No description available.

No description available.

Region Östergötland (RÖ) har många olika order- och leveransprocesser varav en kallas för den yttre order- och leveransprocessen. Denna process är det informations- och materialflöde där beställning går direkt till leverantör och inte via den centraldepå som finns. Det är många personer som är inblandade och som ansvarar för olika delar av den yttre order- och leveransprocessen, samtidigt som personerna i fråga även arbetar på olika avdelningar. Detta tillsammans med att delar av processen sköts av en extern aktör har lett till att ingen ansvarar för hela processen i sig, och således finns inte heller en sammanhållen bild över processen. Syftet med rapporten är att ge en sammanhållen bild av den yttre order- och leveransprocessen samt belysa eventuella problem och ge förslag på förändringar som kan förbättra processen.

<p>Huvudsyftet med studien var att se i vilken grad det går att finna samarbeten genom material- och/eller energiutbyten mellan närliggande anläggningar inom skogsindustrin i Sverige. Genom att göra en inventering av vilka anläggningar som finns inom skogsindustrin och sedan kontakta dessa, sammanställdes en lista över de olika anläggningarna och deras olika samarbeten. Inventeringen gjordes med hjälp av olika branschorganisationer samt sökmotorer på Internet. Utöver detta besöktes också fyra intressanta fall för att ge en inblick i hur dessa samarbeten kan se ut.</p><p>Studien visar på att den här typen av samarbeten existerar inom skogsindustrin och att drygt en tredjedel av de studerade anläggningarna har någon form av samarbeten rörande dessa frågor. Detta pekar på att man inom skogsindustrin är långt framme när det gäller resursutnyttjande och att möjligheten att minimera sin energi- och materialanvändning hela tiden är en relevant fråga.</p><p>Det finns med stor sannolikhet ännu fler sådana samarbeten som inte framkommit vid undersökningen och en intressant aspekt är att vid de besök som gjordes upptäcktes samarbeten som inte uppmärksammats vid tidigare kontakter. Av de 152 tillfrågade anläggningarna i inventeringen erhölls svar från 117 stycken vilket tyder på att det finns ett stort intresse för dessa frågor inom skogsindustrin. Flera av de anläggningar som inte hade några samarbeten kring dessa frågor svarade också att de hela tiden undersöker möjligheten till att inleda sådana.</p><p>Många av samarbetena rörande dessa frågor kretsar kring leveranser av el och ånga samt spån och flis men en del andra intressanta samarbeten har också framkommit. Exempelvis används slam från bioreningsdammar till bränsle, jordförbättringsmedel och som täckmaterial vid deponier.</p><p>Sammanfattningsvis tyder detta på att skogsindustrin ligger långt framme gällande dessa frågor men att det fortfarande finns mer att göra om energi- och materialanvändningen och därigenom den negativa miljöpåverkan ska minimeras.</p> / <p>The aim and objective with this study was to investigate to what extent co-operation through material and energy exchange between adjacent industries among the forest industry in Sweden could be found. First, an inventory of the industries in the forest industry was conducted. Secondly, each company was contacted with questions concerning this issue. Complementary field studies of four specific cases were conducted in order to give an insight to how these co-operations may function in reality.</p><p>The result of this study illustrates that co-operations among the industries exist in the forest industry sector as more than a third of the investigated industries has some kind of co-operation regarding material and energy exchange with adjacent industries.</p><p>A total number of 152 industries were identified during the inventory phase and 117 of those industries participated in the study with their own answers. This high participation rate enhances the impression that these are important questions to the forest industry sector. Numerous of the co-operations mentioned revolve around electricity, steam, and by products from sawmills, like woodchips and sawdust. Nevertheless, a few other interesting co-operations have also been revealed during the study, for example; sludge from some of the pulp mills are used as fuel, soil fertilizer and as covering material at landfills.</p><p>An interesting point is that co-operations, which not were discovered during the earlier correspondence with the industries, in fact were revealed during the field studies. Therefore, the probability that there are more existing co-operations between adjacent industries than the findings in the study reveals, are high.</p><p>To sum up, this shows that the forest industry is well in advance regarding co-operation through material and energy exchange between adjacent industries. However, there is still a lot to be done if the negative effect on the environment from the forest industry should be minimised.</p>

