Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2003. / Härtill 6 uppsatser.

Bakgrund: Spanien är ett av de länder som svenskar ofta väljer att flytta till. ”Dietary acculturation” är ett engelskt uttryck som beskriver vilka faktorer som bidrar till att människor som flyttar till nya länder förändrar sina matvanor. Det finns dock få studier som studerat skillnader i matvanor mellan olika europeiska länder, och inga som beskriver detta utifrån individens egen uppfattning av dessa skillnader.  Syfte: Att undersöka hur svenska pedagoger som flyttat till Spanien för att leva och arbeta upplever matvanorna i de båda länderna. Metod: Fem intervjuer genomfördes med hjälp av en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in med diktafon och transkriberades ordagrant med undantag av enstaka småord och felsägningar. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Samtliga deltagare upplevde att deras matvanor förändrats på något sätt. Utbudet av livsmedel i butikerna bidrog framför allt till att mer frukt och grönsaker konsumerades. Deltagarna upplevde en annan kultur kring alkohol och att äta ute vilket bidrog till en ökad konsumtion av alkohol och restaurangmat. Deltagarna uppfattade svenskar generellt sett som mer hälsosamma. Detta tycktes framför allt spegla synen de hade på mellanmålen i Spanien, som de uppfattade som onyttiga. Måltidsordningen var något som förskjutits till att mer efterlikna spanska tider. Detta gällde dock framför allt kvällsmålet och måltider under helgerna då deltagarna under vardagarna anpassade mattiderna efter sitt arbete.  Slutsats: Hur matvanor formas tycks bero på flera olika faktorer såsom utbud av livsmedel, kulturella och social influenser samt anpassning till vanor i det nya landet. En studie på svenskar som i större grad har integrerats i det spanska samhället är önskvärd då detta kan spegla bilden av den typiska svensken i Spanien i högre grad.

<p>Vi har under vår utbildning fått ta del av mycket litteratur och forskning om samspel i leksitatuationer, men däremot inte så mycket om samspelet i andra situationer på förskolan. Därför blev vi intresserade av att undersöka matsituationens betydelse för pedagogerna och de bakomliggande tankar som de grundar sitt handlande på i samspelssituationen. Det är i gemensamma samspelssituationer som barn lär sig av och tillsammans med varandra, och med de vuxna på förskolan. En grupptillhörighet skapas som sedan används för att bygga upp en god värdegrund. Det är viktigt att barn får vara med och påverka och ha inflytande över sin situation i samspelet så att de känner sig som en viktig del av det. Barn ska även ha möjligheten att påverka den fysiska miljön de vistas i under måltiden och att denna miljö är meningsfull och stimulerande så att barnen inspireras att vilja lära. Syftet med vår studie är att jämföra de pedagoger som medverkat i studien och deras "know-how" om hur man får samspelet att fungera vid måltiden, alltså ta reda på den didaktiska sidan av samspelssituationen. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi använt oss av två strukturerade observationer samt en halvstrukturerade intervju på var och en av de tre avdelningarna. Dessa tre avdelningar är fördelade på två olika förskolor i samma kommun. Valet av metod gjorde vi för att de båda sätten ska komplettera varandra och för att vi ska få en så korrekt helhetsbild som möjligt av samspelet vid matsituationen på de olika avdelningarna. Vi har i vår studie kommit fram till att ett av pedagogens viktigaste verktyg i samspelssituationer är deras röst, med denna kan hon både dämpa och lyfta barnen vid måltiden samt skapa en stämning som inger lugn och ro.Om barnen får känna sig delaktiga och får hjälpas åt att ta ansvar för sin situation skapar detta en trygghetskänsla i barngruppen.</p>

Vi har under vår utbildning fått ta del av mycket litteratur och forskning om samspel i leksitatuationer, men däremot inte så mycket om samspelet i andra situationer på förskolan. Därför blev vi intresserade av att undersöka matsituationens betydelse för pedagogerna och de bakomliggande tankar som de grundar sitt handlande på i samspelssituationen. Det är i gemensamma samspelssituationer som barn lär sig av och tillsammans med varandra, och med de vuxna på förskolan. En grupptillhörighet skapas som sedan används för att bygga upp en god värdegrund. Det är viktigt att barn får vara med och påverka och ha inflytande över sin situation i samspelet så att de känner sig som en viktig del av det. Barn ska även ha möjligheten att påverka den fysiska miljön de vistas i under måltiden och att denna miljö är meningsfull och stimulerande så att barnen inspireras att vilja lära. Syftet med vår studie är att jämföra de pedagoger som medverkat i studien och deras "know-how" om hur man får samspelet att fungera vid måltiden, alltså ta reda på den didaktiska sidan av samspelssituationen. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi använt oss av två strukturerade observationer samt en halvstrukturerade intervju på var och en av de tre avdelningarna. Dessa tre avdelningar är fördelade på två olika förskolor i samma kommun. Valet av metod gjorde vi för att de båda sätten ska komplettera varandra och för att vi ska få en så korrekt helhetsbild som möjligt av samspelet vid matsituationen på de olika avdelningarna. Vi har i vår studie kommit fram till att ett av pedagogens viktigaste verktyg i samspelssituationer är deras röst, med denna kan hon både dämpa och lyfta barnen vid måltiden samt skapa en stämning som inger lugn och ro.Om barnen får känna sig delaktiga och får hjälpas åt att ta ansvar för sin situation skapar detta en trygghetskänsla i barngruppen.

