Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka Språkservice AB kommunikationsarbetepå Facebook, vilket avser dess innebörd och innehåll. Studien går ut på att utforskaföretagets målsättning med dess användande av sociala medier men även att titta närmarepå hur Språkservice AB väljer att kommunicera med sina medlemmar i praktiken. Metod: För att få en bättre uppfattning samt helhetsbild av företagets mål och strategide använder sig av genomförs en kvalitativ intervju med en fokusgrupp som ansvarar förföretagets Facebooksida. När det gäller att granska de olika budskapen som publiceras påFacebook, kommer jag att genomföra en kvalitativ innehållsanalys av företagets 23inlägg på Facebook. Resultat: I jämförelse med Språkservice AB policy för Facebook visar den kvalitativaintervjun med fokusgruppen mycket tydligare syften och mål gällande Facebookarbetet.Det kommer fram att man i första hand vill skapa relation med tolkar och översättare föratt i ett senare skede kunna stärka sitt varumärke. Intervjun ledde dessutom till nyainsikter och funderingar kring ett planerat och effektivt kommunikationsarbete.Språkservice AB Facebooksida präglas av fyra olika genrer som genomsyrar de 23inläggen. Kommunikationen handlar här i korta drag om information, profilering samtpositionering, rekrytering såväl som nyhetsartikel. Slutsatser: Språkservice AB befinner sig i en startfas av sitt arbete inom socialamedier och borde se över sina satsningar gällande resurser som tid, kompetens ochekonomi. För att kunna erbjuda ett större utbud av olika inlägg och därmed skapa dialog,istället för att uteslutande informera om händelser, inser fokusgruppn att enmålgruppsanalys skulle vara ett första steg mot målet att få flera medlemmar och ettstörre textflöde. Språkservice AB ställs dessutom inför utmaningen att kämpa mot sinkonkurrens för att få människors engagemang och ett långsiktigt förhållande.

Uppkomsten av fenomenet sociala medier har skapat ett nytt sätt för företag att omforma sin marknadskommunikation. Sociala medier har förändrat sättet som människor kommunicerar på, hur information och innehåll sprids på Internet samt hur företag och kunder har en mer relationsbunden kontakt mellan varandra, vilket denna studie i högsta grad belyser. Uppsatsen bidrar med en grundläggande förståelse kring hur två olika företag, IT-företaget Microsoft och PR-företaget Prime, valt att arbeta med de sociala medierna i sin marknadskommunikation. Det är viktigt att som kommunikatör kunna orientera sig i den sociala mediemiljön, då forskning visat att åtskilliga företag saknar kunskap för att hantera fenomenet. Denna studie inriktar sig på hur sociala medier påverkat marknadskommunikationen inom två olika branscher och hur det i så fall skiljer sig åt. Det vi kan fastställa är att fenomenet möjliggör ett samarbete och en social integration mellan användarna där dialogen har ersatt monologen. Båda Microsoft och Prime anser att tillgänglighet inom de sociala nätverken är väsentligt, att alltid vara öppen i de sociala forumen för att på ett snabbt sätt både få och ge feedback och respons. Emellertid har de sociala medierna mer fungerat som ett viktigt hjälpmedel inom marknadskommunikationen då företagens egna Webbplatser har en mer dominerande roll i dagsläget. Många likheter mellan företagen framkom hur de använder sig av sociala medier, då det som strategi mer är avsedd att frambringa liknande resultat och effekt oavsett företag. Olikheterna som påträffats hör främst till ett strategiskt nyttjande av sociala medieplattformar. Prime har ända sedan deras igångsättning av medierna haft en utarbetad social mediestrategi då de även lär ut och hjälper andra företag med sin marknadsföring och kommunikation. Microsoft har å sin sida inte haft några strategier över huvud taget utan mer utnyttjat möjligheten att synas i alla möjliga håll och kanter, mycket beroende på att företaget haft en så stor uppsjö av mediekonton. Emellertid har Microsoft byggt upp sin mediestrategi där de nu fått ett större medvetande om vad de vill ha ut av alla sina sociala mediekonton.

