<p>The aim of this report is to investigate how the work handling at the department for arriving goods at EFG in Tranås is working, as well as how it could be improved and made more effective. EFG is a corporation who process and sell office furniture. The company is working with a project concerning delivery precision, the subject is therefore particularly interesting from the perspective of delivery accuracy. The number of orders has increased notably during the fall of 2005 and the spring of 2006. This has led to new demands at the department for arriving goods and the topic is as a result of that important also from this point of view.</p><p>Interviews and investigations have been conducted at location since no written material earlier has been made in the topic. A description of the main flows at the department and how they are being handled has been the results of those investigations. The amount of material arriving is to great to be handled without problems. Large quantities are received in intervals in the current situation. Those quantities demands storage which are impossible to house in the existing storerooms in the building. The goods must be moved several times and the handling becomes unnecessarily inconvenient. It is impossible to carry out the quality controls in a fashionable manner as a result of this, simply as there is no time for it, which may lead to faults ad problems further on in the refinement process. The result of the analysis shows that a combination of measures could be appropriate to prevent this. The measures include the introduction of a new identification system to make the registration of goods easier and faster. It is also recommended to buy the goods loaded on EUR-pallets, which means that no reloading will be necessary. Finally EFG is proposed to increase their cooperation with their suppliers and order smaller and more frequent deliveries.</p>

Inköp och materialhantering är processer som ofta blir förbisedda vid arbete inom hälso- och sjukvård. Men för att se förbättringspotential i ett system krävs att det finns kännedom om processerna. Genom kartläggning av inköpsprocesser och dess ingående materialflöden inom verksamhetsområdet särskilt boende vid Socialförvaltningen i Motala kommun, skapas grundläggande förståelse för systemet vilket lägger grund till fortsatta förbättringsmöjligheter. Kartläggningen består huvudsakligen av intervjuer och observationer och resultaten inkluderar processkartor för fyra separata materialkategorier. De huvudsakliga färbättringsområdena som identifieras är rutiner, förrådsutrymmen och IT-system. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Logistik är den del av ett företag som påverkar företagets resultat på ett mycket betydande sätt. Kunden ställer krav på att få sin produkt levererad på en viss tidpunkt och om produkten då inte levereras på utsatt datum kan detta leda till en förlorad kund och därmed förlorade framtida inkomster. För att lyckas leverera till kund på utsatt tid krävs det att många processer fungerar väl ihop och att ett välplanerat system är implementerat. Denna rapport är skriven på ICA Sverige ABs centrallager i Kungälv och handlar om effektivisering. Mer specifik effektivisering av användningen av truckar. Genom att förkorta körsträckor och eliminera icke-värdeskapande körsträckor kan man få ett mer effektivt lager. Jag har samlat in relevant data så som genomsnittlig sträcka per order samt information om vilka lagergångar som är mest trafikerade för att veta vart i lagret som problemet finns och varför det uppstått. Zon-indelning är en metod som är känd för att minska körsträckor på ett lager. En implementering av metoden underlättas också av att ICA i dagsläget har sorterat artiklarna på ett sådant sätt att de första tio lagergångarna är fyllda med SRS-backar. Det är en metod som inte bara förkortar körsträckor utan och effektiviserar materialhantering. Teoridelen av arbetet görs för att får en större insikt i ämnen logistik samt för att hitta och benämna de metoder som påverkar logistiken i ett företag. Olika typer av materialhanteringsmetoder, lagringsmetoder, artikelplaceringsmetoder är exempel på vad som beskrivs djupare. Analysen har gjort för att analysera och koppla samman de teorier som använts till de problem som behandlas i rapporten men även reflektioner och tankar kring varför teorierna har använts. Rapporten har skrivits på ICA Sverige ABs centrallager i Kungälv och har koncentrerats till färskvaruavdelningen där problemet med långa körsträckor har uppkommit. / Logistics is that part of a company that affects the company’s efficiency in a considerable way. The customer has demands on the product to have it delivered on a specific date and if the product isn’t delivered on that date the consequences may result in a loss of a customer and therefore a loss of income. To be able to deliver the product on the specific date to the customer