Tyrimo problema: Krūties vėžys – dažniausia onkologinė liga tarp kitų moterų vėžinių susirgimų, kurios aktualumą lemia didėjantis sergančiųjų moterų skaičius. Po krūties vėžio operacijos sumažėja judesių amplitudės per peties sąnarį, sutrinka limfos nutekėjimas, ko pasekoje atsiranda limfedema, taip pat atsiranda skausmas, tempimas, sumažėja raumenų jėga, blogėja gyvenimo kokybė. Šioms problemoms spręsti taikoma kineziterapija. Tyrimo objektas: peties sąnario judesių amplitudės, rankos apimties ir skausmo pokyčiai taikant skirtingas kineziterapijos programas. Darbo tikslas: įvertinti skirtingų kineziterapijos programų poveikį rankos funkcijoms, skausmui ir tinimui bei gyvenimo gerovei po mastektomijos. Uždaviniai: 1. Nustatyti ir palyginti gyvenimo gerovę prieš ir po kineziterapijos. 2. Nustatyti ir palyginti skausmo intensyvumą, judesių amplitudę, rankos apimtis prieš fizinius pratimus, masažą ir po jų. 3. Nustatyti ir palyginti skausmo intensyvumą, judesių amplitudę, rankos apimtis prieš fizinius pratimus, masažą, limfodrenažinį masažą ir po jų. 4. Nustatyti ir palyginti skausmo intensyvumą, judesių amplitudę, rankos apimčių rezultatus prieš fizinius pratimus, masažą, limfodrenažinį masažą, kinezioteipavimą ir po jų. 5. Įvertinti skirtingų kineziterapijos programų poveikį rankos funkcijai po mastektomijos. Tyrimo metodai ir organizavimas: 8 moterys, kurioms buvo atlikta mastektomija, buvo suskirstytos į dvi grupes po 4 tiriamąsias. Pirmos grupės moterims kineziterapijos... [toliau žr. visą tekstą] / Problem of study: Breast cancer – the most common oncological disease among others cancers, whitch relevance is influenced by increasing number of women. After a breast cancer operation a shoulder’s joint range of motion is decreased, leak of lymph has fallen into disarray, which cause a lymphedema, pain, strech, decreased muscle strenght, low quality of life. Object of study: changes of shoulder‘s range of motion, hand‘s volume and pain after application of various programmes of physiotherapy. Aim of study: to determine the impact of various physiotherapy programs to thand‘s functions, pain, swelling and life quality after mastectomy. Goals of study: 1. To determine and to compare the results of life quality before and after the application of physiotherapy. 2. To determine and compare the results of pain intensity, range of motion and hand‘s volume before and after the application of physical exercises and massage. 3. To determine and compare the results of pain intensity, range of motion and hand‘s volume before and after the application of physical exercises, massage and lymphatic drainage. 4. To determine and compare the results of pain intensity, range of motion and hand‘s volume before and after the application of physical exercises, massage, lymphatic drainage and kinesio taping. 5. To evaluate the effectiveness of various physiotherapy programs on hand‘s functions after mastectomy. Methods and organization of study: 8 women, who had a breast cancer operation... [to full text]

Bakgrund: Bröstcancer är den främst förekommande cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige. Den primära behandlingsmetoden vid sjukdomen utgörs av kirurgi, varav i vissa fall hela bröstkörteln måste opereras bort via så kallad mastektomi. Tidigare forskning har åskådliggjort att förlusten av ett bröst kan påverka kvinnors kroppsbild och sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever kroppsbild och sexualitet efter att ha genomgått mastektomi. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar och en kvantitativ. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades därefter utifrån likheter och skillnader i resultaten. Resultat: Analysen utifrån de två domänerna upplevd kroppsbild och upplevd sexualitet resulterade i 7 kategorier: förändrad kroppsbild, att känna sig stympad, förändrad kvinnlig identitet, kroppsbilden i relation till omgivningen, att vara mer än sitt bröst, sexuell aktivitet och lust och den sexuella relationen. Slutsats: Mastektomin upplevdes som en attack mot den egna kroppsbilden. Kvinnorna upplevde att de förlorat sin kvinnliga identitet och att förlusten av ett bröst påverkade sexualiteten och resulterade i störningar i den sexuella relationen. Klinisk betydelse: Litteraturstudien bidrar till att öka sjuksköterskors kunskap och förståelse för hur kvinnor med bröstcancer upplever sin kroppsbild och sexualitet efter ha genomgått mastektomi / Background: Breast cancer is the most common form of cancer amongst women in Sweden. Surgery is the primary treatment for breast