Huvudsyftet med studien var att se i vilken grad det går att finna samarbeten genom material- och/eller energiutbyten mellan närliggande anläggningar inom skogsindustrin i Sverige. Genom att göra en inventering av vilka anläggningar som finns inom skogsindustrin och sedan kontakta dessa, sammanställdes en lista över de olika anläggningarna och deras olika samarbeten. Inventeringen gjordes med hjälp av olika branschorganisationer samt sökmotorer på Internet. Utöver detta besöktes också fyra intressanta fall för att ge en inblick i hur dessa samarbeten kan se ut. Studien visar på att den här typen av samarbeten existerar inom skogsindustrin och att drygt en tredjedel av de studerade anläggningarna har någon form av samarbeten rörande dessa frågor. Detta pekar på att man inom skogsindustrin är långt framme när det gäller resursutnyttjande och att möjligheten att minimera sin energi- och materialanvändning hela tiden är en relevant fråga. Det finns med stor sannolikhet ännu fler sådana samarbeten som inte framkommit vid undersökningen och en intressant aspekt är att vid de besök som gjordes upptäcktes samarbeten som inte uppmärksammats vid tidigare kontakter. Av de 152 tillfrågade anläggningarna i inventeringen erhölls svar från 117 stycken vilket tyder på att det finns ett stort intresse för dessa frågor inom skogsindustrin. Flera av de anläggningar som inte hade några samarbeten kring dessa frågor svarade också att de hela tiden undersöker möjligheten till att inleda sådana. Många av samarbetena rörande dessa frågor kretsar kring leveranser av el och ånga samt spån och flis men en del andra intressanta samarbeten har också framkommit. Exempelvis används slam från bioreningsdammar till bränsle, jordförbättringsmedel och som täckmaterial vid deponier. Sammanfattningsvis tyder detta på att skogsindustrin ligger långt framme gällande dessa frågor men att det fortfarande finns mer att göra om energi- och materialanvändningen och därigenom den negativa miljöpåverkan ska minimeras. / The aim and objective with this study was to investigate to what extent co-operation through material and energy exchange between adjacent industries among the forest industry in Sweden could be found. First, an inventory of the industries in the forest industry was conducted. Secondly, each company was contacted with questions concerning this issue. Complementary field studies of four specific cases were conducted in order to give an insight to how these co-operations may function in reality. The result of this study illustrates that co-operations among the industries exist in the forest industry sector as more than a third of the investigated industries has some kind of co-operation regarding material and energy exchange with adjacent industries. A total number of 152 industries were identified during the inventory phase and 117 of those industries participated in the study with their own answers. This high participation rate enhances the impression that these are important questions to the forest industry sector. Numerous of the co-operations mentioned revolve around electricity, steam, and by products from sawmills, like woodchips and sawdust. Nevertheless, a few other interesting co-operations have also been revealed during the study, for example; sludge from some of the pulp mills are used as fuel, soil fertilizer and as covering material at landfills. An interesting point is that co-operations, which not were discovered during the earlier correspondence with the industries, in fact were revealed during the field studies. Therefore, the probability that there are more existing co-operations between adjacent industries than the findings in the study reveals, are high. To sum up, this shows that the forest industry is well in advance regarding co-operation through material and energy exchange between adjacent industries. However, there is still a lot to be done if the negative effect on the environment from the forest industry should be minimised.

