Titel: Hur marknadsorienterar sig kommersiella fastighetsföretag? Ämne/Kurs: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Matilda Freij och Sara Olsson Handledare: Agneta Sundström Inledning: Fastighetsföretag som arbetar med att hyra ut kontorslokaler möter ofta problem med vakanser. Detta innebär att hantera tomma och outhyrda lokaler. Konkurrens om kunderna har hårdnat genom åren och företag fokuserar hur de ska orientera sig mot marknaden och kunderna. Marknadsorientering har visats ha en positiv effekt på företags resultat och kan ge en minskad vakansgrad. Syfte: Syftet med studien är att få ökad förståelse för hur fastighetsföretag marknadsorienterar sig mot kunder för att minska vakansgraden i kommersiella lokaler och kontor. Metod: Studien utgår från att förstå och tillämpar därför en kvalitativ metod. Det empiriska materialet är insamlad via personliga intervjuer med chefer och anställda på företagen. Sekundärdata är insamlad från företagens årsredovisningar, broschyrer och faktablad. Resultat & analys: Resultatet av intervjuerna med fastighetsföretagen visar att alla tillämpar marknadsorientering i viss utsträckning. De är främst inriktade på kundorientering där kundens behov och problem är i fokus. Av analysen framgår att endast två av företagen erbjuder överlägsna värden som är specifika för företaget. Slutsats: Fastighetsföretag tillämpar inte marknadsorientering tillfullo. De skapar värden via marknadsinformation från nära kundrelationer. Relationerna har i viss mån påverkan på vakansgraden och företag uppfattar att de tillfredsställer kundens behov. Förslag till fortsatt forskning: I kommande studier finns möjlighet att utöka vår studie ytterligare genom att tillämpa enkäter för att få kundernas uppfattning av värde och jämföra denna mot företagets uppfattning. En annan infallsvinkel kan vara hur implementering av marknadsorientering skulle kunna gå till. Nyckelord: Marknadsorientering, fastighetsföretag, vakanser, kundorientering och kundvärde

Titel: Marknadsorienteringens inverkan på vakansgrad Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Rusul Mahdi och Daniella Näslund Handledare: Agneta Sundström Datum: 2015 – maj   Syfte: Syftet är att öka förståelse för hur privata fastighetsföretag arbetar med marknadsorientering med avseende på informationshantering i relation till kunder och hur det arbetet inverkar på företagens vakansgrad. Metod: Studien syftar till att öka förståelse och utgår därmed från en kvalitativ metod. Den empiriska datainsamlingen omfattar tio semistrukturerade intervjuer utförda på fyra fastighetsföretag i Sverige. För att analysera materialet har vi relaterat empirin till teori genom att ställa dessa delar mot varandra vilket har gjorts med hjälp av identifierade nyckelområden. Resultat & slutsats: Samtliga fastighetsföretag arbetar med marknadsorientering mot kund i enlighet med teorin. Företagens arbete med marknadsorientering är i stort lika. Skillnaderna ligger i den omfattning och utsträckning som företagen arbetar med informationen. Studien visar att marknadsorientering har låg inverkan på vakansgrad och att det beror på olika faktorer på marknaden. Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier kan använda studiens teoretiska modell för att studera om arbetet med marknadsorientering och dess inverkan skiljer sig åt på olika marknader och för att applicera den till andra affärsprestationer än vakansgrad. Uppsatsens bidrag: Vår studie bidrar till att ge ökad förståelse för hur privata fastighetsföretag arbetar med marknadsorientering ur ett praktiskt och ett teoretiskt perspektiv. Studien har även bidragit till att visa att arbetet med marknadsorientering har låg inverkan på företags vakansgrad och på deras arbete med att få nya hyresgäster. Nyckelord: Marknadsorientering, kundorientering, privata fastighetsföretag, vakans

