Sociala medier innebär ett nytt och revolutionerande sätt att, för svenska serviceföretag, skapa en tvåvägskommunikation med ett stort antal användare. Genom sociala medier når serviceföretagen ut till fler användare och kan skapa nöjdare kunder. Detta för att serviceföretagen förmedlar en service till kunderna i form av att möta dem i en kanal där de kan föra en dialog. Med rätt strategi, resurser och tillvägagångssätt kan användandet av sociala medier skapa fördelar till svenska serviceföretag och stärka deras kommunikation och marknadskommunikation mot kunderna.

Hur etik i marknadskommunikation ter sig och bör regleras är en ständigt aktuell debatt. Intresseorganisationer och allmänhet uttrycker ofta kritik och missnöje mot företag som kommunicerar pVi undersöker också hur representanternadisciplinerna reklam, PR och marknadsavdelning. som stötande, diskriminerande eller schaå sätt som upplevs oetiskt. Syftet med vår studie är att kartlägga synen på etik i yrkesrollen som marknadskommunikatör hos åtta utvalda branschrepresentanter från disciplinerna reklam och PR samt från uppdragsgivare. Vi undersöker hur representanterna ser på reglering av marknadskommunikation; vad de anser om hur den bedrivs och hur den bör bedrivas i fall av etisk karaktär så som könsdiskriminering, schablonisering och vederhäftighet. Genom en kvalitativ intervjustudie med åtta informanter kontextualiserat till teori om etik, marknadskommunikation och konsument har vi frambringat resultat om synen på etik i marknadskommunikation.    Vi påvisar att marknadskommunikatörer förknippar etik i sitt arbete med sunt förnuft och en instinktiv känsla av vad som är rätt och fel utan mer precisa definitioner. Den viktigaste etiska frågeställningen i deras arbete enligt PR- och reklamverksamma är vilka uppdragsgivare de väljer att arbeta med. Marknadschefer associerar etik i deras arbete i hög grad till att följa de lagar som finns och att verka i konsumentens intresse. Kunskapen om den reglering av marknadskommunikation som idag bedrivs av stiftelsen Reklamombudsmannen är låg bland informanterna och många av marknadskommunikatörerna ser en helt självreglerande bransch med konsumentens aktiva roll som en lösning.   Slutligen diskuterar vi våra resultat och kommer fram till att en öppnare och mer etablerad diskussion om etik i marknadskommunikationsinsatser skulle gynna branschen och problematiserar de argument som lyfts fram om att ett lagstiftande skulle hämma branschens kreativa utveckling.

In recent years, the digitalization and media convergence has increased, which has made the market for public service- medias more competitive. Perhaps this is why public service has chosen to communicate with recipients outside their own channels. The purpose of this quantitative study is to find out how students attitudes looks towards the fact that public service are performing marketing communication. To find out, we conducted a survey, as 256 students of Linnaeus University in Kalmar answered. Together with the study we have used different theoretical references in order to analyse the responses from the survey, and obtain our conclusions. By analysing the empirical material we came to the conclusion that the majority are in favour of public service performing communication outside its own channels. But we also noticed that the communication needs to be in a certain way for the students to be positive. It needs to be informative and ideally distributed through the Internet.

Genom att tillämpa sinnesmarknadsföring i butikens marknadskommunikation så kan konsumenterna bli mottagliga för det budskapet som sänds ut till dem. Däremot är det få marknadsförare som idag arbetar aktivt med sinnesmarknadsföring. Detär en viktig del i att driva en butik då denna kommunikation kan vara en helt avgörande faktor i hur människan upplever butiken och produkterna. Syftet meduppsatsen är att analysera hur butikschefer tillsammans med medarbetarna arbetar med sinnesmarknadsföring samt hur konsumenterna påverkas av detta. Uppsatsens undersökning kommer att ge svar på hur olika marknadsföringssätt skiljer sig beroende på vem den riktar sig mot. Frågan som kommer att besvaras i uppsatsen är: Hur reagerar män och kvinnor på budskap som har till avsikt att påverkaderas sinnen?