Studien undersöker möjligheten för tidseffektivisering av materialleveranser med hjälp av RFID, radiofrekvensidentifikation. RFID är en trådlös teknik som används för att identifiera föremål. För att ta reda på vilka problem som uppkommer på dagens byggarbetsplatser genomfördes intervjuer på fyra olika projekt där Skanska Sverige AB är entreprenör. Genom sammanställning av intervjuerna gjordes en kartläggning av materialflöden och materialhantering på samtliga projekt. Dessa problem diskuterades därefter med en sakkunnig inom RFID och resultatet visar förslag på hur RFID kan användas för att uppnå en effektivare materialhantering. Huvudförslaget som analysen redovisar är tidseffektivisering av mottagandekontroller vid materialleveranser. Genom att använda RFID finns möjlighet att automatisera mottagningskontroller. Företaget kan redan vid avlastning upptäcka om material saknas och på så sätt tidseffektivisera byggprojekt. Dock är denna lösning svår att genomföra då mycket behöver förändras i materialflödesprocessen innan RFID införskaffas.

Abstract Management is a field that started getting attention in the beginning of the 20 th century by Frederick Taylor. His publication is called the Principles of Scientific Management and is based on the principles of using scientific methods to find the best way of conducting each operation within a production facility. Many of Taylor’s principles may appear obsolete today but the matter of an effective material flow is still highly current. Efficiency is the relationship between the input into an operation and its result. A substantial part of the material flow is storage and the costs tied to it. An area about the importance of eliminating storage is JIT or just in time. The main principle of JIT is that a product shouldn’t be produced until a customer expresses its demand for it. Inventory Management is an area within JIT and contains different principles regarding how to avoid storage. Production Management is another area with a set of principles on how to plan an efficient layout of the production. There are many benefits that can be achieved with an efficient production flow and also many disadvantages if the flow is inefficient. It is therefore important to identify the weak spots in the production line and improving them. Our research question: How can the principles of JIT within the areas Inventory Management and Production Management be used to make the material flow more efficient? By conducting a case study at a company in the plastic recycling business, we have come to a conclusion. They need to reduce the amount of material in the warehouse by either buying less material or by increasing the capacity of the cutting operation. The can also make the cutting operation automatic in order to decrease to amount of time that is required for the cutting. They can also eliminate the need for storing half complete material by purchasing a more efficient granulation machine. The last thing to improve is to move the warehouse for final storage closer to the loading area in order to decrease the amount of time needed for that particular operation.

Ett bruk, eller en stad/kommun/län, har ett omland som utgör det närliggande området. Omlandsbildningen styrs under 1850-talet och fram till de moderna industriernas framväxt under 1900-talet av (rå-)varor, tjänster, kommunikativa aspekter och arbetskraft. Utifrån dagens perspektiv är faktorer såsom arbetsmöjligheter avgörande, pendlingsavstånd dvs. en kommunikativ aspekt och företagens behov av arbetskraft. Bruken under 1800-talet kan tolkas fungera som en stat i staten. Det existerar en symbios mellan bruk och dess närliggande omland. Under denna tid börjar resurser i det närliggande området användas mer intensivt. Bruken blir mer eller mindre beroende av vad omlandet producerar för varor och tjänster. På detta sätt skapas ett samspel mellan bruk och omland där produkterna lägger grunden för omlandsbildningens utformning. Genom relationen bruk och omland involveras bönder och torpare m.fl utöver bruksarbetarna. Uppkomsten av bruksverksamheten skapar nya möjligheter för böndernas försörjning och marken kan utnyttjas ännu mer. Innan denna industriella förändring har bönderna endast försörjt sig på åkermarkens resurser och gårdens utmark ses mer som ett hinder och användes till uppodlingsreserv eller betesmark. Den mark som inte nyttjas till jordbruk kan genom bruksverksamhetens intresse få ett nytt användningsområde. Detta utnyttjande och tillvaratagande leder till nya försörjningsmöjligheter och överlevnad för de hårt arbetande bönderna. Det samspel som uppstår kan tolkas vara mer eller mindre ömsesidigt utifrån att lönerna ofta ges i form av naturaförmåner. Bruksherren äger en stor del av mark, bebyggelse och är en avgörande faktor i drivandet av ortens bruk. Vad som betraktas som omland kan ses utifrån flera perspektiv, såsom malmomland, skogomland och arbetskraftsomland etc. Geografiskt sett kan omlandsbildningen således se annorlunda ut beroende på flertalet faktorer. Denna undersökning fokuseras kring att studera omlandets roll närmare samt försöka lyfta dess förändrade karaktär under den historiska utvecklingen med betoning på 1850-talet. Fokus är lagt på relationen mellan bruk och omland där en hypotes ligger som grund, att omlandets karaktär är mer betydelsefull  och mer utnyttjad än utifrån dagens situation. Därefter har studien koncentrerats till vilka varor som omsatts mellan bruket och dess omland samt om karaktärsdrag såsom arbetskraft, varor och tjänster och kommunikationer illustrerar omlandets inverkan på samhället. Denna undersökning berör Åtvidabergs bruksbygd under 1850-talet till och med 1870-talet. Denna ort karaktäriseras som ett brukssamhälle som geografiskt sett ligger i södra Östergötland där kopparbrytningen är i fokus. För att klargöra detta omlandsbegrepp och formulera uppsatsens syfte tydligare har jag valt att framföra den tidigare forskningen i kommande avsnitt.