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka företaget Globalens marknadsorientering och ta reda på hur marknadsorientering fungerar i denna typ av företag. Företaget drivs som ideell förening och saknar vinstintresse, vilket gör att spelreglerna är annorlunda i jämförelse med andra företag. Genom att undersöka företagets grad av marknadsorientering svarar den även på frågan Hur de skulle kunna bli mer marknadsorienterade. Då uppsatsen delvis är skapad på förfrågan från företaget undersöker den även om ökad marknadsorientering skulle underlätta för deras eventuella expansion.</p><p>Som teoretisk referensram användes främst Kohli, Jaworski och Kumars forskning på området, då den anses som ledande inom ämnet mätning av marknadsorientering. Detta kompletterades med Jobber och Fahys faktorer som påvisar skillnaderna mellan marknadsorientering och produktorientering. Bakgrund till området marknadsorientering har främst hämtats från kurslitteratur inom marknadsföring.</p><p>För primär information har det utförts en intervju med Butikschef Margareta Åkerström, där en del av frågorna baserats på Kohli, Jaworski samt Kumars utarbetade frågeformulär. Vidare har det utförts en kundundersökning hos Globalens nuvarande kunder Resultatet från dessa undersökningar jämfördes mot teorin och visade att Globalen uppvisar en hög grad av marknadsorientering då det gäller relationen till kunderna, samt fokus på omvärlden. Företaget uppvisar dock vissa brister då det kommer till konkurrensfokus och kundernas inflytande över produkterna. Vidare visade undersökningen att mycket av informationsarbetet sker informellt. Sammanfatt pekar denna uppsats på att teorierna inom marknadsorientering i stora drag går att applicera på företag av denna typ av företag. Det enda området där det är svårt att applicera teorin är produktutvecklingen som inte utgår från ett kundbehov utan producenternas möjligheter.</p><p>Kundundersökningen visade att ett stort intresse finns för en expansion bland de nuvarande kunderna. Om denna skall kunna genomföras måste antagligen hänsyn tas till att potentiella nya kunder inte värderar rättvisemärkningen lika högt som de nuvarande, vilket gör att företaget måste kunna konkurrera på samma villkor som övriga butiker.</p>

<p>Hur blir marknadsorientering till? Såväl i marknadsorienteringslitteraturen som i företag framhålls vikten av att sätta ”kunden i fokus”. Genom att svara mot kundernas behov och önskemål för-väntas företagen vinna konkurrensfördelar och därmed bättre lönsamhet. Men ”kunden i fokus” är abstrakt och talar egentligen inte om för företagen hur en orientering mot kunden går till. Denna studie belyser hur ett försäkringsbolag på olika sätt försöker orientera sig mot kunden och kundens kontext, det vill säga den marknad kunden befinner sig på. Litteraturgenomgången visar att en stor del av tidigare forskning inom marknadsorienteringsfältet utgår från att marknadsori-entering blir till genom behandling av marknadsinformation. Detta är dock ett begränsat sätt att se på marknadsorientering och hur företag lär om kundens behov och önskemål. Det utgår från att information alltid är tillgänglig och att människor vet vilken information som är intressant. Ett grundantagande om att verkligheten ser likadan ut, oavsett vem som tolkar den, framträder och detta ifrågasätts i den här studien. Ett alternativt perspektiv på marknadsorientering, som tar sin utgångspunkt i att organisationer består av olikheter och mångfald snarare än homogenitet, pre-senteras därför. Informationsbehandling är inte tillräckligt för att lära om kundens behov och önskemål, människor lär i interaktioner, det är när olikheter och variation får diskuteras som kun-skap växer. </p><p>I analysen utvecklas förståelse för vad i ett tjänsteföretag som försvårar respektive underlättar för sociala interaktioner i ett marknadsorienteringsperspektiv. När människor förstår varandra tack vare gemensam praktik, delade fysiska och mentala rum och kan tala med varandra med ett delat organisatoriskt språk bidrar detta till att marknadsorientering blir till. Föreställningar om kunden och kundens kontext konstrueras på många skilda platser i företaget, marknadsorienter-ing blir mångfacetterad. En slutsats som dras är att mångfalden i sig inte utgör ett problem, utan det är vad mångfalden gör för marknadsorienterandet. De skilda föreställningarna leder till en mängd olika ageranden, men även till att människor väljer att inte engagera sig alls eftersom de inte ser någon mening med olika marknadsorienterade aktiviteter. </p><p>Marknadsorienteringens kontext, i form av den horisontella och vertikala specialisering som försäkringsbolaget är indelat i, influerar också interaktioner. Interaktioner mellan avdelningar och enheter, mellan det operativa och det strategiska arbetet influeras av föreställningar om tid, intern konkurrens, engagemang och otydlig kommunikation och en uppdelning av människor i ”vi” och ”dom”. I företaget finns ett styrsystem som bidrar till att människor prioriterar den individuella tiden, den som ger resultat i form positiva resultat i de månatliga mätningarna, före den kollektiva tiden i vilken människor kan dela erfarenheter och utveckla kunskaper om kunden. Styrsystemet medverkar också till att interaktioner mellan enheter med samma specialisering försvåras, ut-formningen av systemet bidrar till konkurrens snarare än samverkan. Interaktioner mellan männi-skor med olika specialiseringar influeras av engagemang, människor finner marknadsorientering betydelsefullt vilket innebär att aktiviteter som överbrygger specialiserade gränser skapas. Interak-tionerna influeras också av otydlig kommunikation. Slutsatsen av detta är att gränser och normer får stor betydelse för om marknadsorientering blir till eller inte. Marknadsorienteringens presta-tionsparadox handlar om att klara av att parallellt hantera intern effektivitet och extern fokusering på kunden och kundens kontext. </p>

