No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Mål: En god hälsa innebär att vissa grundfaktorer lever i symbios med varandra, så som motion, sömn och kost samt en positiv livssyn. Denna studie kretsar dock enbart kring kost och matvanor. Målet med studien är att undersöka om det finns en koppling mellan en näringsriktig kost och elevers kognitiva prestationsförmåga i skolan. Prestationen mätt i studieresultat. Metod: Studien är baserad på en empirisk, kvantitativ enkätundersökning med fasta svarsalternativ. Undersökningsgruppen består av tre klasser med elever i sjätte klass, detta på grund utav att det är i den årskursen som elever börjas tilldelas betyg. Tillsammans utgör de en undersökningsgrupp på 52 stycken. Resultat: Studiens resultat visar på att det finns en tydlig koppling mellan elevers matintag och prestation i skolan. Där nyckeln till höga studieresultat inte enbart beror på att eleverna faktiskt äter, utan själva måltidssammansättningen i sig. Ett antagande att lärare har en ansvarsroll för elevernas medvetenhet kring ämnet kan även göras.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers lunchvanor i relation till de svenska energi- och näringsrekommendationerna. Följande frågeställningar kommer att besvaras: Hur väl uppfyller gymnasieelevers lunch[1] de svenska näringsrekommendationerna med avseende på energi och näring? Finns det några könsskillnader beträffande i hur väl energi- och näringsrekommendationerna uppfylls? Metod Metoden som användes var en prospektiv kostregistreringsmetod med hjälp av fotografering. De undersökta eleverna går i årskurs 1 och 2 på gymnasiet i en skola söder om Stockholm. Vi fotograferade elevernas tallrikar, glas och eventuella tillbehör som knäckebröd samt en nummerlapp som identifierade eleverna under lunchtiderna i en skolveckas tid. Analyser gjordes i ett kostregistreringsprogram med stöd av portionsguidböcker för att bedöma vikten på olika råvaror utifrån fotografierna. Resultatet har jämförts mot Livsmedelsverkets rekommenderade lunchintag. Resultat Resultatet i vår studie visar på låga intag av samtliga energi- och näringsämnen som vi har undersökt. Ett undantag finns där pojkarna i undersökningen uppnår rekommenderad mängd av protein i varje lunch (100- 196 %) medan flickorna uppnår mellan 8-136 procent. Kolhydratsintaget per lunch varierade mellan kön och dag där pojkarna uppnådde mellan hälften till dubbelt så stora mängder medan tjejerna näst intill aldrig uppnår rekommenderat intag (49-230 % för pojkarna samt 4-102 % för flickorna). Intaget av fett varierade mellan hälften och fyra gånger rekommenderat intag för pojkarna medan flickorna aldrig uppnådde rekommenderat intag. Energiintaget varierar från 4,8 procent till 166 procent per lunch för båda könen. Pojkarna får i sig mer än rekommenderad mängd energi(protein, kolhydrater och fett tillsammans) tre av fem undersökta luncher medan flickorna inte uppnår rekommenderad mängd energi vid någon av luncherna. Intag av vitaminer och mineraler är generellt lägre än rekommenderade intag. Resultatet av intaget av vitamin D utmärkte sig dagen då fet fisk serverades (15 samt 7 gånger så stora intag jämt emot de rekommenderade mängderna). SlutsatsGymnasieelevernas lunchvanor i vår undersökning resulterade i låga energi- och näringsintag i relation till de svenska energi- och näringsrekommendationerna. Förutom pojkarnas samtliga intag av protein. Generellt ligger pojkarna närmare de rekommenderade intagen än vad flickorna gör varje dag i samtliga ämnen, dock är de sällan uppnådda. [1] Mat som intas mellan klockan 11.00 -13.00

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur föräldrars livsstil och matvanor bidrar till övervikt hos barn. Den design som användes var deskriptiv och data samlades in via databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades in i två huvudrubriker, matvanor och livsstil. Resultatet visade att maten som barn konsumerar är associerat med föräldrars beteende, uppfostran, attityder och intag av ohälsosamma matvanor. Ohälsosamma vanor kan göra att barn utvecklar övervikt senare i livet. Mamman ansvarar över tillgången av ohälsosam kost i hemmet och är den främsta förebilden kring matvanor. Sämre sovrutiner har en negativ inverkan på vikten hos barn. Inaktivitet och ett frekvent tv- och datoranvändande hos föräldrar är kopplat till barns övervikt. Barn som uppmuntras att äta en varierad kost har ett positivt samband med barnens aktivitetsnivå. Sker middagen framför tv:n fanns ett högt BMI-värde hos barnen. Den slutsats som framkom var att hur föräldrar lever, vad gäller mat och livsstilvanor, är starkt kopplat till barns beteende och uppfattning kring detta. Ohälsosamma vanor hos föräldrarna kan bidra till barns överviktutveckling. Hälso- och sjukvården behöver fånga upp problemet och ge stöd till föräldrar för att förebygga övervikt hos barn.

In this study I wanted to examine if a missed school lunch could affect students cognitive ability. The students were in the age of 15-16 years old. Previous studies show that there is a significant connection between glucose and cognitive ability and from those I have based my theory. For this thesis a randomized experiment have been used where the participants were divided into two groups one experiment- and one control group. The experiment group was not supposed to eat anything after 10.00 am prior to the testing and the control group was permitted to eat as normal. Before the test the students answered a form about their food hab-its, school motivation and grades so I could see if their food habits could affect their grades. After that the students were tested in their cognitive ability at 13.15 pm trough a cognitive test constructed by me. The experiment didn’t show any significant difference between the ex-periment group and the control group. One interesting connection was however found be-tween the student’s food habits and their grades, students that ate more regularly had signifi-cant better grades.

<p>In this study I wanted to examine if a missed school lunch could affect students cognitive ability. The students were in the age of 15-16 years old. Previous studies show that there is a significant connection between glucose and cognitive ability and from those I have based my theory. For this thesis a randomized experiment have been used where the participants were divided into two groups one experiment- and one control group. The experiment group was not supposed to eat anything after 10.00 am prior to the testing and the control group was permitted to eat as normal. Before the test the students answered a form about their food hab-its, school motivation and grades so I could see if their food habits could affect their grades. After that the students were tested in their cognitive ability at 13.15 pm trough a cognitive test constructed by me. The experiment didn’t show any significant difference between the ex-periment group and the control group. One interesting connection was however found be-tween the student’s food habits and their grades, students that ate more regularly had signifi-cant better grades.</p>

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.