cancer, in some cases the entire breast tissue is removed by so called mastectomy. Current research suggest that the loss of a breast affects women’s body image and sexuality. Aim: The aim of this study is to describe how women diagnosed with breast cancer experience their body image and sexuality after mastectomy. Method: A literature study based on ten qualitative articles and one quantitative. All articles were quality controlled and were then analyzed based on the similarities and differences found in the results. Result: The analyze based on the two domains experienced body image and experienced sexuality led to 7 categories: changed body image, to feel mutilated, changed female identity, the body image in relation to the surroundings, to be more than a breast, sexual activity and desire and the sexual relationship. Conclusion: The mastectomy was experienced as an attack on one's own body image. The women felt that they lost their female identity and the loss of a breast influenced sexuality and resulted in disturbances in the sexual relationship. Clinical significance: The literature review contributes to increasing nurse’s knowledge and understanding of how women with breast cancer experiences their body image and sexuality after having undergone mastectomy.

Bakgrund: Varje år får närmare 8000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. Den vanligaste behandlingsmetoden är det kirurgiska ingreppet mastektomi som innebär antingen avlägsnande av hela bröstet eller att endast en del av körtelvävnaden tas bort. Bröst har sedan urminnes tider förknippats med kvinnlighet och att genomgå en mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett trauma. Mastektomi är inte bara ett enkelt ingrepp utan det medför fysiska och psykiska konsekvenser som påverkar kvinnors vardagsliv. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst efter mastektomi. Metod: En litteraturöversikt av nio kvalitativa samt en kvantitativ artikel från olika delar av världen som belyser kvinnors upplevelser efter en mastektomi. Artiklarna kvalitetsgranskades, diskuterades för att hitta likheter och olikheter och därefter sammanställdes resultatet. Resultat: Resultatet visade sex olika kategorier: en stympad kropp, acceptans av den förändrade kroppen, förlust av kvinnlig identitet, socialt behov, närhet och stöd i relationen, professionellt stöd/information och terapi. Slutsats: Majoriteten av alla kvinnor som genomgått en mastektomi upplever en förlust av sin identitet och sexualitet. Studien visar även att nästan alla kvinnor upplever en brist på information och stöd efter genomförd mastektomi från sjukvård och sociala nätverk. Klinisk Betydelse: Studieresultatet visar att kvinnor efter mastektomi ingrepp saknar stöd från vårdpersonalen. Vårdgivare kan därför genom en bättre uppföljning efter behandling erbjuda en mer optimal vård. Detta kan exempelvis ske genom relevant information, KBT eller massageterapi. / Background: Every year nearly 8000 women in Sweden are diagnosed with breast cancer. The most common treatment method is surgery by ways of mastectomy where either the entire breast or parts of the tissue is removed. Breasts have since ancient times been associated with womanhood and to undergo mastectomy as a women is often experienced as a trauma. Mastectomy is not just a simple procedure, but it also causes physical and psychological consequences that affect women’s everyday lives. Aim: To describe women’s experiences of losing a breast after mastectomy. Method: A literature overview of nine qualitative articles as well as one quantitative article from different parts of the world that highlights women’s experiences after a mastectomy. The articles were reviewed for quality then discussed for finding similarities and differences and thereafter compiled. Result: The result showed six different categories; a mutilated body, acceptance of the changed body, absence of female identity, social needs, closeness and support in relations, professional support/information and therapy. Conclusion: The majority of all women who have undergone a mastectomy experience a loss of their identity and sexuality. The study shows that almost all women experience a lack of information and support from health care and social networks. Clinical Implication: The study result shows that women after mastectomy procedure feel lack of support from the healthcare. With a better follow up after the treatment, the healthcare givers can offer an optimal care. This can be established with relevant information, KBT or massage therapy.