Hur blir marknadsorientering till? Såväl i marknadsorienteringslitteraturen som i företag framhålls vikten av att sätta ”kunden i fokus”. Genom att svara mot kundernas behov och önskemål för-väntas företagen vinna konkurrensfördelar och därmed bättre lönsamhet. Men ”kunden i fokus” är abstrakt och talar egentligen inte om för företagen hur en orientering mot kunden går till. Denna studie belyser hur ett försäkringsbolag på olika sätt försöker orientera sig mot kunden och kundens kontext, det vill säga den marknad kunden befinner sig på. Litteraturgenomgången visar att en stor del av tidigare forskning inom marknadsorienteringsfältet utgår från att marknadsori-entering blir till genom behandling av marknadsinformation. Detta är dock ett begränsat sätt att se på marknadsorientering och hur företag lär om kundens behov och önskemål. Det utgår från att information alltid är tillgänglig och att människor vet vilken information som är intressant. Ett grundantagande om att verkligheten ser likadan ut, oavsett vem som tolkar den, framträder och detta ifrågasätts i den här studien. Ett alternativt perspektiv på marknadsorientering, som tar sin utgångspunkt i att organisationer består av olikheter och mångfald snarare än homogenitet, pre-senteras därför. Informationsbehandling är inte tillräckligt för att lära om kundens behov och önskemål, människor lär i interaktioner, det är när olikheter och variation får diskuteras som kun-skap växer. I analysen utvecklas förståelse för vad i ett tjänsteföretag som försvårar respektive underlättar för sociala interaktioner i ett marknadsorienteringsperspektiv. När människor förstår varandra tack vare gemensam praktik, delade fysiska och mentala rum och kan tala med varandra med ett delat organisatoriskt språk bidrar detta till att marknadsorientering blir till. Föreställningar om kunden och kundens kontext konstrueras på många skilda platser i företaget, marknadsorienter-ing blir mångfacetterad. En slutsats som dras är att mångfalden i sig inte utgör ett problem, utan det är vad mångfalden gör för marknadsorienterandet. De skilda föreställningarna leder till en mängd olika ageranden, men även till att människor väljer att inte engagera sig alls eftersom de inte ser någon mening med olika marknadsorienterade aktiviteter. Marknadsorienteringens kontext, i form av den horisontella och vertikala specialisering som försäkringsbolaget är indelat i, influerar också interaktioner. Interaktioner mellan avdelningar och enheter, mellan det operativa och det strategiska arbetet influeras av föreställningar om tid, intern konkurrens, engagemang och otydlig kommunikation och en uppdelning av människor i ”vi” och ”dom”. I företaget finns ett styrsystem som bidrar till att människor prioriterar den individuella tiden, den som ger resultat i form positiva resultat i de månatliga mätningarna, före den kollektiva tiden i vilken människor kan dela erfarenheter och utveckla kunskaper om kunden. Styrsystemet medverkar också till att interaktioner mellan enheter med samma specialisering försvåras, ut-formningen av systemet bidrar till konkurrens snarare än samverkan. Interaktioner mellan männi-skor med olika specialiseringar influeras av engagemang, människor finner marknadsorientering betydelsefullt vilket innebär att aktiviteter som överbrygger specialiserade gränser skapas. Interak-tionerna influeras också av otydlig kommunikation. Slutsatsen av detta är att gränser och normer får stor betydelse för om marknadsorientering blir till eller inte. Marknadsorienteringens presta-tionsparadox handlar om att klara av att parallellt hantera intern effektivitet och extern fokusering på kunden och kundens kontext.

