Syftet med studien var att undersöka hur svenska kvinnliga studenter med barn under 10 år kombinerar studier på universitetsnivå och föräldraskap. För den här kvalitativa studien tillämpades intervjuer som datainsamlingsmetod. Datamaterial analyserades tematiskt. Datainsamlingen bestod av 13 semi-strukturerade intervjuer. Huvudkriteriet krävde att deltagarna i studien 1) vara mamma till barn på max 10 år, 2) vara student på ett svenskt universitet. Den tematiska analysen genererade sex teman: Planering och prioritering som berör hur respondenterna planerar och prioriterar för att axla de dubbla ansvarsrollerna av att vara mamma och student. Tidspress och att vara en närvarande mamma/partner/vän som handlar om den tidspress respondenterna upplever som studerande mammor och vilka konsekvenser den har på deras relationer. Stöd från anhöriga och samhället avser för vilket stöd respondenterna får/behöver från sina anhöriga och från samhället. Ekonomi, handlar om hur respondenternas ekonomi påverkats av att vara studerande mammor samt hur de får ekonomin att gå runt. Känsla av att vara otillräcklig och sviktande självkänsla tar upp respondenterna känsla av otillräcklighet samt hur det påverkar självkänslan hos respondenterna. Motivation till studier och förväntningar på framtiden avser, syftet med respondenternas val att studera och förväntningar av utbildning som eventuellt ska ge bättre jobbmöjligheter och livskvalitet i framtiden.

I arbetet med klimatanpassning ingår många olika aktörer som alla ska samverka, vilket inte alltid är så lätt. Syftet med uppsatsen är således att studera hur centrala aktörer inom klimatanpassningsarbetet ser på både sin egen och varandras ansvarsroller samt vilka problem de anser vara mest utmanande. Detta i syfte att ta reda på om det finns otydligheter i ansvarsfördelningen och vilka utmaningar som de olika aktörerna tycker är viktigast att lösa. Empiriinsamlingen i uppsatsen har bestått av kvalitativt intervjuande av personer som har en roll inom de olika centrala aktörernas verksamhet, vilket har mynnat ut i ett resultat där aktörerna beskriver ansvarsfrågan som komplex. De pekar även ut tre problemområden inom klimatanpassningsarbetet som extra utmanande; den ekonomiska aspekten, kunskapsmässiga faktorer samt otydligheter i lagstiftning. / In the face of a changing climate and increasingly extreme weather conditions, the significance of climate adaptation measures to mitigate risks to infrastructure and human health has become evident. Climate adaptation involves multiple actors who need to collaborate, which can be challenging. The purpose of this report is therefore to study how central actors involved in climate adaptation perceive their own and each other's roles and responsibilities, as well as the most challenging problems they face. The aim is to identify any ambiguities in responsibility distribution and determine the priority challenges for the actors to address. The empirical data collection for this study consisted of qualitative interviews with individuals occupying roles within the central actors' operations. The findings reveal that the actors perceive the issue of responsibility as complex. They also highlight three challenging problem areas in climate adaptation work: the economic aspect, knowledge-related factors, and ambiguities in legislation.

Industrial symbiosis involves cooperation by exchanges of resources between companies, and furthermore develops regional competitiveness and increase new business opportunities. To consider the definition of industrial symbiosis within a company, and allow innovations in circular economy and resource usage, creates opportunities for a company to grow businesses by reaching economic development and increased efficiency. The research questions investigate how a business model develops cooperation between a recycling company, an energy company and a real estate manager, in manner of connections between relevant businesses in industrial symbiosis. A case study with the three companies Ragn- Sells, E.ON and Väderholmen AB is accomplished, with divisions of six responsibility roles to maintain cooperation in development of industrial symbiosis between the three companies in Broporten, Upplands-Bro. Broporten is a projected area in Upplands-Bro and this report is made as a step to implement industrial symbiosis in the area. The result shows that cooperation between three main partners; recycling company, energy company and real estate company, leads to an effective implementation of industrial symbiosis since the individual core businesses have useful supplement. The industrial symbiosis in Broporten can be developed and maintained by the