Bakgrund Bröstcancer är känd som den klart vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över och är en vanlig orsak till cancerrelaterad dödlighet. Med numera raffinerade behandlingar kan man i många fall bota sjukdomen. Ett sätt är med hjälp av kirurgiska åtgärder där mastektomi, avlägsnade av hela bröstet, är ett vanligt val. Ur både ett historiskt och kulturellt perspektiv har kvinnobröstet varit en utmärkande symbol för femininitet och det kvinnliga. Syfte Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sina kroppar efter mastektomi. Metod Studien gjordes som en systematisk litteraturöversikt där tio kvalitativa vetenskapliga studier studerades och ett resultat sammanfattades utifrån det.  Resultat Att förlora ett bröst resulterade i en förändrad identitet och kroppsbild. Kvinnorna kände sig asymmetriska och i vissa fall stympade. De ansåg sig ha förlorat kvinnlighet och sexualitet. Detta ledde till känslor av förlust, främmandeskap och sorg. Ett behov av stöd fanns och det kunde hjälpa dem i återhämtningen. Att lära sig acceptera och leva med den nya kroppen var en lång process där kvinnorna använde sig av olika metoder för att hantera förlusten av sitt bröst. Ärret blev en symbol för både cancern och förlust av en kroppsdel men också av att sjukdomen var besegrad. Slutsats Att förlora ett bröst påverkar kvinnornas kroppsbild och därmed många andra domäner i deras liv. Sjuksköterskor som möter dessa kvinnor behöver öka sina kunskaper kring mastektomins effekter och på så vis öka sin förståelse för kvinnornas behov av stöd. Detta för att kunna hjälpa dem att bearbeta sina upplevelser och uppmuntra dem till att trivas med sina nya kroppar. / Background Breast cancer is known as the most common form of cancer among women around the world and is still a common cause of cancer-related death. However, with many advanced treatments now available, finding a cure is often a possibility. This is mostly achieved through surgical procedures where mastectomy, removal of the whole breast, is a common option. Seen through a historical and cultural perspective, the female breast has been a distinctive symbol of femininity. Aim The aim of this study was to shed some light over mastectomised women’s experiences of their bodies after the mastectomy. Method The study is a litterature review based on the findings of ten qualitative scientific studies. Results Losing a breast resulted in a change of identity and body image. The women felt asymmetric and in some cases mutilated. They claimed to have lost femininity and sexuality. This led to feelings of loss, strangeness and grief. There was a need for support which could help them on the path to recovery. Learning to accept and live with the new body was a time consuming process in which the women used different tactics in order to deal with the breast loss. The scar became a symbol for both the cancer and the loss of a body part but also that the desease was defeated. Conclusion Losing a breast affect women's body image and as a result, many other domains of their lives. Nurses who meet these women need to increase their knowledge about the effects of mastectomy and thus increase their understanding of women's need for support. This in order to help them process their experiences and encourage them to be happy with their new bodies.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp där hela bröstet opereras bort och detta är en vanlig behandling vid bröstcancer. Att förlora ett bröst kan innebära stora förändringar i kvinnans kroppsbild och identitet. Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva hur kvinnor upplever att identiteten och kroppsbilden påverkas efter mastektomi. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturbaserad metod baserad på 11 artiklar med kvalitativ ansats. Resultaten visar att kvinnor som genomgått mastektomi upplever att de förlorat mer än ett bröst. Kvinnan saknar en viktig markör för kvinnlighet och upplever sin kropp som stympad och deformerad. Kroppen ses som främmande och kvinnans sexualitet blir påverkad, kvinnan kan även uppleva en social avvikelse på grund av sin förändrade och främmande kropp. I samband med att kvinnans identitet och kroppsbild påverkas upplever hon ett svårt lidande. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap kring de upplevelser som kan uppstå efter en mastektomi då det är sjuksköterskans uppgift att möta och vägleda kvinnan genom förloppet så att en förståelse och acceptans kring den förändrade kroppen lättare kan infinna sig / Breast cancer is the most common form of cancer among women in Sweden. Mastectomy is a common treatment for breast cancer. It is a surgical procedure where the whole breast is removed. Losing a breast can affect a woman’s body image and identity. The aim of this literature-based study was to describe how women treated with mastectomy experience themselves after the surgery, regarding body image and identity. The method used is a qualitative literature-based study based on eleven articles with qualitative approach. The results show that women undergoing mastectomy feel a loss of more than a physical body part. The women misses a significant marker for femininity and experienced that their altered bodies becomes deformed. Their body becomes estranged and their sexuality will be affected, the women may also experience a social deviation due to their changing body. The study shows that when the woman's identity and body image is affected, she experiences severe suffering. It is important that the nurse has knowledge of the experiences that can occur after a mastectomy. The nurse has a key responsibility when meeting women, to guide her through the treatment process so that the woman can find an understanding and acceptance about the changing body.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor både i utvecklings- och industriländer. Den vanligaste behandlingen är operation, oftast används bröstbevarande kirurgi. När tumören är för omfattande måste hela bröstet opereras bort, vilket kallas för mastektomi. Kvinnans bröst är viktigt för att hon ska känna sig fullvärdig som kvinna och majoriteten av de som genomgått en mastektomi drabbas av förändrad identitet, sämre självförtroende och självkänsla. Syfte: Att beskriva erfarenheter och hantering av mastektomi hos kvinnor i samband med bröstcancer. Metod: En allmän litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen gjordes genom sökningar på vetenskapliga artiklar idatabaserna MEDLINE och CHINAL. Resultat: Vid sammanställningen av de vetenskapliga artiklarnas resultat framkom sju kategorier. Utifrån dessa kategorier skapades två huvudkategorier, Förlusten av ett bröst och Strategier för hantering. Det framkom att kvinno rupplevde en förändrad kroppsuppfattning och minskad kvinnlighet samt att de kände sig svikna av sina egna kroppar. De uttryckte även ett behov av mer information. Resultatet visadeatt kvinnor använde sig av olika strategier. Slutsats: Studien visade att majoriteten av kvinnor som genomgått en mastektomi i samband med bröstcancer upplevde händelsen som psykisk tpåfrestande. Med hjälp av olika strategier blev det enklare för kvinnorna att hantera situationen innan och efter ingreppet. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan ge sjukvårdspersonal en större förståelse för hur kvinnor som genomgått en mastektomi uppleversig själva efter ingreppet och vad de använder sig av för olika strategier. / Background: Breast cancer is the most common cancer form among women in both developing- and industrialized countries. The most common treatment is surgery, most commonly used breast conserving surgery. When the tumor is too comprehensive the whole breast needs to be removed, which is called mastectomy. The woman´s breast is important for her to feel adequate as a woman and the majority of those who had undergone a mastectomy suffered from changed identity, lower self-confidence and self-esteem. Aim: To describe experiences and management of mastectomy amongst women in conjunction with breastcancer. Method: A general literature study of ten scientific articles. Data were collected through searches of scientific articles in the databases MEDLINE and CHINAL. Result: Seven categories were found when compiling the results from the scientific articles. Fromthese categories two main categories where formed, The Loss of a Breast and Strategies for managing. It turned out that women experienced a changed body image and reduced feminine and that they felt betrayed by their own bodies. They also expressed a need for more information. The result showed that women used different kind of coping strategies. Conclusion: The study showed that the majority of women who had undergone a mastectomyin conjunction to breast cancer experienced the event as psychologically stressful. By usingdifferent strategies it became easier for women to manage the situation before and after the procedure. Clinical significance: The result of the study can provide healthcare professionals a greater understanding of how women who have undergone a mastectomy experience themselves after the procedure and what different strategies they use.