<p>Konkurrensen för att synas på marknaden blir allt hårdare och metoderna för att sticka ut frånmängden blir mer och mer drastiska. Det blir viktigare för de olika företagen på marknaden attdra till sig uppmärksamheten till tänkbara konsumenter för att kunna öka försäljningen ochdärmed även lönsamheten. Ett sätt att skapa intresse på är att använda marknadskommunikationför att göra människor uppmärksamma på ett bestämt förmål eller varumärke. Metoderna somanvänds med avseende att skapa uppmärksamhet kan anses vara opassande att använda imarknadskommunikation, vad gäller stötande eller diskriminerande marknadsföring.I dagens samhälle kan det verka som om det inte finns några gränser för vad som anses varalämpligt att använda i marknadsföringssyfte. Vi har valt att undersöka vilken effekt denna typ avmarknadskommunikation har på unga konsumenter i vår uppsats. För att få svar påproblemställningen visade vi sex reklambilder som vi ansåg vara stötande eller diskriminerandeför en fokusgrupp med fem deltagare i åldrarna 20-25.Syftet med uppsatsen är att ta reda på och beskriva hur marknadsföringens etik och moralpåverkar kunderna. Vi vill undersöka hur långt en marknadsförare kan eller bör gå för att fångakunders uppmärksamhet och få kunderna att komma ihåg reklambudskapen. Vi granskar dettautifrån kunders perspektiv.Uppsatsen visade att konsumenterna ansåg att reklambilderna inte var lämpliga att använda imarknadsföring. Reklambilderna bidrog till att skapa en viss frustation och avsky gentemotföretaget. Samt att konsumenterna inte ville skapa någon kontakt med företaget somreklambilderna representerade, i form av till exempel ett köp.</p>

<p>Kubera Production som har sitt kontor i Skellefteå är en strategisk kommunikationsbyrå som interesserar sig för hur kulturella skillnader mellan hemsidor kan analyseras och dokumenteras. Inledningsvis presenteras de två frågorna som ligger bakom den här rapporten. De är:</p><p>Hur påverkar kulturella skillnader utvecklingen av nya hemsidor runt om i världen?</p><p>Hur kan man eventuellt se och dokumentera de kulturella skillnaderna?</p><p>Målet är att skapa en broschyr med klara riktlinjer som företaget kan ha använding av vid etablering utomlands. Vad som inte ingår i det här arbetet är grundliga undersökningar av ett land och dess kultur.</p><p>I teoridelen kan läsaren ta del i hur hemsidor framställs, vilka program som kan användas men också om internationell marknadsföring och vad som är viktigt vid utlandsetablering av ett företag. Redan i teoridelen kan man få en uppfattning om vilka saker som är viktiga att tänka på vid marknadsföring och hur de kan påverka konsumenternas syn på firman.</p><p>De empiriska studierna baserades på en enkätsundersökning. Enkäten framställdes i Word och består av nio frågor som mailades till människor som använder sig av internet dagligen. Fem länder har valts ut genom att titta på statistiken över internetanvändningen i världen. Länderna som valdes ut är: USA, Sverige, Kina, Korea och England. Tre internationella företags hemsidor, alla verksamma i dessa</p><p>fem länder analyserades. Dessa företag är Microsoft, McDonald´s och Coca-Cola. Språket, färgen, bilder och typsnitten på hemsidorna jämfördes. Broschyren som är skapad i Indesign presenteras.</p><p>Resultaten redovisar analysen av hemsidorna och enkätsundersökningen vilket visar att språket, symboler och grafiken är de viktigaste faktorerna vid en eventuell ändring av en hemsida vid marknadsföringen utomlands. Olika möjligheter för dokumentation av de kulturella olikheterna presenteras. Slutsatsen reflekterar mina egna tankar och ger idéer på forsatt forskning.</p>

Modern teknik och demografiska förändringar där de äldre blir fler och de yngre färre har försatt universitet i en bekymmersam situation. Anslagen har minskat vilket har lett till att de måste hitta sätt att bli självförsörjande. Många amerikanska universitet vänder sig då till marknadsföring men saknar kompetens och kunskap för att utföra ett gott marknadsföringsarbete och har en felaktig bild av vad som är viktigt för varumärket. Undersökningen visar att Mittuniversitetet tills för två år sedan hade en icke integrerad marknadskommunikation med olika budskap i olika kanaler. Man valde då att utföra ett integreringsarbete som har stärkt varumärket och skapat en tydlig varumärkesidentitet. Utbildningen och varumärket särskiljs fortfarande trots den integrerade ansatsen och utbildningen ses som en produkt vilket kan få negativa konsekvenser om de unika farorna med servicevarumärken inte uppmärksammas.