three cooperating companies Ragn-Sells, E.ON and Väderholmen AB by using a canvas business model supporting the cooperation. Different scenarios show how responsibility roles can be divided between the three key partners and depends on decision of chosen scenario. The most successful scenario is when Väderholmen AB is Park coordinator, because Park coordinator is close to Väderholmen AB’s core business. Network coordinator is suitable for both Ragn-Sells and E.ON since they already are involved in geopolitical framework. It results in following division; Ragn-Sells as Recycling company, Knowledge company and Network coordinator E.ON as Infrastructure company, Process industry company and Network coordinator Väderholmen AB as Park coordinator The role as network coordinator should only correspond to one Key Partner. Potential businesses for implementation of industrial symbiosis in Broporten are a cluster with greenhouse, slaughterhouse, dairy, bakery and brewery, beneficently located close to a combined heat and power plant (CHP plant). The total maximum margin of yearly output of district heating from the CHP plant to the five priority industries demand are 3.6%, and 11% for electricity. The total maximum margin of yearly output of organic fertilizer from the biogas plant to the five priority industries demand are 0.4%. The total maximum margin of yearly input of biological waste from the five priority industries to the biogas plant is 4.1%. It leads to questions regarding the relevance of E.ON’s biogas in Broporten. Potential dimensions suitable for Broporten are 5000 m2 for greenhouse, 5000 m2 for slaughterhouse, 40,000 m2 for dairy, 15,000 m2 for bakery and 10,000 m2 for brewery. / Begreppet industriell symbios innefattar flöden av resurser i form av energi och material mellan industrier, skapat genom fungerande samarbeten. Att applicera cirkulära resursflöden och cirkulär ekonomi inom en organisation ger möjlighet till regional konkurrenskraft med potential för effektivitet och ekonomisk tillväxt, tillsammans med hållbarhet inom sociala och ekologiska faktorer. Frågeställningen undersöker hur en affärsmodell kan utvecklas för att understödja ett samarbete mellan ett återvinningsföretag, ett energiföretag och en fastighetsägare rörande utvecklingen av industriell symbios. En fallstudie är gjord specifikt för de tre företagen Ragn-Sells, E.ON och Väderholmen AB. Sex olika ansvarsroller är specificerade och uppdelade mellan de tre samarbetspartners för att vidare skapa en effektiv implementering av industriell symbios i Broporten, Upplands-Bro. Broporten är en projekterad area i Upplands-Bro och denna rapport är avsedd att vägleda implementering av industriell symbios på området. Olika scenario beskriver hur ansvarsfördelningen kan utformas mellan de tre huvudparterna. Den mest effektiva uppdelningen uppkommer från scenario 1, eftersom parkkoordinator är snarlik Väderholmen ABs kärnverksamhet. Nätverkskoordinator är en passande roll för både Ragn-Sells och E.ON, eftersom de redan är involverade inom geopolitiska områden. Följande uppdelning är rekommenderad: Ragn-Sells som Återvinningsföretag, Kunskapsföretag och Nätverkskoordinator E.ON som Infrastrukturföretag, processindustriföretag och Nätverkskoordinator Väderholmen AB som Parkkoordinator Nätverkskoordinator ska endast tillfalla en av huvudparterna. Resultatet visar att ett samarbete mellan tre generella huvudparter; ett återvinningsföretag, ett energiföretag och en fastighetsägare, leder till en effektiv implementering av industriell symbios eftersom deras kärnverksamheter kompletterar varandra effektivt rörande industriell symbios. Industriell symbios i Broporten kan skapas genom ett samarbete mellan Ragn-Sells, E.ON och Väderholmen AB baserat på en gemensam affärsmodell Canvas. Industrier med potential att införas i Broporten är växthus, slakthus, mejeri, bageri och bryggeri, vilka med fördel placeras i närheten av ett kraftvärmeverk. Ju fler relevanta energi- och materialflöden mellan industrier, desto bättre anpassning för industriell symbios. Maximal mängd biologiskt avfall från de fem prioriterade industrierna och vidare använt i biogasanläggningen produktion är 4.1 %. De använder 0.4 % av producerat biogödsel från biogasanläggningen, 3.6 % av producerat fjärrvärme och 11 % av producerad elektricitet från kraftvärmeverket. Detta leder till frågetecken rörande huruvida E.ONs biogasanläggning är en relevant investering i Broporten. Beräkningar av massflöden mellan de prioriterade industrierna i Broporten påvisar en dimensionering av industrierna till 5000 m2 för växthus, 5000 m2 för slakthus, 40,000 m2 för mejeri, 15,000 m2 för bageri och 10,000 m2 för bryggeri.