there’s a couple of processes that need to work flawlessly together and that a well worked out system is implemented. This report is written at ICA Sverige AB’s central warehouse is Kungälv, Sweden. It surrounds the subject of efficiency in warehousing and usage of lift trucks. Thru minimizing the driving distance of the lift trucks and eliminating not-value processes you can create a more efficient warehouse. I’ve gathered information regarding average distance per completed order and information regarding which of the warehouse aisles is the busiest to get an insight in where the problem is and why it has occurred. Zone-picking is a method that is known to minimize lift truck distances in a warehouse. An implementation of this method at ICA is facilitated by the fact that the articles already are sorted in a way that the first ten aisles are filled with plastic crates. It’s a method that not only minimizes the lift truck distances but also make the material handling more efficient. The theory part of the report is done to get a bigger insight in the subject of logistics but also to find and mention methods that affect the logistics in a company. Different types of material handling methods, storage methods and article placement methods are examples of methods describe. The analyzing part of the report has been done to connect mentioned theories to main problems that the report is surrounding but also includes reflections and thoughts about why the theories have been used. The report has been written at ICA Sverige AB’s central warehouse in Kungälv and has been focused on the fresh food compartment of the warehouse where problems with long distances for the lift trucks has occurred.

Purpose: The purpose of this study was to examine the Swedish construction industry with regard to the fact that the Construction and Real Estate sector today accounts for one third of Sweden's waste and one fifth of greenhouse gas emissions. The aim was also to inform new ways of reducing these emissions through circular construction (CC) where the study focuses on examining the effects of circular construction, the meaning of CC and how to promote circular construction in the construction sector through different working methods. The aim of the study was to inform on this way of working for actors in the industry who today do not work according to the circular principles, and further provide more knowledge on the subject.  Method: The study is conducted as a qualitative case study and is mainly based on semi-structured interviews and literature studies in the form of document studies obtained from various databases. To achieve a result, various actors in the construction industry who are familiar with the subject of circular economy have been asked to participate for an interview. The interviews were used in this study as primary data as it was the experiences and perceptions of the different actors on which the study is based, the document studies were used as secondary data to find out whether there were similarities from previous studies or not.  Findings: The results showed that actors in the construction industry have a relatively common view of circular construction. For most people, the meaning is to reuse and reuse materials as widely as possible. Through recycling matrices and action plans, the development towards a more circular construction industry has begun. The results also showed effects on CC in the form of less carbon dioxide emissions and that it may be more profitable in the future to work in a circular manner. Furthermore, the results also showed effects such as ignorance of the subject, lack of cooperation and that the transition from linear to circular construction is a long and difficult process.  Implications: Conclusions that can be drawn from the study is that today it is more costly to reuse than to buy new material and that new strategies are therefore required. Likewise, the construction industry must begin to see the opportunities that exist in recycled materials that will make it possible for new types of work. Further recommendations are to investigate why more customers do not demand to work more circularly, and to carry out studies that show which materials are easier to reuse.  Limitations: The study was chosen to be limited to actors who are familiar with circular construction in order to reduce its scope, however, more actors who do not work in this way could have contributed with more perspectives on the subject. The study was delimited geographically by focusing on Sweden and Swedish companies in order to be able to produce a generalized picture of the Swedish construction industry. Afterwards it has been realized that other countries have come further in the transition from linear to circular construction.  Keywords: Design for deconstruction, linear economy, circular economy, circular construction, reuse, recycling, material waste.