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Den initiala behandlingen är huvudsakligen kirurgisk med bröstbevarande kirurgi eller mastektomi. Internationell forskning visar att kvinnor som behandlats med bröstbevarande kirurgi har bättre kroppsuppfattning och sexuell aktivitet i jämförelse med kvinnor som behandlats med mastektomi. Få studier är gjorda i Sverige rörande sexualitet och kroppsuppfattning med ett tidsperspektiv inom det första året efter ingrepp. Syfte: Studien avsåg att undersöka skillnader av kroppsuppfattning och sexualitet över tid bland kvinnor som genomgått bröstbevarande kirurgi i jämförelse med kvinnor som behandlats med mastektomi. Metod: En kvantitativ studiedesign med en longitudinell utformning användes. Undersökningsgruppen var kvinnor diagnostiserade med bröstcancer som behandlats med bröstbevarande kirurgi eller mastektomi på tre sjukhus i mellersta Sverige. Studien var en del av en interventionsstudie med inriktning på livskvalitet. Resultat: Den sexuella aktiviteten förbättrades 12 månader efter ingrepp bland kvinnor som genomgått bröstbevarande kirurgi. Kvinnor som genomgått bröstbevarande kirurgi hade bättre kroppsuppfattning vid inklusion samt 12 månader efter ingrepp i jämförelse med kvinnor som behandlats med mastektomi. Det fanns samband av bättre kroppsuppfattning vid högre ålder vid inklusion samt 12 månader efter ingrepp. Det fanns även samband av bättre sexuell aktivitet vid lägre ålder under samma tidsperiod. Slutsats: Den sexuella aktiviteten förbättras 12 månader efter behandling med bröstbevarande kirurgi. Kvinnor opererade med bröstbevarande kirurgi har bättre kroppsuppfattning strax efter ingrepp samt 12 månader efter ingrepp i jämförelse med kvinnor som genomgått mastektomi. Ålder har inverkan på kroppsuppfattning och sexuell aktivitet bland kvinnor som genomgått bröstbevarande kirurgi eller mastektomi. / Background: Breast cancer is the most common cancer disease among women in Sweden. The initial treatment is mainly surgical with breast conserving therapy or mastectomy. International research shows that women who have been treated with breast conserving therapy have a better body image and sexual activity compared to women who have been treated with mastectomy. Few studies have been done in Sweden regarding sexuality and body image with a time perspective over the first year after surgery. Objective: The study aim at investigating differences of sexuality and body image over time between women who had undergone breast conserving therapy compared to women who had been treated with mastectomy. Methods: A quantitative study design with a longitudinal design was used. The participants were women diagnosed with breast cancer who were treated with breast conserving therapy or mastectomy at three hospitals in the middle of Sweden. The study was part of an intervention study with focus on quality of life. Results: The sexual activity improved 12 months after surgery among women who had undergone breast conserving therapy. Women who had undergone breast conserving therapy had a better body image at inclusion and 12 months after surgery compared to women who had been treated with mastectomy. There were correlations of a better body image at higher age at inclusion and 12 months after surgery. There were also correlations of a better sexual activity at lower age over the same period of time. Conclusion: Sexual activity improves 12 months after treatment with breast conserving therapy. Women operated with breast conserving therapy have a better body image shortly after surgery and 12 months after surgery in comparison to women who have undergone mastectomy. Age has an impact in body image and sexual activity among women who have been treated with breast conserving therapy or mastectomy.