Syftet med studien är att ta reda på hur och på vilka sätt modeföretag kan marknadsföra sig via digitala medier för att skapa närmare kontakt och påverka kundernas köpbeteende. Undersökningen är baserad på en kvalitativ metod i form av sex intervjuer. Intervjuerna bygger på fyra huvudgrupper i processen av användandet av digitala medier. Respondenterna som medverkat i intervjuerna är alla på något sätt aktiva eller har kunskap inom digitala medier. Studien visar på en problematisering om huruvida utvecklingen av digitala medier påverkar modeföretag eller inte. Samhällets digitalisering innebär både negativa och positiva effekter för modeföretagen. De positiva effekterna inkluderar bland annat möjligheten för modeföretag att ha en snabb kommunikation med kunderna, samt att det går oerhört snabbt att nå ut med budskap till omvärlden. Baksidan av detta är att även negativa budskap sprids lika fort, samt att kunden ställer högre krav på att modeföretag ska vara kontaktbara dygnet runt. Resultatet av studien är att digitala medier är en otrolig tillgång för modeföretag, framförallt gällande kommunikation med kunder och marknadsföring.

Bakgrund: Den dagliga exponeringen av otaliga mängder reklambudskap har lett till att mottagarna har blivit allt bättre på att filtrera bort överflödig marknadsföring. Detta har tvingat organisationer att tänka mer kreativt och som ett svar på det ökade mediebruset har användningen av provokativ marknadsföring ökat då den har som syfte att bryta sig genom bruset för att locka till sig mottagarens uppmärksamhet. Idag definieras provokativ marknadsföring som en väldigt stark social kraft med syfte att frambringa de problem som allmänheten delar med avsikten att chockera genom att bryta mot vissa normer eller sociala koder som upprör, skrämmer eller kränker publiken för att väcka uppmärksamhet. Ett område som har blivit alltmer konkurrenskraftigt och snabbt växande inom provokativ marknadsföring är den ideella sektorn. Syfte: Syftet är att utforska hur provokativ marknadsföring från ideella organisationer uppfattas av mottagaren. Forskningsfrågor: Vad har mottagaren för uppfattning av de risker och fördelar som provokativ marknadsföring medför? Vilka aspekter är av betydelse för hur mottagaren uppfattar ideella organisationers användande av provokativ marknadsföring? Metod: En tvärsnittsdesign med semistrukturerade djupintervjuer för data insamling. Slutsats: Provokativ marknadsföring från ideella organisationer uppfattas av mottagaren som en fördelaktig strategi då dessa organisationer verkar för ett gott syfte. Det är dock viktigt för ideella organisationer att finna en balans över i vilken utsträckning de kan använda sig av provokativ marknadsföring då risken finns att mottagaren inte längre uppfattar strategin som effektfull efter för långvarig exponering och tillslut kan uppfatta den provokativa marknadsföringen som tröttsam och förutsägbar.

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information. Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten. Teorier som använts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av sociala medier. Datainsamlingen gjordes med utgångspunkt i en kvantitativ undersökande studie med enkäter och dokumentation som underlag. Med enkäten samlades det in data för konsumenters krav och förväntningar på tjänsten och vad som motiverar dem till att följa och fortsätta följa varumärken där, vilket sedan användes för att identifiera faktorer för konsumenters beteenden på Instagram. Studien visar att underhållningsrelaterade och informationsrelaterade aspekter är de som påverkar mest om konsumenter ska välja att följa och fortsätta följa varumärken på Instagram, medan sociala aspekter inte är lika framträdande. De enskilt största motiven till att följa varumärken är underhållning, inspiration, vackert bildmaterial och nyheter om varumärket. När de faktorer som identifierades i studien relaterades till varumärkesvärde framgår att varumärkesaktiviteter på Instagram främst påverkar ett varumärkes image. / Many companies are today active with their brands on the image-based social media Instagram. When using Instagram for marketing purposes, brands are affected by the fact that Instagram as a web 2.0-medium allows users to interact with other users and control what, when, where and how they want to consume information themselves. Marketing that persuade through disruption, repetition and an intrusive presence has become increasingly ineffective. To reach consumers with their marketing companies therefore need to engage Instagram users to follow and continue to follow their brands. In order to create favourable results for the brand, companies must thus understand consumers and what their behaviours are based on. This study therefore intends to examine how Instagram can be used to create brand value based on factors for consumer behaviour on the service. The theory that has been used as a basis for this study's data collection and analysis is about customer-based brand equity, human needs and motives for the use of social media. The data collection was based on a quantitative exploratory study using questionnaires and supporting documentation. The survey was used to collect data on consumers' demands and expectations on the service and their motives for following and continue to follow brands there, which was then used to identify factors for consumer behaviour on Instagram. The study shows that entertainment-related and information-related aspects are those influencing if consumers choose to follow and continue to follow brands on Instagram the most, while social aspects are not as prominent. The largest individual motives for following brands are entertainment, inspiration, beautiful pictures/videos, and news about the brand. When the factors that are identified in the study are related to brand value it can be seen that brand activities on Instagram mainly affect a brand's image.