Industrial symbiosis involves cooperation by exchanges of resources between companies, and furthermore develops regional competitiveness and increase new business opportunities. To consider the definition of industrial symbiosis within a company, and allow innovations in circular economy and resource usage, creates opportunities for a company to grow businesses by reaching economic development and increased efficiency. The research questions investigate how a business model develops cooperation between a recycling company, an energy company and a real estate manager, in manner of connections between relevant businesses in industrial symbiosis. A case study with the three companies Ragn- Sells, E.ON and Väderholmen AB is accomplished, with divisions of six responsibility roles to maintain cooperation in development of industrial symbiosis between the three companies in Broporten, Upplands-Bro. Broporten is a projected area in Upplands-Bro and this report is made as a step to implement industrial symbiosis in the area. The result shows that cooperation between three main partners; recycling company, energy company and real estate company, leads to an effective implementation of industrial symbiosis since the individual core businesses have useful supplement. The industrial symbiosis in Broporten can be developed and maintained by the three cooperating companies Ragn-Sells, E.ON and Väderholmen AB by using a canvas business model supporting the cooperation. Different scenarios show how responsibility roles can be divided between the three key partners and depends on decision of chosen scenario. The most successful scenario is when Väderholmen AB is Park coordinator, because Park coordinator is close to Väderholmen AB’s core business. Network coordinator is suitable for both Ragn-Sells and E.ON since they already are involved in geopolitical framework. It results in following division; Ragn-Sells as Recycling company, Knowledge company and Network coordinator E.ON as Infrastructure company, Process industry company and Network coordinator Väderholmen AB as Park coordinator The role as network coordinator should only correspond to one Key Partner. Potential businesses for implementation of industrial symbiosis in Broporten are a cluster with greenhouse, slaughterhouse, dairy, bakery and brewery, beneficently located close to a combined heat and power plant (CHP plant). The total maximum margin of yearly output of district heating from the CHP plant to the five priority industries demand are 3.6%, and 11% for electricity. The total maximum margin of yearly output of organic fertilizer from the biogas plant to the five priority industries demand are 0.4%. The total maximum margin of yearly input of biological waste from the five priority industries to the biogas plant is 4.1%. It leads to questions regarding the relevance of E.ON’s biogas in Broporten. Potential dimensions suitable for Broporten are 5000 m2 for greenhouse, 5000 m2 for slaughterhouse, 40,000 m2 for dairy, 15,000 m2 for bakery and 10,000 m2 for brewery. / Begreppet industriell symbios innefattar flöden av resurser i form av energi och material mellan industrier, skapat genom fungerande samarbeten. Att applicera cirkulära resursflöden och cirkulär ekonomi inom en organisation ger möjlighet till regional konkurrenskraft med potential för effektivitet och ekonomisk tillväxt, tillsammans med hållbarhet inom sociala och ekologiska faktorer. Frågeställningen undersöker hur en affärsmodell kan utvecklas för att understödja ett samarbete mellan ett återvinningsföretag, ett energiföretag och en fastighetsägare rörande utvecklingen av industriell symbios. En fallstudie är gjord specifikt för de tre företagen Ragn-Sells, E.ON och Väderholmen AB. Sex olika ansvarsroller är specificerade och uppdelade mellan de tre samarbetspartners för att vidare skapa en effektiv implementering av industriell symbios i Broporten, Upplands-Bro. Broporten är en projekterad area i Upplands-Bro och denna rapport är avsedd att vägleda implementering av industriell symbios på området. Olika scenario beskriver hur ansvarsfördelningen kan utformas mellan de tre huvudparterna. Den mest effektiva uppdelningen uppkommer från scenario 1, eftersom parkkoordinator är snarlik Väderholmen ABs kärnverksamhet. Nätverkskoordinator är en passande roll för både Ragn-Sells och E.ON, eftersom de redan är involverade inom geopolitiska områden. Följande uppdelning är rekommenderad: Ragn-Sells som Återvinningsföretag, Kunskapsföretag och Nätverkskoordinator E.ON som Infrastrukturföretag, processindustriföretag och Nätverkskoordinator Väderholmen AB som Parkkoordinator Nätverkskoordinator ska endast tillfalla en av huvudparterna. Resultatet visar att ett samarbete mellan tre generella huvudparter; ett återvinningsföretag, ett energiföretag och en fastighetsägare, leder till en effektiv implementering av industriell symbios eftersom deras kärnverksamheter kompletterar varandra effektivt rörande industriell symbios. Industriell symbios i Broporten kan skapas genom ett samarbete mellan Ragn-Sells, E.ON och Väderholmen AB baserat på en gemensam affärsmodell Canvas. Industrier med potential att införas i Broporten är växthus, slakthus, mejeri, bageri och bryggeri, vilka med fördel placeras i närheten av ett kraftvärmeverk. Ju fler relevanta energi- och materialflöden mellan industrier, desto bättre anpassning för industriell symbios. Maximal mängd biologiskt avfall från de fem prioriterade industrierna och vidare använt i biogasanläggningen produktion är 4.1 %. De använder 0.4 % av producerat biogödsel från biogasanläggningen, 3.6 % av producerat fjärrvärme och 11 % av producerad elektricitet från kraftvärmeverket. Detta leder till frågetecken rörande huruvida E.ONs biogasanläggning är en relevant investering i Broporten. Beräkningar av massflöden mellan de prioriterade industrierna i Broporten påvisar en dimensionering av industrierna till 5000 m2 för växthus, 5000 m2 för slakthus, 40,000 m2 för mejeri, 15,000 m2 för bageri och 10,000 m2 för bryggeri.