Övervikt och fetma beror främst på dåliga kost- och motionsvanor, vanor som grundläggs i tidig ålder. Eftersom cirka 80 procent av svenska barn går i förskolan och spenderar mycket av sin tid där, äter de även många av dagens måltider i förskolan. Detta innebär att förskolan har en betydelsefull roll när det gäller att skapa goda matvanor hos barnen. Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt ett antal förskolor i en kommun i mellersta Sverige ar-betade för just detta. Syftet var även att se hur pedagogerna såg på sin egen roll för att främja goda kostvanor hos barnen. Den metod som användes var kvantitativ genom enkäter som delades ut till trettiofyra pedagoger på fyra olika förskolor i kommunens innerstad. Enkäten var strukturerad och innehöll både öppna och slutna frågor. Det resultat som framkom var att de flesta pedagoger ansåg att de hade en betydelsefull roll när det gällde barns lärande om mat och matvanor, och de ansåg att maten är en viktig del i förskolan. Trots detta behöver en del arbete göras för att förskolan ska vara en främjande arena för att skapa goda matvanor hos barnen, framförallt då barnens matvanor skilde sig mycket åt förskolorna emellan. Slutsatsen blir då att trots att pedagogerna själva anser sig ha stor betydelse för att ge barnen ett positivt förhållningssätt till mat, skulle kommunens förskolor kunna arbete för att förbättra måltiderna och måltidssituationen i förskolan.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund Alltfler människor väljer att inta fler av sina måltider på restauranger. Anledningar såsom tidsbrist och socialt umgänge anges ofta. Man har även vissa gånger kunnat se ett samband mellan restaurangvanor och frukt- och grönsaksintag. Syfte Syftet med studien var att undersöka restaurangvanor hos vuxna i Sverige och relatera dessa till ålder, kön, socioekonomiska faktorer och matvanor. Metod Studien genomfördes med hjälp av en enkät som spreds via Internet. Enkäten var uppbyggd av nio sakfrågor och variablerna som nämndes ovan efterfrågades. Datan analyserades med Fisher’s exact test i SPSS 20.0 med en signifikansnivå på p&lt;0,05. Resultat 116 personer besvarade enkäten varav 86 kvinnor och 30 män. Det fanns ett samband mellan kön och besöksfrekvens samt kön och vid vilka tillfällen och av vilka anledningar restauranger besöktes. Ålder uppvisade ett samband mellan besöksfrekvensen och tillfällen besöken gjordes. Andra variabler som korrelerade med tillfällen då besöken gjordes var inkomstnivå och sysselsättning. Anledningar till besöken korrelerade med, utöver kön, inkomstnivå samt bostadsortens- och hushållets storlek. Slutsats Resultaten visade att variablerna kön, ålder, inkomstnivå, sysselsättning och bostadsortens- och hushållets storlek korrelerar med en persons restaurangvanor. Kön var den enda variabel som korrelerade med samtliga undersökta delar av en persons restaurangvanor. Däremot fanns inget samband mellan restaurangvanor och matvanor. / Background More and more people chose to eat more of their meals at restaurants. Reasons such as lack of time and sociable aspects have often been given. Some studies have also shown a correlation between restaurant habits and a person’s consumption of fruit and vegetables. Method A questionnaire was spread through the Internet to gather information. The questionnaire contained nine factual questions and also questions regarding the variables mentioned above. The data was analyzed with Fisher’s exact test in SPSS 20.0 with a level of significance set at p=&lt;0,05. Objective The objective of this study was to study the restaurant habits within adults in Sweden to see if correlations could be found within gender, age, size of home district, socioeconomic variables and dietary habits. Results 116 people, 86 women and 30 men, answered the questionnaire. There was a correlation between gender and frequency of restaurant visits as well as gender and on what occasions and for what reasons they were visited. Age showed a correlation with frequency of visits and on what occasions they were visited. Other variables correlation with the occasions restaurant were visited were level if income and occupation. Reasons for visiting restaurants correlated with, apart from gender, level of income and size of home district and household size. Conclusion The results showed how the variables gender, age, level of income, occupation, household size and size of home district correlated with restaurant habits. Gender was the only variable correlating with all the researched parts of a person’s restaurant habits. However, no correlation was found between restaurant habits and dietary habits.

No description available.