Syfte Syftet med vår studie är att undersöka vilka känslor mottagaren upplever, baserat på individuella tolkningar av reklamfilmers budskap • Hur upplever och tolkar konsumenter reklamfilmers budskap? Metod Vi har i denna uppsats valt att utföra en kvalit ativ fallstudie med en abduktiv ansats. Denna undersökningsmetod valdes då vi ville ge förståelse för vårt problemområde. Det empiriska materialet är insamlat med hjälp av åtta personliga intervjuer och genom tre reklamfilmer som intervjuerna baserades på. Slutsatser Vi har kommit fram till att tolkning av budskap är högst individuell då den påverkas av en rad olika känslor, upplevelser, kunskaper och intryck. Vi fann att tolkning är högst individuellt och att ju fler stimuli som skickas till hjärnan samtidigt, desto starkare blir upplevelsen. Tidigare upplevelser och erfarenheter har betydelse för mottagandet, bearbetning och tolkningen av ett budskap. Även individens sympati för budskapet och dess förmåga att känna empati för en person eller situation var av betydelse för hur vi uppfattar och tolkar budskap.

No description available.

I dagens samhälle ser vi fler och fler företag som vill att vi går med i deras Facebook-grupp eller blir deras följare på Twitter (sociala medier). Vi har undersökt hur detta har påverkat företagens marknadskommunikation och vad den allmänna konsumenten tycker om företag på sociala medier. Tack vare, eller på grund av, sociala medier är det numera vanligare med så kallad Word of Mouth (åsiktsspridning) via nätet och detta kan leda till både positiv och negativ kritik mot företagen. Det är även vanligare med "Customer relationship management" som beskrivs som ett sätt att skapa relationer med olika intressenter, i vårt fall via Internet. Vi intervjuade kommunikationsansvariga på tre svenska företag, gjorde en enkätundersökning med de allmänna konsumenterna gällande hur sociala medier har påverkat företags marknadskommunikation och analyserade hur åsikterna skiljer sig åt. Av detta kom vi bland annat fram till att företags marknadskommunikation har påverkats av sociala medier men att det inte alls är lika vanligt att ungdomar följer företag på sociala medier som vi först hade trott.

Miljön för annonsering och reklam har förändrats. Människor har blivit alltmer exponerade till reklam och har därför blivit alltmer skeptiska och trötta på den. Därför har det fått en ökad betydelse för reklamerna att vara kreativa, intressanta och underhållande, men samtidigt nyskapande för att på så sätt väcka uppmärksamhet och motivera konsumenterna att titta på reklamen. För att en aktör ska överleva i annonseringsbranschen måste hon vara kreativ, nyskapande och anpassa sig till branschens dynamiska utveckling. Samtidigt finns det riktlinjer inom annonsering - både i form av praxis och i form av normativa teorier inom markandskommunikation - som visar vägen för hur en reklam ska utformas i olika situationer och vid olika grader av involvering och motivation från konsumentens sida. Teorier och modeller om annonsering indikerar branschens utveckling eftersom de bygger på praktiska underlag och visar de sammanhangen som rådde i branschen när teorin skapades. Att undersöka om de rådande teorierna om annonsering är aktuella eller inte idag ger en insikt om branschens nyskapande krafter och dess föränderlighet. Syftet med denna uppsats är att genom att undersöka och analysera tryckta reklamannonser för både hög- och låginvolveringsprodukter över en tidsperiod av 15 år försöka se reklamernas utveckling och förändring. Dessa samband användes som underlag för att fastställa bakomliggande processer och orsaker till förändringen för att senare kunna undersöka om de stämmer överens med de normativa teoretiska modellerna. Denna koppling ger också en inblick i vilken grad de normativa teorierna kan användas och tillämpas i verkligheten. Undersökningen gjordes genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ data som innefattade en kvantitativ och en kvalitativ analys av tidningsreklam, en enkätundersökning, och en intervju. Dessa har kopplats ihop och jämförts med de normativa teorierna och modellerna. Resultatet av undersökningen visade att det fanns en nyskapande kraft inom branschen som visade sig genom reklamannonsernas ökade tendens att gå emot de normativa teorierna och skapa nya normer för annonsering. Denna förändring visade sig såväl i reklam för låginvolveringsprodukter som präglades av försök att skapa metaprodukter istället för att enbart anspela på känslor, som i reklam för höginvolveringsprodukter som i allt högre grad använde sig av perifera signaler, d v s anspelade på känslor och estetik. Enkätundersökningen visade att dagens ”reklamkonsumenter” främst tycker om reklam som innehåller humor eller någon typ av utmaning, och att dessa krav går hand i hand med reklamernas ökade kreativitet och förmåga att underhålla. Intervjun gav en inblick i hur reklamskapare arbetar i praktiken och avslöjade att reklamskapare inte använder sig av modeller och teorier inom marknadskommunikation, utan att de har egna modeller som de har utvecklat genom erfarenhet och praktisk arbete. Det visade sig att de normativa modellerna och teorierna inte har någon större betydelse och användning i praktiken, eftersom kundgruppen och marknaden är ständigt föränderliga variabler som inte kan teoretiseras tillräckligt väl för att kunna vara praktiskt användbara. Slutsatsen av uppsatsen blev att reklambranschen är en innovativ bransch där innovationerna är välsynliga i analysen och jämförelsen av reklam från olika tidsperioder. Det har skett en ökning av nyskapande inom branschen vilket orsakades dels av den alltmer mättade marknaden som kräver mer underhållning och uppfinningsrikedom från reklamskaparna, och dels av reklamskaparnas ökade kännedom om och anpassning till kundgruppens beteende, smak och preferenser.