Att kunna mäta vår materialanvändning är centralt i omställningen till ett resurseffektivare samhälle och en cirkulär ekonomi. Inom EU används Domestic Material Consumption (DMC) som indikator för materialanvändning. Den beräknas genom att addera de material som ett land utvinner, plus de material som importeras, minus de material som exporteras. Det finns kritik mot DMC då den endast tar hänsyn till vikten på import- och exportprodukter då de korsar landsgränsen. DMC inkluderar inte de uppströms material som gått åt för att producera en produkt, men som inte syns i slutprodukten (den så kallade materialryggsäcken).   Den ökade globaliseringen har för många länder lett till en förflyttning av produktion utomlands, och för att beräkna dessa länders totala materialanvändning krävs det att hänsyn tas till importerade och exporterade produkters materialryggsäck. Raw Material Consumption (RMC) är en indikator som tar hänsyn till materialryggsäcken, men den har idag ingen standardiserad beräkningsmetod. Både RMC och DMC används inom Agenda 2030 för att följa upp FN:s hållbarhetsmål 12 ”Hållbar konsumtion och produktion”, samt hållbarhetsmål 8 ”Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt”. Endast DMC används idag inom EU.   Syftet med projektet var att beräkna Sveriges materialanvändning med hjälp av indikatorn Raw Material Consumption (RMC), samt att identifiera styrkor och svagheter hos RMC. Eurostats RME-verktyg användes för att beräkna RMC. Enligt RMC ökade Sveriges totala materialanvändning från 198 miljoner ton råmaterialekvivalenter (RME) år 2008, till 221 miljoner ton RME år 2015, motsvarande 21,4 ton RME per capita 2008 till 22,6 ton RME per capita 2015. Resultaten jämfördes med resultat för Sveriges DMC som Statistiska Centralbyrån tagit fram. RMC och DMC gav liknande resultat för Sveriges totala materialanvändning. Detta tros bero på att materialryggsäcken för den svenska importen är ungefär lika stor som för exporten och att den största materialkategorin, icke-metalliska mineraler, utgör en liten del av vår handelsbalans och därför inte påverkas i någon större utsträckning när importerade och exporterade produkters materialryggsäck inkluderas. På materialkategorinivå är dock skillnaderna mellan RMC och DMC större.   Resultat från Eurostats RME-verktyg som tagits fram i denna studie, har jämförts med resultat som OECD och UNEP tagit fram för Sveriges RMC. De har använt en annan beräkningsmetod än den RME-verktyget tillämpar. Skillnaden i total RMC för de olika beräkningsmetoderna är mellan 11 % och 22 %. På materialkategorinivå är skillnaderna större, över 50 % för fossila bränslen exempelvis. Liknande resultat har påvisats i en studie som jämförde Österrikes RMC för år 2007 med olika beräkningsmetoder.   Både DMC och RMC kan användas som indikatorer för resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, men vid jämförelse mellan länder är RMC teoretiskt en mer lämplig indikator. Detta eftersom många länder idag har flyttat stora delar av sin produktion utomlands, och DMC därför riskerar att ge en skev bild över resurseffektivitet och frikoppling, när materialryggsäcken inte inkluderas. / Being able to measure the amount of materials used in society, is central in the transition to a resource-efficient and circular economy. Within the EU, Domestic Material Consumption (DMC) is currently used as indicator for material use. It is calculated by adding the materials that a country extracts, plus the materials imported, minus the materials being exported. There is criticism of DMC, as a measure, since it only considers the weight of imported and exported goods when they cross the country border. It does not consider the upstream materials needed to produce a product, which are not represented in the final product (the so-called material backpack). Globalisation has led to a geographical disconnection in production and consumption, and to consider net-importing countries’ total material consumption, it is necessary to include traded product’s material backpack. Raw Material Consumption (RMC) considers the material backpack, but is currently without a standardised calculation method. Both RMC and DMC are used in Agenda 2030 to follow up the UN Sustainability Development Goal 12 "Sustainable Consumption and Production", as well as Goal 8 "Decent Work Conditions and Economic Growth". Only DMC is used today in the EU.   