Denna rapport grundar sig i Svenska Mässans planer på expansion och de krav på effektiv hantering och korta ledtider som det medför. Svenska Mässans unika förutsättningar vad gäller yta, bransch och placering medför ett komplext flöde av material. Flödet försvåras ytterligare av att lager och de hallar där eventen genomförs på ligger på olika plan. Den andra delen grundar sig i den litterära brist som finns kring den här typen av logistik. I rapporten introduceras därför ett nytt begrepp - Mässlogistik. Begreppet syftar till att beskriva de verksamhetsspecifika flöden och interna transporter som sker i en sådan speciell bransch som mässbranschen. Genom att definiering av begreppet samt identifiering och fördjupning i de ingående komponenterna, har förslag på hur just Svenska Mässan kan öka sin resurseffektivitet tagits fram. Förslagen är koncentrerade kring deras största problemområden och det som har mest negativ påverkan på flödena. Rapporten är således uppbyggd kring två frågeställningar: 1.     Hur kan lagerstrukturen i möbellagret ändras på Svenska Mässan för att uppnå en högre resurseffektivitet? 2.     Hur ska Svenska Mässan organisera sina interna transporter för att generera en högre resurseffektivitet? För att kunna ge svar på ovanstående frågeställningar har fallstudiemetoden använts där nuläget först har kartlagts för att användas som utgångspunkt och därefter analyserats. Det har gjort att en tydlig bild över problemområdena i form av ostrukturerat lager, bristande planering, hisskonkurrens och ineffektiva transporter har visat sig. Lösningarna på dessa problem har dels hämtats ur litteraturen och dels genom ett logiskt resonemang med inspiration från andra företag. Vidare har en ABC-analys genomförts, på de standardmöbler som används på Svenska Mässans event, vilket har varit en utgångspunkt för att skapa ett effektivare flöde vid in- och utleverans i lagret. Ett ytterligare led i att nå en högre resurseffektivitet, både vid lagring och transport, har varit ett förslag med specialkonstruerade vagnar som lastbärare. Genom en benchmarking på Volvo personvagnar har även kittning undersökts som alternativ för att på så vis kunna förpacka och säkerställa fyllnadsgraden i hissarna och därmed också minska konkurrensen om dessa. I dagsläget hämtar montörerna sitt material själva, vilket leder till att mycket tid används för förflyttningar mellan planen. För att motverka detta har ett förslag tagits fram med att använda sig av materialare. Tanken är att dessa ska förse montörer med allt material de behöver samt att kitta och sekvenslägga montermaterialet. Dessutom ska de ansvara för att hissarna används på ett mer effektivt sätt och därmed öka fyllnadsgraden.   Slutsatser som dragits under detta arbete är att kommunikation och planering är en av de viktigaste grundkomponenterna för att uppnå en högre resurseffektivitet i Svenska Mässans produktionsavdelning. Vidare har det konstaterats att det finns tid att spara genom effektiva transporter samt att utnyttja hissarnas kapacitet på ett mer fullständigt sätt. / This report takes it stance in the Swedish fair’s plans for an expansion and the requirements of effective handling and short lead-times that it implies. The Swedish exhibition and congress centre (SECC) and their unique set of prerequisites concerning space, industry and location results in a very complex flow of material. The complexity of the flow increases further as storage and exhibition halls are located on different floors. The report is of further interest as there is a lack of academic knowledge concerning logistics of this kind. Therefore, this report aims to introduce a new set of terms – exhibition logistics, with ambitions to describe the specific flows and internal transports existing in the exhibition hall industry. By identifying and defining the terms a proposal is given of how the SECC can increase their resource- efficiency.   The proposed advices are focused on the greatest problem areas and furthermore those areas affecting the flows to the highest extend. The report is composed around the following questions: 1.     How can the Swedish exhibition and congress centre’s storage structure and resource storage be changed in order to reach a higher resource-efficiency? 2.     How should the Swedish exhibition and congress centre organize its internal transports to generate greater resource efficiency? To be able to answer the questions above, a case study has been applied. Firstly, research have been undertaken to understand the present situation followed by an analysis of the same. This has given the authors a clear picture of the problem areas; unstructured storage, lack of planning, ineffective use of the elevators as well as inefficient transportations occurring at all times. The presented solutions have partly been collected from relevant academic literature and from an up to date discussion with inspiration from other actors in the current market place. Furthermore, an ABC – analysis have been carried out of the standard furniture’s being used during events at SECC. Proposals for using unique constructed wagons for transporting the equipment have been reported. Yet, this analysis is a further action in order to adapt a greater resource efficiency regarding storage and transportations. At the present time, the assemblers are collecting their material on their own, which results in time consuming movements between storage and working floors. In order to prevent this, the authors have presented a suggestion of using a person for preparing the material. The implication is that they should serve the assembler all material needed for completion and fit for display. Additionally, they should also be given the responsibility of making sure that the elevators are used in a more efficient manner, thereby increasing the occupancy level. The conclusions reflect the importance of two key components that must be improved in order to increase the efficiency in SECC production department - planning and communication. Moreover, it has been concluded that time can be saved by effective transportations and by using the elevators’ capacity to its maximum.