Bakgrund: Vanligaste behandlingsformen för bröstcancer är kirurgi, där ibland hela bröstet tas bort (mastektomi). Ibland görs bröstrekonstruktion efter mastektomi. Tidigare studier visar att mastektomi kan ha negativ inverkan på kvinnors livskvalitet och kroppsuppfattning. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor som genomgått mastektomi skattar sin livskvalitet och kroppsuppfattning, samt om samband kan ses mellan dessa. Syftet var även att beskriva om det finns skillnader i livskvalitet och kroppsuppfattning mellan kvinnor som genomgått mastektomi med eller utan bröstrekonstruktion. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie använts. Enkäter skickades till samtliga (975) kvinnor som inom en treårsperiod genomgått mastektomi i Uppsala, Gävle eller Falun. Livskvalitet och kroppsuppfattning mättes med de standardiserade frågeformulären Life Satisfaction Questionnaire och Body Image Scale. Enkätdatan sammanställdes i statistikprogrammet SPSS och analyserades med deskriptiv statistik, Spearmans rangkorrelation och Mann-Witney U-test. Resultat: Medianvärdet för kvinnornas livskvalitet var 76,5 på en skala 0 till 100, högre värde representerar mer positiv livskvalitet. Medianvärdet för kroppsuppfattning var 7 på en skala 0 till 30, lägre värde representerar mer positiv kroppsuppfattning. Ett moderat samband påvisades mellan skattningen av livskvalitet och kroppsuppfattning. Ju högre livskvalitet desto bättre kroppsuppfattning. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas i livskvalitet eller kroppsuppfattning mellan kvinnor som genomgått och inte genomgått rekonstruktion.   Slutsats: Livkvalitet och kroppsuppfattning skattades högt och det fanns ett samband mellan bättre livskvalitet och mer positiv kroppsuppfattning. Rekonstruktion kunde inte visas spela någon avgörande roll i hur kvinnorna skattade sin livskvalitet och kroppsuppfattning. Mer forskning behövs för att identifiera eventuella andra faktorer som kan påverka detta. / Background: The most common treatment for breast cancer is surgery, sometimes the entire breast is removed (mastectomy) and sometimes reconstruction is done. Mastectomy can have negative impact on women´s quality of life and body image.   Objective: The aim was to explore how women that underwent mastectomy rate their quality of life and body image, and if a correlation exists between these. The aim was also to explore if differences exists in quality of life and body image, between women who underwent reconstruction after their mastectomy or not.   Methods: A quantitative cross-sectional study was used, surveys were sent out to 975 women in Uppsala, Gävle and Falun. The Life Satisfaction Questionnaire and Body Image Scale were used to measure quality of life and body image. Data were analyzed with descriptive statistics, Spearman’s rank correlation and Mann-Whitney U-test.   Results: Median value for women’s quality of life was 76.5 on a 0-100 scale, the higher value the higher quality of life. Median value for women’s body image was 7 on a 0-30 scale, the lower value showed more positive body image. A moderate correlation was found between quality of life and body image. No significant differences existed in quality of life and body image between women that underwent reconstruction or not.   Conclusions: Quality of life and body image were rated high and a correlation between better quality of life and body image was demonstrated. Reconstruction did not seem to have a crucial role in how the women rated their quality of life and body image, more studies are necessary to identify if there is other factors that affect this more.

Bakgrund: Bröstcancer är den främsta cancerformen hos kvinnor världen över. Kirurgi är den viktigaste behandlingen vid bröstcancer och innebär att antingen delar av bröstet eller hela bröstet avlägsnas. Till följd av kirurgin kan kvinnorna antingen välja att rekonstruera sitt bröst eller använda en protes. Många kvinnor beskriver en förändrad kroppsuppfattning efter bröstoperationerna. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och dess inverkan på vardagen efter bröstoperation till följd av bröstcancer. Metod: Tolv kvalitativa artiklar valdes ut, sammanställdes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Sökningen av artiklarna genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Även manuell sökning genomfördes. Resultat: Att genomgå lumpektomi eller mastektomi visade sig ha en inverkan på kvinnornas identitet och feminitet. Det resulterade också i en upplevelse av asymmetri. Kvinnorna hade svårigheter att bemöta operationsområdet och sörjde sina tidigare kroppar. De copingstrategier som kvinnorna använde sig av för att hantera kroppsuppfattningen var anpassning av klädval, protesanvändning eller bröstrekonstruktion. Kroppsuppfattningen som kvinnorna erhöll efter operationen inverkade på deras sexualitet. Deras partner och andra sociala faktorer inverkade också på den kroppsuppfattning kvinnorna erhöll efter bröstoperationerna. Konklusion: Resultatet visar på att upplevelsen av kroppsuppfattningen efter bröstoperation är komplex. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har ett personcentrerat förhållningssätt i bemötandet av den bröstopererade kvinnan. / Background: Breast cancer is the leading cancer among women worldwide. Surgery is the main treatment for breast cancer and leads to that part of the breast or the whole breast being removed. Following the surgery women can choose either to reconstruct their breast or use prosthesis. Many women describe an altered body image after the breast surgeries. Aim: The aim with the study was to illustrate women’s experience of their body image and its impact on everyday life after breast surgery due to breast cancer. Method: Twelve qualitative articles were included and were compiled and analyzed with qualitative content analysis. The article search was performed in CINAHL, PubMed and PsycINFO. Articles were also searched manually. Results: To undergo lumpectomy or mastectomy was found to have an impact on the identity and the femininity. It also resulted in an experience of asymmetry. The women had difficulties to face the surgical site and mourned their former bodies. The coping strategies that the women used to deal with their body image were to adapt their clothing choices, use prosthesis or undergo breast reconstruction. The body image the women received after the surgery had an impact on the women’s sexuality. Their partners and other social factors influenced the body image that the women received after the breast surgeries. Conclusion: The results show that the perception of body image after breast surgery is complex. That is why it is important that the nurse have an person-centered approach in the treatment of the breast operated woman.