Bakgrund:Den ekologiska marknaden i Sverige växer i en rasande takt, mellan 2012 och 2013 ökade den totala försäljningen av ekologiska varor med 13 procent. Dock har den ekologiska livsmedelsmarknaden i Sverige endast en andel på cirka fyra procent av den totala livsmedelsmarknaden i landet. Forskningsresultat har visat att marknadskommunikation spelar en viktig roll när det gäller att motivera konsumenten att konsumera ekologiska livsmedel. Det anses vidare vara av stor vikt att denna kommunikation fokuserar på rätt värderingar när det gäller ekologiska livsmedel för att uppnå bästa möjliga respons från konsumenten. Syfte: Syftet är att beskriva vilka värderingar hos konsumenten som budskapet i marknadskommunikation om ekologiska livsmedel ska fokusera på Forskningsfrågor: Vilka värderingar angående ekologiska livsmedel är viktiga för konsumenten? Vilka värderingar ska ett budskap om ekologiska livsmedel fokusera på för att väcka konsumentens intresse? Metod: En tvärsnittsdesign med enkätundersökning som metod för datainsamling Slutsats: Budskap om ekologiska livsmedel uppmärksammas idag inte i någon större utsträckning. Dock har konsumenten förståelse för vad budskap om ekologiska livsmedel vill förmedla. Detta gör att slutsatsen kan dras att budskap om ekologiska livsmedel idag inte fokuserar på värderingar som är betydande för konsumenten vilket innebär att det uppfattas men inte når fram på ett önskvärt sätt. De värderingar som visade sig vara mest betydande för konsumenten gällande ekologiska livsmedel var hedonism och säkerhet. Av detta kan slutsatsen dras att dessa värderingar är de som ett företag ska fokusera på för att nå fram med budskap om ekologiska livsmedel.

