål, men har trots detta erfarit att turismen minskat. Welw AB är ett turistföretag som marknadsför naturturism i Vilhelmina kommun och som med stöd från kommunen vill ändra den negativa turistutvecklingen. Welw AB vill genom att se hur andra liknande turistföretag lyckats locka turister, hur de arbetar med sin marknadsföring och lära och anamma deras tillvägagångssätt. Med denna utgångspunkt valde vi i samråd med Vilhelmina kommun och Welw AB att göra en benchmarking där Welw AB jämförs med två liknande turistföretag i Kärnten, Österrike. I Kärnten, som anses vara ett välkänt turismområde, finns liknande natur och möjlighet till aktiviteter som finns tillgängliga i Vilhelmina kommun. Vår problemformulering och frågeställning blev därför följande; Kan Vilhelmina kommun i samverkan med Welw AB ta lärdom av hur turistföretag i Kärnten arbetar, för att locka mer turister till kommunen? Vi valde att fördjupa arbetet genom att genomföra en benchmarking inom områdena segmentering och marknadsföringskanaler. Vårt mål var att utreda möjligheter för Vilhelmina kommun och Welw AB, att anamma och utveckla segment och marknadsföringskanaler för att locka mer turister. Resultatet av denna benchmarking presenteras i rekommendationer till Welw AB. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där den teoretiska referensramen och semistrukturerade intervjuer utgör grunden för analys och rekommendationer. Den teoretiska diskussionen inleds med en genomgång av verktyget benchmarking, vad det är, hur det används och varför vi föreslår att det bör tillämpas i arbetet. Därefter följer en redogörelse av hur människors behov ligger till grund för segmentering. Den teoretiska referensramens fokus ligger på segmentering och marknadsföringskanaler. Analysen visar att de behov som turister främst har och kan få tillfredsställda i Kärnten är lugn och ro, bekvämlighet samt tillgång till och upplevelser av naturen. De segmenteringsvariabler som framför allt präglar turistföretagen i Kärntens val av segment är geografiska variabler och den psykografiska variabeln livsstil. Segmenteringsnivåer som används är fullständig segmentering då marknadsföringen ska riktas mot geografiska områden, och en nischad marknadsföring då erbjudanden ska nå specifika grupper inom segmenten. De rekommendationerna vi utifrån vårt arbete ger Welw AB är att prioritera behoven lugn och ro, bekvämlighet och tillgång till och upplevelser av naturen i sin marknadsföring mot turister från Österrike och Tyskland. Vi föreslår därför ett nytt målsegment i utbyte mot ett redan befintligt segment som vi anser vara för brett. Vi ger även förslag på hur de kan utveckla sina marknadsföringskanaler så att Welw AB blir mer fokuserade på målsegmenten. I vissa fall bör även nischad marknadsföring övervägas.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för begreppet sponsringen genom att identifiera och analysera bakomliggande motiv till sponsring, faktorer som avgör val av sponsorobjekt samt om och hur sponsringen utvärderas. Studien genomfördes ur ett företagsperspektiv. Vår insamlade primärdata bygger på intervjuer med sponsoransvariga på Folksam, Svenska Spel och Scania. Metoden som tillämpades i uppsatsen bygger på Strauss & Corbins tankegångar kring grundad teori. Genom en interaktiv process av datainsamling och analys fick vi fram kategorier, relationer och olika mönster som vi förde ett resonemang kring. Resultat vi kan fastställa är att motiv och mål inte är exkluderande utan flera kan uppnås med en och samma sponsorsatsning. Varav sponsring kan beskrivas som ett verktyg med pluralistiska möjligheter. Det främsta och tillika viktigaste motivet till att företagen väljer att sponsra är möjligheten detta ger att associera sig med ett visst objekt och på så sätt ta del av positiva värden vilket kan stärka deras eget varumärke. Det främsta kriteriet som företagen grundar valet av sponsorobjekt på är att det ska vara starkt kopplat till deras kärnverksamhet. Möjligheten att nå målgruppen är även en tydlig faktor som påverkar företagens val av sponsorobjekt. Det framgår i denna studie att fallföretagen inte förbiser utvärdering av deras sponsorverksamhet utan ser detta som en självklar och viktig process. Men det påvisas samtidigt svårigheter med att kunna urskilja vilka effekter som direkt kan härledas till varje sponsorsatsning.

Kvalitet, miljö och marknadsföring är några av de mest väsentliga delarna för en hotellverksamhet. Dessa aspekter ger en bild av bakomliggande orsaker och förklaringar till konsumenters attityd. Eftersom konsumenters behov ständigt förändras är det betydelsefullt för ett hotell att kontinuerligt upprätthålla konsumentens intresse för att göra hotellbesöket till en angenäm vistelse. Syftet med denna uppsats är att granska Hotel FrykenStrands konsumenters attityder vid hotellbesök i allmänhet samt på Hotel FrykenStrand i synnerhet. Uppsatsen skall även ge en indikation på vad Hotel FrykenStrands marknadsföring har för verkan på hotellets konsumenter. Resultatet av vår studie har visat att för att en verksamhet skall kunna ha en möjlighet att tillfredsställa sina konsumenter på bästa tänkbara sätt bör hotellet ha kunskapen om vilka faktorer som konsumenterna värderar högre än andra. Det som skiljer effekten av faktorerna åt är i vilket syfte och mån som konsumenten efterfrågar kvalitetsfaktorerna. Samtidigt påverkar samtliga kvalitetsfaktorer en konsument vid hotellbesök och på Hotel FrykenStrand. Den fysiska miljön är en viktig beståndsdel på så sätt att konsumenterna är nöjda med Hotel FrykenStrands kapacitet att skapa en tillfredsställande miljö. Därmed påverkar denna faktor konsumenterna relativt lite vid hotellbesök och på Hotel FrykenStrand. Interaktioner mellan människor är en viktig aspekt inom den sociala miljön. Samspelet mellan personal och konsument på ett hotell skall fungera på ett tillfredsställande sätt. Sett till betydelsen av Hotel FrykenStrands marknadsföring har vår studie visat ett resultat på att dess innehåll inte är den största bristen hos hotellet, utan det är marknadsföringens räckvidd och omfattning.