Ideella organisationer har professionaliserats och kommersialiserat sin marknadskommunikation och blivit mer ¨varumärkes smarta¨ som ett resultat av den allt hotfullare miljön. Samtidigt som ideella organisationer kan använda mycket från kommersiella marknadsföringskoncept så finns det sektorspecifika skillnader som måste tas i beaktning då en allt för kommersiell associering kan motverka organisationernas ideella ändamål. Den bristande forskningen för varumärkes konceptet inom det ideella har motiverat undersökningens syfte genom att kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer förstå konstruktionen av ideella varumärken utifrån organisationernas kommunikationsarbete. Undersökningens resultat visar att organisationernas kommunikationsarbete utgörs av professionell personal som strategiskt anammar olika strategier för marknadsföring som återfinns inom kommersiella organisationer. Arbetet utgörs i varierande grad av exempelvis omvärldsbevakning, marknadsundersökningar, segmentering och identifiering av olika bidragsgivare. De använder sig av olika sätt för kommunikation och har även medvetna strategier för varje kommunikationskanal. Organisationerna kommunikativa insatser utgör en viktig del i konstruktionen av organisationens varumärke där de ¨griper tag¨ i olika möjligheter för att synas, visa vilka de är, vilka de inte är och vilka värderingar och ändamål de står för.  Organisationerna är medvetna om sina grundvärderingar och arbetar efter att skapa relevans för kärnvärderingar i en värld som ständigt förändras, där kärnvärderingar är styrande för beslutsfattning och vilka aktiviteter de väljer att delta i. Generellt var organisationerna mer bekväma med att prata i varumärkes termer än i marknadsföringstermer. Marknadsföring för ideella organisationer handlar om att med försiktighet tjäna och tillfredsställa mänskliga behov utan att förväxlas med vinstdrivande koncept och berika organisationens skäl till existens, vilket är att skapa ett bättre samhälle. För attraktion av nya bidragsgivare gäller det att försöka kommunicera med givare genom att ständigt visa på effekter och resultat och söka lämpliga samarbetspartners för att driva ändamålen från olika håll.

Aim: The purpose of the study is to understand how SME companies uses market orientation to target customers through Google AdWords.  Method: This study uses a qualitative method approach as the purpose of the study is to increase understanding. Furthermore, the empirical data used has been collected through eight semi-structured interviews. These interviews were conducted at eight SME companies in Stockholm, Gävle and Uppsala. The keywords identified in the analysis were created by setting theory and empirical elements against each other and thus creating a pattern. Result and Conclusion: The result shows that all companies use market orientation and Google AdWords to gather and disseminate information. However, the work of market orientation and Google AdWords varies in relation to the theory. All companies in the study find Google AdWords to be a profitable marketing tool. Suggestions for future research: Future studies can use the empirical model found in the study to see how companies work with market orientation and Google AdWords in a specific market where competing companies are investigated to try to find the best approach. Inter-functional coordination is also a topic that should be further studied since this study did not find a clear work on the design. Future research should have the new Data Protection Act (GDPR) in mind as the law changes a lot about how personal information can be saved and spread by companies, especially by Google. As well as a change of a Swedish game license that will be introduced. Contribution of the thesis:  The study has contributed in an increased understanding of how SMEs work with SEM tools, such as Google AdWords, to be market oriented from a practical and theoretical perspective. The contribution of the study has found that all companies use some form of market orientation when using Google AdWords. / Syfte:  Syftet med studien är att förstå hur SME:s marknadsorienterar sig mot kunder genom Google AdWords.   Metod: Studien använder en kvalitativ metod. Syftet med studien är att öka förståelse för fenomenet Google AdWords. Vidare har den empiriska data som används samlats in via åtta semistrukturerade intervjuer, dessa intervjuer utfördes på åtta SME:s i Stockholm, Gävle och Uppsala. De nyckelord som identifierats i analysen har skapats genom att teori och empiridel ställts mot varandra och skapat nyckelord för de iakttagelser som gjorts.   Resultat och slutsats: Resultatet visar att samtliga företag använder sig av marknadsorientering och Google AdWords. Dock varierar arbetet med marknadsorientering och Google AdWords i förhållande till teorin. Samtliga företag i studien finner Google AdWords att vara ett upplevt lönsamt marknadsföringsverktyg.   Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier kan använda den empiriska modell som finns i studien för att se hur företag arbetar med marknadsorientering och Google AdWords inom en specifik marknad. Interfunktionell koordinering är också ett tema som bör studeras vidare eftersom studien inte fann ett uttalat arbete med konstruktionen. Framtida forskning bör ha nya personuppgiftslagen GDPR i åtanke eftersom lagen förändrar hur personuppgifter får sparas och spridas av företag. Samt att en förändring av svensk spellicens som kommer att införas.   Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit med en ökad förståelse för hur SME:s arbetar med SEM-verktyget Google AdWords för att marknadsorientera sig ur ett praktiskt och teoretiskt perspektiv. Bidraget studien har kommit fram till är att samtliga företag använder någon form av marknadsorientering när de använder Google AdWords.