The aim of this report is to investigate how the work handling at the department for arriving goods at EFG in Tranås is working, as well as how it could be improved and made more effective. EFG is a corporation who process and sell office furniture. The company is working with a project concerning delivery precision, the subject is therefore particularly interesting from the perspective of delivery accuracy. The number of orders has increased notably during the fall of 2005 and the spring of 2006. This has led to new demands at the department for arriving goods and the topic is as a result of that important also from this point of view. Interviews and investigations have been conducted at location since no written material earlier has been made in the topic. A description of the main flows at the department and how they are being handled has been the results of those investigations. The amount of material arriving is to great to be handled without problems. Large quantities are received in intervals in the current situation. Those quantities demands storage which are impossible to house in the existing storerooms in the building. The goods must be moved several times and the handling becomes unnecessarily inconvenient. It is impossible to carry out the quality controls in a fashionable manner as a result of this, simply as there is no time for it, which may lead to faults ad problems further on in the refinement process. The result of the analysis shows that a combination of measures could be appropriate to prevent this. The measures include the introduction of a new identification system to make the registration of goods easier and faster. It is also recommended to buy the goods loaded on EUR-pallets, which means that no reloading will be necessary. Finally EFG is proposed to increase their cooperation with their suppliers and order smaller and more frequent deliveries.