Problemformulering och  syfte: The  growth of new channels has increased the amount of sales messages vying for consumers' attention, changing the conditions for marketing communications. Marketing in social media channels has become a way to keep up with the consumers. However, recent indications points towards a weariness regarding advertising in these channels as well. This has led to new marketing methods emerging, influencer marketing being on these. Previous studies have  often examined certain parts of the phenomenon, such  as product placement in social media, brand alliances, celebrity endorsers or the message process between opinion leader and  receiver. This study intends to build upon this type of research, from a communicative perspective, to get a better understanding of this type of marketing. The main purpose of this study is to, from a communicative transmitter’s perspective, increase the understanding of digital influencer-collaborations, by examining six companies within the Swedish apparel and accessory retail market. Metod och  material: This study has a qualitative approach, since we wanted to acquire a deeper understanding of the phenomenon by examining how companies view  and  make use of influencer marketing, as a way of communicating with the market. We gained information through eight interviews, in person and  over the  phone. The  interviews are conducted with six Swedish companies within the apparel and  accessory market as well as two additional interviews with an influencer-marketing bureau and  a lawyer with knowledge of the marketing laws in Sweden. Huvudresultat: The  main conclusions we’ve drawn from this study is that influencer-collaborations are hard to define, in the sense that the underlying purpose and  the way it’s looked upon seem to differ at this point. This seem to effect the way  companies handles influencer-collaborations, some having a greater focus on product promotion while others use the influencers as a way  of strengthen the  brand. However, regarding the reasons this  kind of marketing method is being used  on Instagram, the companies appear unanimous, meaning it’s a great way  to reach a wider or more specific target audience. We’ve also found that the companies seem to share similar thoughts on what factors are most vital to a successful influencer-collaboration, the credibility being one  of those. Moreover, the juridical aspect is of great interest, as it appears to be somewhat of a gap between what the law states and  how the companies handles it, possible due  to the  different opinions on how evident these collaborations should appear.

Problemformulering och syfte: I dagens samhälle med ständig uppkoppling blir vi i allt större utsträckning utsatta för reklam i syfte att påverka oss. I denna undersökning eftersträvas att se hur påverkan kan komma fram i fenomenet podcast. Med undersökningen avser dels att få svar på vilket sätt de marknadskommunikativa budskapen sker genom varumärkesomnämnanden och dels hur väl anpassade de är till befintliga teorier som existerar för framgångsrik marknadskommunikation. I undersökningen appliceras även ett branschetiskt perspektiv. Metod och material: För att få en generaliserbar bild av hur frekvent varumärkesomnämnanden sker i podcasts har en kvantitativ innehållsanalys genomförts. En kvantitativ ansats antogs också för att undersökningen till stor del handlar om att undersöka kvantiteten av marknadskommunkation, för att sedan analysera resultatet. Det teoretiska ramverk som undersökningen utgår från retoriska, marknadskommunikativa och etiska aspekter. Huvudresultat: Huvudresultatet bestod i att podasts som fenomen innehåller en stor mängd marknadskommunikativa budskap som når mottagarna, efter denna undersöknings mätinstument, med 5 minuter och 47 sekunders mellanrum. Att använda dolda budskap utan en uttalad avsändare är det vanligaste sättet att kommunicera mot marknaden detta gör att podcastens innehåll ej följer till de branschetiska riktlinjer kring transparens som finns. Det vanligaste sättet som mottagarna får sina argument på är genom emotionella argument.

Problemformulering och syfte: Matsvinn är ett stort samhällsproblem i dag då det har en stor miljöpåverkan. I Sverige är det personer i ensamhushåll som står för den största delen av matsvinnet. Samtidigt växer antalet ensamhushåll, inte bara i Sverige, utan i hela världen. Med detta som grund ämnade vi att undersöka denna växande målgrupp, ensamhushåll, som har ett större matsvinn än andra hushållskonstellationer. Syftet med uppsatsen var därför att undersöka hur förpackningar kan bidra till minskat matsvinn i hemmet. Metod och material: De metoder som användes var samtalsintervjuer med personer i Sundsvall som lever i ensamhushåll, samt telefonintervju med en informant som har erfarenhet av förpackningsindustrin. Huvudresultat: Samtalsintervjuerna visade att förpackningar som är storleksanpassade efter mindre hushåll och har en bra återförslutningsbarhet, skulle kunna bidra till en minskat matsvinn. Med hjälp av förpackningsindustrin kan konsumenterna få bättre upplysning om hur förpackningar kan hjälpa till att minska matsvinn.