The aim of this project was to calculate Sweden’s material consumption, using the indicator Raw Material Consumption (RMC), as well as identifying strengths and weaknesses of RMC. For calculating RMC, Eurostat’s RME-tool has been used. According to RMC, Sweden's total material usage increased from 2008 when it amounted to 198 million tonnes of raw material equivalents (RME), to 221 million tonnes RME in 2015. There has also been an increase per capita: 21,4 RME per capita in 2008 to 22,6 RME per capita in 2015. These results have been compared with the results for Sweden's DMC, calculated by SCB. RMC and DMC gave similar results for Sweden's total material consumption. This is believed to be due to the similar size of the material backpack of imports and exports. Another reason is believed to be due to Sweden’s largest material category, non-metallic minerals, is a small part of our trade balance, and therefore is not affected when the material backpack is included. At the material category level, however, the differences between RMC and DMC are greater.   Results from Eurostat's RME tool, calculated in this study, have been compared with results presented by the OECD and UNEP. They have used a different calculation method for Sweden’s RMC than the RME tool applies. The difference in total RMC for different calculation methods is between 11 % and 22 %. At material category level, the differences are greater, more than 50 % for fossil fuels, for example. Similar results have been presented in a study over Austria's RMC for the year 2007, using different calculation methods.   Both DMC and RMC can be used as policy-support for resource efficiency, but RMC is theoretically a more suitable indicator for comparison of countries. This is since many countries today have moved a significant share of their production abroad, and DMC therefore risks displaying a false perception of resource efficiency and decoupling, when the material backpack is not included.

Syfte: I problembeskrivningen konstaterades att de logistikproblem som upplevs på byggprojekt ofta är kopplade till glappet mellan projekterings- och produktionsfasen. Problemen är även kopplade till brist på informationsutbyte, projektförståelse och långvariga relationer samt attityd till samarbeten och skilda tolkningar. Syftet är att undersöka hur informations- och materialflödena hanteras på anläggningsprojekt samt vad som kan göras för att optimera försörjningskedjan och därmed främja logistiken.  Metod: Undersökningens huvudsakliga angreppssätt är en kvalitativ studie. Kvalitativa data, i form av primärdata, samlas in genom en intervjustudie. För att få en teoretisk bakgrundsförståelse samlas sekundärdata in genom att studera tidigare litteratur inom ämnet. Detta ligger till grund för att uppnå det formulerade målet för undersökningen.  Resultat: Studien konstaterar att ett gränsöverskridande samarbete och ett helhetsperspektiv behövs för att gynna försörjningskedjan och logistikarbetet på ett anläggningsprojekt. Om aktörer i de olika faserna involveras i varandras arbete skapas bättre förutsättningar för att hantera informations- och materialflödena och därmed främja logistiken på projektet. Resultatet bidrar till ökad inblick i hur flödena hanteras idag samt vilka begränsningar och förbättringsmöjligheter som finns. Detta ger en indikation på varför anläggningsbranschen inte har nått samma framgångar kring förbättring av försörjningskedjan som andra företag.  