Oxytocin release within the brain modulates several social behaviours in animals and humans. Moreover, low central oxytocin content has been linked to neuropsychiatric disorders, such as anxiety and autism. The exogenous administration of oxytocin has been proposed for therapeutic treatment, but oxytocin does not cross the blood-brain barrier (BBB) in physiologically significant amounts. An alternative approach to oxytocin administration is to stimulate central oxytocin release using melanocortins. Central administration of the naturally occurring melanocortin, α-MSH, has been shown to trigger somatodendritic oxytocin release in vitro. Unfortunately, endogenous melanocortins also do not penetrate the BBB in neuroactive amounts. In this study, I investigated whether systemic administration of synthetic melanocortin receptor 3/4 (MC3/4) agonist, Melanotan-II (MT-II), affects oxytocin neuronal activity and secretion in anaesthetised rats. I hypothesised that systemic administration of MT-II directly (centrally) acts on magnocellular oxytocin neurones to trigger somatodendritic oxytocin release from neurones of the supraoptic nucleus (SON) of the hypothalamus in vivo. Firstly, using double immunohistochemistry against Fos protein, a widely used marker for neural activity, and oxytocin, I showed that intravenous (i.v.; 1 mg/kg), but not intranasal (1 and 30 μg rat), administration of MT-II markedly induced Fos expression in magnocellular oxytocin neurones of the SON and paraventricular nuclei (PVN) of the hypothalamus, and this response was prevented by prior intracerebroventricular (i.c.v.) administration of the melanocortin antagonist, SHU-9119 (1 μg rat). In addition, brain areas receiving peripheral inputs which are involved in the regulation of oxytocin and vasopressin release were also analysed, showing that i.v. MT-II significantly increased Fos expression in the nucleus tractus solitarii (NTS), but not in circumventricular organs of the anteroventral third ventricle (AV3V) region. MT-II-induced Fos in the NTS was not prevented by the i.c.v. melanocortin antagonist. Then, using in vivo electrophysiology, I investigated whether i.v. administration of MT-II affects the electrical activity of SON neurones. Extracellular single-unit recordings from identified magnocellular neurones of the SON showed that MT-II significantly increased the firing rate in oxytocin neurones, however, no significant changes in firing rate were detected in vasopressin neurones. Finally, in vivo oxytocin release experiments showed that i.v. administration of MT-II did not trigger somatodendritic oxytocin release within the SON as measured by microdialysis and subsequent radioimmunoassay. Interestingly, the i.c.v. administration of MT-II (1 μg rat) also failed to trigger oxytocin release within the SON. The analysis of oxytocin content in plasma revealed that the change in oxytocin concentration was significantly greater in i.v. MT-II injected rats compared to vehicle-injected rats. Taken together, these results show that after i.v., but not intranasal, administration of MT-II, the activity of magnocellular neurones of the SON is increased. As previous studies showed that SON oxytocin neurones are inhibited in response to direct application of melanocortin agonists, the actions of i.v. MT-II are likely to be mediated, at least in part, indirectly by activation of inputs from the caudal brainstem.

Syftet med detta arbete är att analysera huruvida verksamheter med illegala inslag ska inkomstbeskattas och i uppsatsen har försäljningen av sexuell tjänst och det otillåtna preparatet melanotan närmare undersökts. För att kunna svara på uppsatsens frågeställningar krävdes även en redogörelse för möjligheten att inkomstbeskatta brottsliga verksamheter i allmänhet. Brottsliga verksamheter kan därav ses som ett samlingsnamn för alla typer av brottslighet. Ett vidare syfte med arbetet har varit att koppla beskattningen av brottsliga verksamheter till rättsäkerhetsargument och den skatterättsliga legalitetsprincipen, där föreskriftskravet och bestämdhetskravet stått i fokus.  Vissa anser att ett rättsenligt skattesystem inte ska befatta sig med brottslig verksamhet då det skulle uppfattas som att man jämställer brottslig verksamhet med legal sådan. Prostitution är emellertid ett exempel på en typ av verksamhet som saknar straffbestämmelser och är således inte brottslig i sig, trots att köp av sexuell tjänst är straffbelagt enligt 6 kap. 11 § BrB.  Preparatet melanotan är ett icke-narkotikaklassat preparat, som uppges göra användaren solbränd, smal och öka sexlusten. Läkemedelsverket avråder dock från all användning av produkten då den inte är kontrollerad och kan utgöra en hälsorisk. Det finns idag inget godkänt läkemedel med melanotan och preparatet får varken säljas i Sverige eller i ett annat land. Eftersom melanotan inte är narkotikaklassat är det däremot lagligt att köpa, inneha eller bruka preparatet. Försäljningen av sexuell tjänst och det otillåtna preparatet melanotan kan ställas mot varandra eftersom båda verksamheter innehar illegala inslag genom att den ena sidan i konsumtionsledet är kriminaliserad medan inte den andra. I uppsatsen har framkommit att både prostitution och försäljningen av preparatet melanotan är inkomstskattepliktiga i inkomstslaget näringsverksamhet. Det har även konstateras att det finns både argument för och emot att inkomstbeskatta brottsliga verksamheter men att argumenten varierar beroende på vilket inkomstslag som appliceras. Det har även visats att föreskriftskravet varken nödvändigtvis medger eller hindrar inkomstbeskattningen av brottsliga verksamheter. För att föreskrifterna dock ska kunna nå upp till bestämdhetskravet behöver dessa preciseras ytterligare.