Syftet med denna uppsats är att undersöka företaget Globalens marknadsorientering och ta reda på hur marknadsorientering fungerar i denna typ av företag. Företaget drivs som ideell förening och saknar vinstintresse, vilket gör att spelreglerna är annorlunda i jämförelse med andra företag. Genom att undersöka företagets grad av marknadsorientering svarar den även på frågan Hur de skulle kunna bli mer marknadsorienterade. Då uppsatsen delvis är skapad på förfrågan från företaget undersöker den även om ökad marknadsorientering skulle underlätta för deras eventuella expansion. Som teoretisk referensram användes främst Kohli, Jaworski och Kumars forskning på området, då den anses som ledande inom ämnet mätning av marknadsorientering. Detta kompletterades med Jobber och Fahys faktorer som påvisar skillnaderna mellan marknadsorientering och produktorientering. Bakgrund till området marknadsorientering har främst hämtats från kurslitteratur inom marknadsföring. För primär information har det utförts en intervju med Butikschef Margareta Åkerström, där en del av frågorna baserats på Kohli, Jaworski samt Kumars utarbetade frågeformulär. Vidare har det utförts en kundundersökning hos Globalens nuvarande kunder Resultatet från dessa undersökningar jämfördes mot teorin och visade att Globalen uppvisar en hög grad av marknadsorientering då det gäller relationen till kunderna, samt fokus på omvärlden. Företaget uppvisar dock vissa brister då det kommer till konkurrensfokus och kundernas inflytande över produkterna. Vidare visade undersökningen att mycket av informationsarbetet sker informellt. Sammanfatt pekar denna uppsats på att teorierna inom marknadsorientering i stora drag går att applicera på företag av denna typ av företag. Det enda området där det är svårt att applicera teorin är produktutvecklingen som inte utgår från ett kundbehov utan producenternas möjligheter. Kundundersökningen visade att ett stort intresse finns för en expansion bland de nuvarande kunderna. Om denna skall kunna genomföras måste antagligen hänsyn tas till att potentiella nya kunder inte värderar rättvisemärkningen lika högt som de nuvarande, vilket gör att företaget måste kunna konkurrera på samma villkor som övriga butiker.

<p>Henning Berger (1872 – 1924) har en plats i den svenska litteraturhistorien som en av få ihågkomna författare från 1900-talets första årtionde, vid sidan av Hjalmar Söderberg och Bo Bergman. Intresset har främst knutits till Bergers USA- och barndomsskildringar, särskilt i Där ute (1901) och Drömlandet (1909). I denna uppsats granskas teman, teknik och stil i de noveller han skrev som bosatt i Danmark under 1910-talet, och som han har förlagt till dansk miljö. Framställningen refererar till tidigare undersökningar och omdömen av framför allt Sven Lagerstedt och Fredrik Böök. I analysen används delvis en biografisk ansats med stöd av Bergers brev och uppgifter från Bergers samtida. Med den biografiska ansatsen visas på paralleller mellan Bergers liv och novellernas karaktärer, särskilt ifråga om kvinnobilder. Den förfarne novellfabrikören Berger beskrivs genom den marknadsorientering han tillämpar, bland annat i spök- och kriminalberättelser, och den klassiska novellteknik han ofta tillämpar. Vidare behandlas hans impressionistiska stilkonst, delvis i förbindelse med danska föregångare. I slutdiskussionen tas spekulativt upp hur Berger i slutet av 1910-talet synes närma sig ett ”modernare” tilltal, i samklang med den splittrade europeiska tillvaron efter första världskriget.</p>