In recent years, there has been an establishment of private actors as providers of social work,and since then, the branch of private actors has expanded significantly. This has led tocountless discussions and questions about what it means for social work. The media andsocial scientists question how appropriate it is for private providers to operate social work.One problem that is addressed in research is the concern of private actors focusing onincreasing demand. The second main problem is the concern that Social Services becomes thecustomer instead of the child who is actually in need of help from a Residential care unit(RCU). This essay examines how managers at private RCU:s experiences the benefits anddisadvantages of running a RCU in the private sector, by interviewing seven managers. It alsocompares the interviewees' answers to theories of professionalism in order to examine howworking in the private sector affects professional values of social workers. The results showthat there are both benefits and disadvantages to running a privately owned RCU. The mostsubstantial benefit is that it is easier for managers to make decisions because of the closework with the owners of the RCU. This makes it easier for managers to make large changesand implement new working methods, which also means that private organizations can bemore flexible. Furthermore, the personnel working with the children also have greater impactover the organization. The largest disadvantage that is experienced is the difficulty of runningan organization with requirements of earning a profit. This also has an impact on theprofession of being a social worker. To work in a business that requires a profit can bechallenging as that goes against professional values. The interviewees, however, mean that itis easier to follow professional values, such as care for others, while working in the privatesector due to the personnels’ greater impact over the organization and how to manage their own work.

The purpose of this study is to identify how and why market-oriented big data is integrated and used in the early stages of radical innovation processes. The study was conducted as an inductive case study of exploratory character in which the case company was chosen based on its work with radical innovations and big data. The data collection was conducted in the form of 26 interviews with integrators and users of market-oriented big data. Concepts, themes and nine aggregated dimensions where developed through this study which describes how and why market-oriented big data is integrated and used in early stages of radical innovation processes. The study's results show that market-oriented big data can be used to; create market insights, create market needs, problem development, problem evaluation, idea development and finally idea evaluation. Integration of market-oriented big data has been identified by three dimensions; flowing integration, collecting integration and mapping integration. Finally, a framework was developed to support the implementation of market-oriented big data in radical innovation processes. The framework shows what market-oriented big data can be used for, how it can be integrated, and concretizes the reasons for integration and use being implemented in these phases. / Syfte med denna studie är att identifiera hur och varför marknadsorienterad big data integreras och användas i tidiga faser av radikala innovationsprocesser. Studien har genomförts som en induktiv fall-studie av explorativ karaktär där fallföretag valts utifrån dess arbete med radikala innovationer och big data. Datainsamlingen genomfördes i form av 26 intervjuer med såväl integrerare som användare av marknadsorienterad big data. Utifrån dessa intervjuer utvecklades koncept, teman och nio aggregerade dimensioner som beskriver hur och varför marknadsorienterad big data integreras och används i tidiga faser av radikala innovationsprocesser. Studiens resultat visar att marknadsorienterad big data kan användas för att; skapa marknadsinsikt, skapa marknadsbehov, problemutveckling, problemutvärdering, idéutveckling och slutligen idéutvärdering. Integrering av marknadsorienterad big data har identifierats ske genom tre dimensioner; strömmande integrering, samlande integrering och mappande integrering. Slutligen har ett ramverk utvecklats med syfte att stödja implementering av marknadsorienterad big data i radikala innovationsprocesser. Ramverket visar på vad marknadsorienterade big data kan användas till, hur det kan integreras samt konkretiserar orsakerna till att integrering och användning genomförs i dessa faser.