Konsekvenser: För att möta den utmaning som finns i anläggningsbranschen med avseende på logistiken krävs följande:  Att informations- och materialflödet hanteras på ett strukturerat sätt. Att skapa långvariga relationer, använda digitala verktyg i större omfattning och att entreprenörerna gör integrerade inköp. Att aktörer inom de olika faserna integreras i varandras arbete, ha en samordningsansvarig inom projektet och använda sig utav logistikcentra.  Begränsningar: Studien avgränsades till att fokusera på aktörer som i regel inte har en direkt inverkan på logistikarbetet. I efterhand görs bedömningen att det varit till rapportens fördel att intervjua fler aktörer som kan påverka logistiken. Detta för att få en bredare bild av den syn som finns i projekterings- och planeringsfasen samt byggfasen. Trots att studien visar på olika aktörers perspektiv av situationen uppnås inte en rättvis bild och ett mer balanserat urval av respondenter hade behövts. Det är viktigt att nämna att studien inte fokuserar på att undersöka hur förbättringarna kan genomföras.  Nyckelord: Logistik, Supply Chain Management, ramverk för Supply Chain Planning, anläggningsprojekt, informations- och materialflöden. / Purpose: In the introduction it was concluded that the experienced logistical difficulties on a construction site often were related to multiple reasons. Examples of these are the disconnection between the design and production phase, lack of information exchange, project understanding and relationships as well as attitude towards cooperation and the various interpretations. The aim of this study is to investigate how information and material flows are managed within construction projects as well as finding options to optimize the supply chain and in turn promote the logistics.  Method: For the methodological approach of the study, a qualitative method is used. Qualitative data, in form of primary data, is collected through an interview study. To build an understanding of the theoretical background, secondary data is gathered by studying former literature research findings. This is the basis for achieving the goal of the study.  Findings: The result of the study shows that a cooperation between disciplines and a holistic approach is needed to promote the supply chain and logistics within a construction project. When disciplines in the various phases are involved in each other’s work, conditions are being created for managing the information and material flows and in turn improving the logistics. The result contributes to insight as to how the flows are managed today as well as the experienced limitations and improvements. This gives an indication of why the construction industry has not achieved the same success in enhancement of the supply chain as other industries.  Implications: This is what is needed to meet the challenge of improving the logistics in the construction industry:  Information and material flows need to be handled in a structured manner.  Creation of long-term relationships, increased usage of IT-tools and integrating purchases within contractors.  Disciplines within the various phases need to be integrated in each other’s work, having someone who coordinates the responsibilities within the project and utilization of logistics centers.  Limitations: Initially, the study was limited to only focusing on disciplines who generally do not have a direct impact on the logistics. In hindsight, it is considered that the study would benefit from interviewing more disciplines who can affect the logistics. This would provide a broader view of the aforementioned phases’ perspective. Although the study indicates different disciplines’ standpoint of the situation, a fair result is not fulfilled as a more equal selection of interviewees would be needed. It is important to note that the study does not focus on investigating how the improvements can be implemented.  Keywords: Logistics, Supply Chain Management, framework for Supply Chain Planning, construction projects, information and material flow.

