Syftet med min studie har varit att undersöka om fritidshemmet kan utgöra en matematisk lärandemiljö. Jag har studerat vilka aktiviteter som kan eller skulle kunna bidra till att barn utvecklar grundläggande matematiska kunskaper. Dessutom har jag försökt identifiera hinder för fritidshemmet som matematisk lärandemiljö. För att undersöka detta har jag använt mig av deltagande observation som metod samt intervjuer. Datamaterialet har samlats in på två fritidshem i två olika kommuner. Jag har inte haft för avsikt att jämföra dessa fritidshem utan de har båda bidragit till att ge en fördjupad bild av fritidshemmet som matematisk lärandemiljö. Jag har intervjuat en pedagog på varje fritidshem. Studiens resultat visar att fritidshemmet erbjuder ett stort antal matematiska lärtillfällen både i informella och formella aktiviteter. Resultatet visar även på hinder för att matematisk utveckling ska ske på fritidshemmet, bland dessa märks stora barngrupper, bristande planeringstid och bristfälliga lokaler.

Syftet med denna undersökning är att se om det finns några skillnader mellan pojkars och flickors matematikkunskaper i år 5 samt hur lärare uppfattar könsskillnader inom matematiken. Med hjälp av observationer av det nationella ämnesprovet i matematik i år 5 från 2002 och intervjuer med verksamma matematiklärare, ville vi ta reda på om det fanns några könsskillnader i matematikområdena mätning och rumsuppfattning och textuppgifter. Även att få lärares perspektiv på könsskillnader i dessa matematikområden och ett socialt perspektiv på matematikkunskaper. I denna undersökning har en kvalitativ metod använts. Observationsresultaten av undersökningen visar att det inte finns någon skillnad mellan könen i området mätning och rumsuppfattning, men en viss skillnad finns till flickornas fördel i textuppgifter. Intervjuerna gav samma resultat som observationerna vad gäller de utvalda matematikområdena. De ger även en bild av hur lärare bemöter de olika könen och vad som kan vara orsakerna till likheter och skillnader inom matematiken t.ex. föräldrarnas påverkan och självskattning. Denna undersökning är avsedd till att väcka intresse och göra blivande och verksamma lärare observanta på eventuella könsskillnader inom matematiken.

<p>Syftet med denna undersökning är att se om det finns några skillnader mellan pojkars och flickors matematikkunskaper i år 5 samt hur lärare uppfattar könsskillnader inom matematiken. Med hjälp av observationer av det nationella ämnesprovet i matematik i år 5 från 2002 och intervjuer med verksamma matematiklärare, ville vi ta reda på om det fanns några könsskillnader i matematikområdena mätning och rumsuppfattning och textuppgifter. Även att få lärares perspektiv på könsskillnader i dessa matematikområden och ett socialt perspektiv på matematikkunskaper. I denna undersökning har en kvalitativ metod använts.</p><p>Observationsresultaten av undersökningen visar att det inte finns någon skillnad mellan könen i området mätning och rumsuppfattning, men en viss skillnad finns till flickornas fördel i textuppgifter. Intervjuerna gav samma resultat som observationerna vad gäller de utvalda matematikområdena. De ger även en bild av hur lärare bemöter de olika könen och vad som kan vara orsakerna till likheter och skillnader inom matematiken t.ex. föräldrarnas påverkan och självskattning. Denna undersökning är avsedd till att väcka intresse och göra blivande och verksamma lärare observanta på eventuella könsskillnader inom matematiken.</p>

Inledning I Sverige blir barn alltmer stillasittande i takt med teknikens utveckling. Samtidig har, enligt den internationella studien PISA, svenska elevers kunskaper i matematik försämrats sedan millennieskiftet. WHO hänvisar till att människor bör uppnå en viss tid av fysisk aktivitet per dag, och Bunkefloprojektet försöker ta reda på huruvida det finns en koppling mellan fysisk aktivitet och elevers matematikprestationer. I denna kunskapsöversikt vill vi se om det kan finnas någon koppling mellan dessa två faktorer, fysisk aktivitet och dess påverkan på elevers matematikkunskaper. Motiv Med anledning av vad bland annat PISA och andra forskare rapporterat gällande elevers matematikbetyg, och med Bunkefloprojektet som inspiration, så vill vi med denna kunskapsöversikt ta reda på om det finns vetenskapligt belägg för att fysisk aktivitet ger bättre förutsättningar för goda matematikkunskaper hos barn i grundskolan. Metod I översikten har nio vetenskapliga artiklar, publicerade från 2010 och framåt, tagits fram via sökmotorn Primo. Studierna har analyserats och sammanfattats, och därefter delats in i två grupper: interventionella och övriga studier. Studiernas metoder och slutsatser jämfördes sedan och resultatet diskuterades. Resultat Av de studier som använts har det framkommit hur svårt det är att styrka huruvida det enbart är fysisk aktivitet som påverkar matematikkunskaperna. De studier som ingår i översikten påvisade samtliga olika grad av något positivt samband mellan ökad fysisk aktivitet och förbättrade prestationer i matematik. En studie visade dock endast ett svagt positivt samband, och då mellan grundläggande rörelsefärdigheter och goda prestationer i matematik. Av våra granskade studier var det interventionsstudierna som påvisade störst positiv skillnad i kunskaper före, respektive efter studierna.

National and international studies, such as PISA and TIMSS, which are part of the national evaluation system, are carried out continuosly. Skolverket, in collaboration with researchers, are responsible for the implementation, evaluation, and analysis of the studies. National results show an increasing percentage of pupils who do not reach the goals in mathematics. The last completed international studies PISA 2009 and TIMSS 2007 show an impaired trend of knowledge, in international comparison. Moreover, studies also show that the differences between schools and also within the same school in Sweden have increased. In summary, the analysis of the studies shows that the Swedish students' math skills have been declining over time. The purpose of this report is to examine possible causes, essential factors that are affecting and future actions in order to achieve better results. Completed national and international studies and analysis show a range of factors that are affecting Swedish students´ declining mathematic skills. However, this report clarifies the big complexity that is revealed when results are being analyzed. This is due to a multitude of factors of influence of underlying causes. Nevertheless, results and analysis show that teachers’ skills are a strong factor which affects and influences the progression and accumulation of knowledge. / Nationella samt internationella studier såsom PISA och TIMSS genomförs med kontinuitet. Dessa är en del av det nationella systemet för utvärdering vad gäller kunskapstrend. Skolverket, i samarbete med forskare, ansvarar för genomförande, utvärdering samt analys. Nationella mätningar visar en procentuell ökning av elever som ej når målen i matematik. De senaste genomförda internationella studierna PISA 2009 samt TIMSS 2007 visar på en nedåtgående kunskapstrend i internationell jämförelse. Dessutom visar analys på minskad likvärdighet både mellan skolor i Sverige, men även inom en och samma skola. Påvisbart, vid analys av genomförda studier, är svenska elevers sjunkande matematikkunskaper. Syftet med denna rapport är att undersöka möjliga orsaker, essentiella påverkansfaktorer samt framtida insatser för resultatförbättring. Genomförda nationella och internationella studier samt analyser visar på en rad påverkansfaktorer. Dock visar denna rapport på den omfattande komplexitet som analyser av resultat bidrar till, då en mångfald av influerande bakomliggande orsaker till resultaten kan skönjas. Resultat och analyser antyder att lärarkompetens är en stark påverkansfaktor, vad gäller kunskapsackumulation och kunskapsprogression.