Denna litteraturstudie svarar i huvudsak på två frågor: vilka designprinciper finns för att skapa aktiviteter inom modellerings- och programmeringsområdet i matematiken, och tyder dessa designprinciper på att aktiviteterna kan utveckla elevers förmåga att föra kreativa matematiska resonemang. Studien använder vedertagna definitioner för kreativitet kombinerat med specifika definitioner av begreppet inom matematikdidaktik. Sju artiklar undersöks i arbetet där antingen implicita eller explicita designprinciper lyfts fram och undersöks mot kreativitetsbegreppets olika definitioner och kriterier. Studien visar att det finns god potential i både modellerings- och programmeringsområdet för att skapa aktiviteter där eleverna utvecklar sina kreativa matematiska resonemang och det finns tydliga principer att förhålla sig till som lärare för att uppnå det ändamålet. / This literature review attempts to answer two main questions: Which design principles are discussed in the literatur eregarding modelling- and programming activities, and how do they relate to established criteria for creativity inside and outside of mathematics. The study uses both general definitions and definitions used in mathematics education of creativity to investigate these potential connections. Seven articles in total are summarized and discussed. Both implicit and explicit design principles are identified and compared with creative criteria. The study concludes that there is potential both in modelling and programming education to implement activities that allow the students to develop their ability for creative mathematical reasoning and there exist clear principles for teachers to follow to design these activities.

Individer med särskilda begåvningar utgör en heterogen grupp. Särskilda begåvningar finnsinom olika områden, däribland matematik. Trots att särskilt begåvade individer utgör enspretig grupp med många olikheter återfinns även många likheter. En gemensam nämnare äratt dessa individer behöver mer kunskapsmässig och social stimulans än normalpopulationenför att må bra. Att tillgodose de särskilt begåvade barnens sociala och kunskapsmässiga behov i grundskolan är inte alltid en enkel uppgift. Särskilt begåvade barn har ofta en högre mentalålder än kronologisk ålder vilket medför att de har andra kognitiva behov än jämngamla barn. Granskningar har visat att många skolor brister i att ge särskilt begåvade elever den ledningoch stimulans de behöver för att utvecklas. Syftet med examensarbetet är därför att kartläggapå vilka sätt som lärare vill undervisa mellanstadieelever med särskild begåvning för att deska utveckla sin matematiska kreativitet samt vilka ramfaktorer som begränsar och möjliggördetta. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre mellanstadielärare som kvalificerat istudiens målinriktade urval. Den insamlade datan analyserades tematiskt. Resultatetsammanställdes och tolkades mot ramfaktorer för att teoretiskt förklara vilka faktorer sombegränsar och möjliggör den matematikundervisning som lärare föredrar av elever medsärskilda begåvningar. Studiens resultat visade att informanterna föredrar att användaproblemlösningsuppgifter för att eleverna med särskilda begåvningar ska utveckla sinmatematiska kreativitet. Två av tre informanter vill även använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Samtligainformanter ansåg att gruppuppgifter utgör en viktig del i matematikundervisningen avsärskilt begåvade elever. De anser att det är fördelaktigt att variera gruppindelningar.Informanterna menade på att eleverna ibland kan ingå i grupper med elever på liknandenivåer och ibland ingå i grupper där det är en större kunskapsmässig variation mellaneleverna. Informanterna menade även på att de vill ha mer tid till att arbeta enskilt med desärskilt begåvade eleverna. De ramfaktorer som begränsar och möjliggör den undervisningsom lärare helst vill bedriva av elever med särskild begåvning för att de ska utveckla sinmatematiska kreativitet är skolans ledning och organisation, ekonomi, tid, gruppstorlek,personal och närsamhället. Studiens bidrag till forskningen är en fördjupad bild av vilkaundervisningsmetoder som lärare föredrar att använda sig av för att elever med särskildbegåvning ska få förutsättningar att utveckla sin matematiska kreativitet samt vilkaramfaktorer som begränsar och möjliggör detta.