Förskolepersonalens lednings- och ansvarsroller har förtydligats i samband med nya statliga riktlinjer och en ny läroplan, reviderad (2018) då förskolepersonal med olika befattningar visat svårigheter att uppfylla förskolans läroplan, mål och uppdrag. Tolkningen av det nya uppdraget varierar från förskola till förskola. Därför är det viktigt att undersöka hur förskolepersonalen uppfattar de förändringar som skett sedan förskolans läroplan (2018) blev det nuvarande styrdokumentet. Ett ämne som är både relevant och viktigt att undersöka. Studien bygger på tre frågeställningar. Hur rektorer, förskollärare och dagbarnvårdare uppfattar sitt uppdrag i relation till förskolans förändrade uppdrag i läroplanen. Den andra frågan problematiserar vilka förändringar i fråga om ledning och ansvarsfördelning av verksamheten uppfattas av rektorer, förskollärare och dagbarnvårdare som skett i förskolans praktik. Den sista frågan utgår från hur rektorer, förskollärare och dagbarnvårdare uppfattar fördelningen av undervisningsansvaret och hur förändringar har påverkat hur personalen tolkar förskolans processkvalitet och undervisning i praktiken. Utgångspunkten för studien är systemteori, som tittar på helheten, relationer, sammanhang och mönster. Ledarskap ur ett systemteoretiskt perspektiv undersöker motsättningar mellan teori och praktik, mellan vad som sägs och görs. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och genom semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal inom ett urval av förskolor. Den första frågan i resultatet utgår från förskolepersonalens tolkning av uppdraget kopplat till "tydligt uppdrag", "undervisning" och "ansvarsroller". "Uppdraget" uppfattas tydligt. "Undervisning" och "ansvarsroller" tolkas olika av förskolepersonal men förskollärares ansvar har förtydligats. Arbetslagets ansvar anses nu utföras tillsammans och dagbarnvårdarens titel ska skrivas ut i förskolans läroplan. Den andra frågan utgår från ledarskap och ansvarsroller i praktiken och förknippas med temat "ledarskap", "ansvarsroller" och "jämställdhet". Ledarskapet beskrivs som komplext och anpassat utifrån behov och situationer. Det tredje numret utgår från processkvalitet och undervisning med temat "gemenskap" och "jämlik samverkan". Tre olika perspektiv på ledarskap synliggörs mellan yrkeskategorierna. Resultatet av studien och analysen diskuteras utifrån tidigare forskning om hur förskolepersonal tolkar uppdraget, hur ledar- och ansvarsroller utövas i praktiken samt undervisnings- och processkvalitet. I studien illustrerar slutsatsen hur ledarskap, ansvarsroller, processkvalitet och undervisning tolkas och tillämpas i förskolan, och det bidrar till kunskap om hur kvalitet och måluppfyllelse mot uppdraget utförs i förskolans praktik. Sökord: pedagogiskt ledarskap, ledarskap, ledning, kvalitet i förskola, förskola, ansvarsfulla roller i förskola, lärande, förskollärare, processkvalitet i förskola, utbildning och kompetens, läroplan, förskoleplan / The preschool staff's management and responsibility roles have been clarified in connection with new state guidelines and a new curriculum, revised (2018) as preschool staff with different positions have shown difficulties in fulfilling the preschool curriculum, goals and assignments. The interpretation of the new assignment varies from preschool to preschool. Therefore, it is important to examine how the preschool staff perceives the changes that have taken place since the preschool curriculum (2018) became the current governing document. A topic that is both relevant and important to investigate. The study is based on three issues. How principals, preschool teachers and childminders perceive their assignment in relation to the preschool's changed assignment in the curriculum. The second question problematizes what changes in terms of management and division of responsibilities of the activities are perceived by principals, preschool teachers and childminders that have taken place in preschool practice. The last question is based on how principals, preschool teachers and childminders perceive the distribution of teaching responsibilities and how changes have affected how staff interpret the preschool's process quality and teaching in practice. The starting point for the study is systems theory, which looks at the whole, relationships, context and patterns. Leadership from a systems theory perspective examines contradictions between theory and practice, between what is said and done. The study was conducted with a qualitative approach and through semi-structured interviews with preschool staff within a selection of preschools. The first issue in the result is based on the preschool staff’s interpretation of the assignment associated with “clear assignment”, “teaching” and “responsibility roles”. The “assignment” is clearly perceived.“Teaching” and “responsibility roles” are interpreted differently by preschool staff but preschool teacher’s responsibilities have been clarified. The responsibility of the work team is now considered to be carried out together and the childminders title should be written out in the preschool curriculum. The second issue is based on leadership and roles of responsibility in practice and is associated with the theme “leadership”,“roles of responsibility” and “equality”. Leadership is described as complex and adapted based on needs and situations. The third issue is based on process quality and teaching with the theme “community” and“equal collaboration”. Three different perspectives on management are made visible between professional categories. The results of the study and analysis are discussed based on previous research on how preschool staff interpret the assignment, how leadership and responsibility roles are exercised in practice, as well as teaching and process quality. In the study conclusion illustrates how leadership, responsibility roles, process quality and teaching are interpreted and applied in preschool, and it contributes to knowledge about how quality and goal fulfillment towards the assignment is performed in preschool practice.