<p>Uppsatsen syftade till att undersöka den interna marknadsföringen (IM) inom Ernst & Young genom att identifiera de IM-aktiviteter som genomförs inom företaget för att motivera sina anställda. IM har operationaliserats som intern marknadsorientering (IMO) enligt Lings och Greenleys (2005) IMO-modell. Modellen består av fem beteendedimensioner med tillhörande aktiviteter.  IMO inom Ernst & Young (avgränsat till huvudkontoret i Stockholm) och framförallt aktiviteterna som typifierar beteendedimensionerna har undersökts i en kvalitativ fallstudie med deduktiv ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och telefonenkäter med HR- och marknads- och informationsansvariga samt genom instudering av sekundärdata. Resultatet från datainsamlingen i en jämförelse med den teoretiska plattformen visade på att Ernst & Young i stor utsträckning har en IMO då företaget genomför beteendedimensionernas typifierade aktiviteter. Dock fanns begränsningar i anpassningar utifrån medarbetarnas behov och önskemål på grund av avtal, anställningar samt företagets värderingar. Uppsatsen bidrar empiriskt med att visa hur IMO rent konkret kan yttra sig i form av IMO-aktiviteter i ett stort professionellt tjänsteföretag samt hur ansvarsfördelningen och samarbetet sinsemellan HR- respektive marknads- och informationsavdelningen kan se ut gällande detta.</p>

Henning Berger (1872 – 1924) har en plats i den svenska litteraturhistorien som en av få ihågkomna författare från 1900-talets första årtionde, vid sidan av Hjalmar Söderberg och Bo Bergman. Intresset har främst knutits till Bergers USA- och barndomsskildringar, särskilt i Där ute (1901) och Drömlandet (1909). I denna uppsats granskas teman, teknik och stil i de noveller han skrev som bosatt i Danmark under 1910-talet, och som han har förlagt till dansk miljö. Framställningen refererar till tidigare undersökningar och omdömen av framför allt Sven Lagerstedt och Fredrik Böök. I analysen används delvis en biografisk ansats med stöd av Bergers brev och uppgifter från Bergers samtida. Med den biografiska ansatsen visas på paralleller mellan Bergers liv och novellernas karaktärer, särskilt ifråga om kvinnobilder. Den förfarne novellfabrikören Berger beskrivs genom den marknadsorientering han tillämpar, bland annat i spök- och kriminalberättelser, och den klassiska novellteknik han ofta tillämpar. Vidare behandlas hans impressionistiska stilkonst, delvis i förbindelse med danska föregångare. I slutdiskussionen tas spekulativt upp hur Berger i slutet av 1910-talet synes närma sig ett ”modernare” tilltal, i samklang med den splittrade europeiska tillvaron efter första världskriget.

Uppsatsen syftade till att undersöka den interna marknadsföringen (IM) inom Ernst &amp; Young genom att identifiera de IM-aktiviteter som genomförs inom företaget för att motivera sina anställda. IM har operationaliserats som intern marknadsorientering (IMO) enligt Lings och Greenleys (2005) IMO-modell. Modellen består av fem beteendedimensioner med tillhörande aktiviteter.  IMO inom Ernst &amp; Young (avgränsat till huvudkontoret i Stockholm) och framförallt aktiviteterna som typifierar beteendedimensionerna har undersökts i en kvalitativ fallstudie med deduktiv ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och telefonenkäter med HR- och marknads- och informationsansvariga samt genom instudering av sekundärdata. Resultatet från datainsamlingen i en jämförelse med den teoretiska plattformen visade på att Ernst &amp; Young i stor utsträckning har en IMO då företaget genomför beteendedimensionernas typifierade aktiviteter. Dock fanns begränsningar i anpassningar utifrån medarbetarnas behov och önskemål på grund av avtal, anställningar samt företagets värderingar. Uppsatsen bidrar empiriskt med att visa hur IMO rent konkret kan yttra sig i form av IMO-aktiviteter i ett stort professionellt tjänsteföretag samt hur ansvarsfördelningen och samarbetet sinsemellan HR- respektive marknads- och informationsavdelningen kan se ut gällande detta.