<p>Undersökningen vilar på två huvudfrågor: Vad är ett materialbibliotek, och varför uppstår de i så stor utsträckning idag? Frågorna besvaras genom samtal med ansvariga på materialbibliotek, främst kommersiella, i Europa och USA och redovisas i en historisk och kronologisk översikt över det senaste decenniet, en tematisk beskrivning av verksamheten samt en diskussion kring materialbiblioteket utifrån begreppen dokument och bibliotek där en allmän biblioteksmodell appliceras på materialbibliotekens verksamhet. Slutligen föreslås en definition av begreppet materialbibliotek.</p><p>Undersökningen kommer fram till att materialbiblioteket är en informationstjänst som samlar och organiserar materialprover och materialkunskap, och som inte enbart fungerar som tillhandahållare av information utan även strävar efter att i mötet med sina användare skapa ny kunskap om de dokument det behandlar. Materialbiblioteken uppstår ur ett behov av en samordnande central för materialkunskap, och kan placeras inom det nya serviceparadigmet information management. Det finns även ett behov av att känna på material och att skapa en mötesplats för kreatörer och tillverkare inom designområdet. En avgörande bakgrund verkar vara den drastiskt ökande materialtillgången som innebär att verksamma inom området inte hinner skaffa sig den materialkunskap de skulle behöva, främst om nya material och nya materiallösningar. De största och mest inflytelserika materialbiblioteken finns i New York och Paris och heter Material ConneXion, Innovathéque och MatériO. De flesta materialbibliotek har något förhållande till ett eller flera av dessa tre, och deras databaser är föremål för potentiella framtida samarbetsprojekt.</p>

Undersökningen vilar på två huvudfrågor: Vad är ett materialbibliotek, och varför uppstår de i så stor utsträckning idag? Frågorna besvaras genom samtal med ansvariga på materialbibliotek, främst kommersiella, i Europa och USA och redovisas i en historisk och kronologisk översikt över det senaste decenniet, en tematisk beskrivning av verksamheten samt en diskussion kring materialbiblioteket utifrån begreppen dokument och bibliotek där en allmän biblioteksmodell appliceras på materialbibliotekens verksamhet. Slutligen föreslås en definition av begreppet materialbibliotek. Undersökningen kommer fram till att materialbiblioteket är en informationstjänst som samlar och organiserar materialprover och materialkunskap, och som inte enbart fungerar som tillhandahållare av information utan även strävar efter att i mötet med sina användare skapa ny kunskap om de dokument det behandlar. Materialbiblioteken uppstår ur ett behov av en samordnande central för materialkunskap, och kan placeras inom det nya serviceparadigmet information management. Det finns även ett behov av att känna på material och att skapa en mötesplats för kreatörer och tillverkare inom designområdet. En avgörande bakgrund verkar vara den drastiskt ökande materialtillgången som innebär att verksamma inom området inte hinner skaffa sig den materialkunskap de skulle behöva, främst om nya material och nya materiallösningar. De största och mest inflytelserika materialbiblioteken finns i New York och Paris och heter Material ConneXion, Innovathéque och MatériO. De flesta materialbibliotek har något förhållande till ett eller flera av dessa tre, och deras databaser är föremål för potentiella framtida samarbetsprojekt.

This day of age when an increasing demands for better and more environmental friendlymaterial is requested. At the same time is also higher demands on the designers todevelop new products for the future. To design new products which express a futuristicfeeling and a “must-have-feeling”. Therefore is there a need to educate better designersand architects for the future a better knowledge for material. Both for existing designersand architects but also for new designers. To encourage learning and discover newmaterial is new tools important, a tool such as a meeting point in which people meet, talkand discover new materials. A meeting place in which a material library has its naturalplace, a place designers, architects and laymen can visit. The great advantages of a material library is the possibility to touch and feel the materialsamples. To invite people to use their senses and learn about materials. This report focus on how to best build and present a material library in the facility of apublic place. But also how to construct a mobile module used as a tool for education.Each scenario has their own dilemma and needs, for example, in the University library atJönköping has criterion for a module that fits into the regular exhibition. To present newand innovative material samples in a manner that reminds of how people search forbooks on the shelves. For the mobile module is focus more towards presenting material samples used in theproduction today. The presentation is more focus on presenting material samples during alecture in which the teacher stands in front of a class and pointing towards the materialand students are allowed to touch and feel the material samples when they have thepossibility to do so. Besides this will the mobile module also work as mobile storagelocation for each department’s material samples.