Bakgrund: Förlust av en kroppsdel kan leda till sorg och saknad av kroppsdelen likväl som funktionen den innehaft. Hur förlusten av kroppsdelen upplevs kan skilja sig mellan olika ingrepp eller sjukdomstillstånd.Syfte: Att beskriva upplevelsen efter förlust av kroppsdel ur ett livsvärldsperspektiv.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 fenomenologiska artiklar om mastektomi, prostatektomi och amputation. Teorin om livsvärlden av Todres, Galvin och Dahlberg har använts genom hela arbetet, genom begreppen upplevd tid, upplevd rymd, social värld, levd kropp och levd erfarenhet.Resultat: Underkategorier till den teoretiska referensramens begrepp presenteras i resultatet. I upplevd tid identifierades underkategorierna framtid, nuet och tiden som process. I upplevd rymd identifierades begränsningar i vardagen, självständighet och förändringar. Underkategorier under social värld är socialt stöd, relatera till andra och identitet. Levd kropp består av symtom, förändrad kropp, ägare av kroppen och känslor av helhet. I levd erfarenhet identifierades acceptans, beslutsfattande och känslor. Slutsats: Upplevelsen av att förlora en kroppsdel är en unik process. Upplevelsen ur ett livsvärldsperspektiv är färgad av sorg och glädje, lidande och tillförsikt, men präglas av stöd och identitet i samspel med andra, likväl som att ständigt förhålla sig till den förändrade kroppen och vardagen. Personer som förlorar en del av kroppen är i behov av stöttning och hjälp för att öka sin egenmakt och självkänsla. Klinisk betydelse: Genom förståelse för livsvärlden hos personer som förlorat en kroppsdel kan sjuksköterskor få en helhetsbild och lindra lidande. Sjuksköterskan har en viktig roll i att informera om stödgrupper och hjälp i den förändrade vardagen. / Background: Loss of body part may cause grief and loss of the actual body part as well as the function. The experience of the loss of body part may vary between different surgeries or medical conditions.Aim: To describe the experience after loss of body part through a life-world perspective.Method: A literature-study based on 10 phenomenological articles about mastectomy, prostatectomy and amputation. The life-world theory of Todres, Galvin and Dahlberg has been used through the work, with the concepts experienced time, experienced space, social world, lived body and lived experience.Findings: Sub-categories of the theoretical framework are presented in the result. In the experienced time the sub-categories future, at present time and time as a process was identified. The experienced space was identified with the sub-categories limitations in daily life, independence and changes. Sub-categories identified in the social world are social support, relating to others and identity. Lived body consists of symptoms, changed body, owner of the body and feelings of embodiment. In the lived experience the sub-categories acceptance, decision-making and feelings was identified. Conclusion: The experience of loss of body part is a unique process. The experiences through a life-world perspective is colored by grief and happiness, suffering and belief in the future, but also support and identity in relation to social interaction, as well as relating to the changed body and life. A person who has lost a body part is in need of support and help to enhance empowerment and self-esteem.Relevance to clinical practice: By gaining knowledge about the life-world of a person who has lost a body part, the nurse can improve practice and ease suffering. The nurse can also contribute with information about support groups and help for the changed daily life.