För att världen ska bli mer socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar till år 2030 skapade FN de globala målen. En omställning till cirkulär ekonomi är nödvändig för att nå de globala målen. Cirkulär ekonomi innebär att resurser används i effektiva cirkulära flöden och ersätter jungfruligt material. Cirkulära flöden kan minska den stora materialkonsumtionen och utsläppen av växthusgaser som byggsektorn och industrisektorn är ansvariga för. Sveriges ekonomi är i dagsläget linjär, där bara cirka 3% av allt material som nationen konsumerar återinförs in i ekonomin. Det finns en stor materialtillgång från industriavfall i urbana områden som i dagsläget kasseras men som fortfarande har ett potentiellt värde att återbrukas. Syftet med studien är att inventera materialflöden i region Norrbotten som är klassade som utdömda av företag och industrier utanför byggsektorn. Studien inriktar sig särskilt på att inventera restmaterial i städerna Luleå, Boden och Piteå och analysera om materialen kan återbrukas som ytskiktsmaterial för fasad och tak på ett miljöhus. Analyserna ska resultera i gestaltningsförslag för de restmaterialen med störst potential till återanvändning för att väcka inspiration för återbruk. Studien undersöker också de vanligaste utmaningarna med återbruk inom byggsektorn. Datainsamlingen har skett genom en litteraturstudie och en inventering av lokala restmaterial. Inventeringen har utförts med hjälp av metoden Harvest Map, semistrukturerade intervjuer och studiebesök. Analysen av restmaterialen har baserats på Ashbys materialvalsmetod. Metoden innebär bestämning av kriterier, uteslutning av material samt rangordning av material. Rangordning av material har genomfört med hjälp av en multikriterieanalys. Enligt Ashbys materialvalsmetod definierades tolv kriterier. Av sju företag som inventerades exkluderades tjugosex av trettiosju restmaterial från studien. Elva restmaterial uppnådde de kriterier som var nödvändiga för att återbruka som ytskiktsmaterial och rangordnades enligt multikriterieanalysen. De tre material som rangordnades högst var rostfri plåt från värmeväxlare, plåt från sandwichelement och gabionvägg av masugnsslagg. Fallscenario för fasad- och takytskikt gestaltades för dessa tre material och som påvisar att det finns goda möjligheter för de inventerade restmaterialen att återbrukas som ytskiktsmaterial. Inventeringen hos de få företag som gjordes visade att det finns en stor materialtillgänglighet i region Norrbotten som har potential att återbrukas. Det framgick också att det finns intressanta materialflöden hos industrier som byggsektorn kan dra nytta av. Återbruk av material kräver samarbete mellan de involverade parterna. Samarbetet innebär bland annat att dela med sig information om tillgängliga resurser i materialflöden, materialens egenskaper och ursprung. Detta är nödvändigt för att underlätta inventeringen av potentiella material att återbruka. Samarbetet kan hindras av företagens och industriernas integritet och konkurrens mellan företagen. En tänkvärd aspekt som upptäcktes under studien var att låta restmaterialen återbrukas till andra funktioner hos byggnaden. Detta i kombination med att utföra en storskalig materialinventering vore intressant för fortsatta studier. / In order for the world to become more socially, economically and environmentally sustainable by the year 2030, the UN created the global goals. A transition to a circular economy is necessary to reach the global goals. Circular economy means that resources are used in efficient circular flows and replace virgin material. Circular flows can reduce the large material consumption and emissions of greenhouse gases that the construction and industrial sectors are responsible for. Sweden's economy is currently linear. Only 3% of all the material that the nation consumes is reintroduced into the economy. There is a large supply of material from industrial waste in urban areas that is currently discarded but still has potential value to be reused. The purpose of the study is to inventory material flows in the Norrbotten region that are classified as condemned by companies and industries outside the construction sector. The study focuses in particular on inventorying residual materials in the cities of Luleå, Boden and Piteå and analyzing whether the materials can be reused as surface layer material for facade and roof of an environmental house. The analysis should result in use case scenarios for the residual materials with the greatest reuse potential to inspire for reuse. The study also examines the most common barriers for reuse in the construction sector. According to Ashby's material selection method, twelve criteria were defined. Of seven companies that were inventoried, twenty-six out of thirty-seven residual materials were excluded from the study. Eleven residual materials fulfilled the criteria necessary for reuse as surface layer material and were ranked according to a multi-criteria decision analysis. The three materials with the highest rank were stainless steel plate from heat exchangers, plate from sandwich elements and gabion wall of blast furnace slag. Use case scenarios for facade and roof surface layers were designed for these three materials. This showed good opportunities for the inventoried residual materials to be reused as surface layer material. The inventory of the few companies that was made showed that there is a large availability of material in the Norrbotten region that has the potential to be reused. The analysis showed that there are interesting material flows in industries that the construction sector can benefit from. Reuse of materials requires cooperation between the parties involved. The collaboration involves, among other things, sharing information on available resources in material flows, the properties and origin of the materials. This is necessary to facilitate the inventory of potential material to reuse. Integrity and competitiveness of companies and industries can affect the cooperation. A conceivable aspect that was discovered during the study was to allow the residual materials to be reused for other functions on the building. This, in combination with carrying out a large-scale material inventory, would be interesting for further studies.