11 |
Den fysiska aktivitetens betydelse för äldres hälsa och välbefinnande : - en litteraturöversiktJonasson, Yvonne, Lundborg, Maria January 2008 (has links)
<p>Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (> 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer. Texterna analyserades med manifest innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultatet visade att fysiskt aktiva äldre allmänt fick en förbättrad hälsa och ett gott välbefinnande. Fysisk aktivitet förbättrade också muskelstyrkan och lindrade smärta. Motivationen var en faktor för i vilken omfattning äldre var fysiskt aktiva. Den mentala hälsan påverkades så att de äldre kände sig positivare och mer tillfreds med livet. I sjuksköterskans ansvar ingår att identifiera behov, bedöma insatser, upplysa, stimulera, motivera, undervisa och följa upp omvårdnadsbehov. En slutsats från denna litteraturstudie är genom att uppmuntra de äldre till fysisk aktivitet kan göra att de längre upp i åldrarna upplever en god hälsa, livskvalitet och välbefinnande.</p>
|
12 |
Den fysiska aktivitetens betydelse för äldres hälsa och välbefinnande : -en litteraturöversiktJonasson, Yvonne, Lundborg, Maria January 2008 (has links)
<p>Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (> 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer. Texterna analyserades med manifest innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultatet visade att fysiskt aktiva äldre allmänt fick en förbättrad hälsa och ett gott välbefinnande. Fysisk aktivitet förbättrade också muskelstyrkan och lindrade smärta. Motivationen var en faktor för i vilken omfattning äldre var fysiskt aktiva. Den mentala hälsan påverkades så att de äldre kände sig positivare och mer tillfreds med livet. I sjuksköterskans ansvar ingår att identifiera behov, bedöma insatser, upplysa, stimulera, motivera, undervisa och följa upp omvårdnadsbehov. En slutsats från denna litteraturstudie är genom att uppmuntra de äldre till fysisk aktivitet kan göra att de längre upp i åldrarna upplever en god hälsa, livskvalitet och välbefinnande.</p>
|
13 |
Idrottslyftet på Kattegattsgymnasiet i HalmstadJedraski, Andreas, Rundberg, Andreas January 2010 (has links)
<p>År 2003 avsatte regeringen en stor summa pengar som skulle satsas på att få barn och ungdomar mer fysiskt aktiva. Denna satsning fick namnet handslaget som senare år 2007 bytte namn till Idrottslyftet. I början på höstterminen 2009 drogs ett projekt igång på Kattegattsgymnasiet i Halmstad där man i samarbete med Idrottslyftet och Hallands Idrottsförbund fick alla klasser på Elprogrammet att delta i lagidrotter och spela mot varandra. Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning bland dessa elever och undersökt deras åsikter om projektet och fysisk aktivitet i största allmänhet.</p><p>Idrottande och fysisk aktivitet har en rad olika positiva effekter på oss människor och i synnerlighet ungdomar. I denna undersökning framkommer det att de elever som deltagit i idrottslyftet har en mycket positiv uppfattning om projektet och deras upplevda mentala och fysiska hälsa har påverkats positivt av att delta. Det framkommer även att det råder stora skillnader i enkätsvaren om man jämför de som deltagit i Idrottslyftet med dem som inte deltagit.</p><p>Däremot framkommer det inte i denna undersökning att idrottslyftet har förändrat elevernas syn på skolämnet Idrott och Hälsa eller att projektet har lett till att de kommer att hålla på mer med fysisk aktivitet när de blir äldre.</p>
|
14 |
Den fysiska aktivitetens betydelse för äldres hälsa och välbefinnande : -en litteraturöversiktJonasson, Yvonne, Lundborg, Maria January 2008 (has links)
Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (> 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer. Texterna analyserades med manifest innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultatet visade att fysiskt aktiva äldre allmänt fick en förbättrad hälsa och ett gott välbefinnande. Fysisk aktivitet förbättrade också muskelstyrkan och lindrade smärta. Motivationen var en faktor för i vilken omfattning äldre var fysiskt aktiva. Den mentala hälsan påverkades så att de äldre kände sig positivare och mer tillfreds med livet. I sjuksköterskans ansvar ingår att identifiera behov, bedöma insatser, upplysa, stimulera, motivera, undervisa och följa upp omvårdnadsbehov. En slutsats från denna litteraturstudie är genom att uppmuntra de äldre till fysisk aktivitet kan göra att de längre upp i åldrarna upplever en god hälsa, livskvalitet och välbefinnande.
|
15 |
Kontorslandskap och sensory-processing sensitivitet : Vilken betydelse har de för välbefinnande, hälsa och arbetsvillkor hos designstudenter?Edwardsson, Maria January 2012 (has links)
Kontorslandskap är en vanligt förekommande kontorsdesign och fördelar och nackdelar med att arbeta i sådan miljö är oklara. Syften med denna studie var att a) undersöka hur individer upplever att arbeta i kontorslandskap och vad det kan ha för konsekvenser för hälsa och arbetsvillkor, och b) undersöka deras grad av känslighet i förhållande till kontorslandskap, hälsa och arbetsvillkor. Studenter vid Beckmans designhögskola deltog i studien genom att fylla i en enkät. Resultaten visade att upplevelse av kontorslandskap var relaterat till anspänning av arbete och arbetstillfredsställelse men inte till sensory-processing sensitivitet vilket är delvis i linje med tidigare forskning. Att uppleva kontorslandskap som positivt kan kopplas till högre arbetstillfredsställelse och lägre anspänning av arbetet. Att ha en hög grad av sensitivitet kunde även kopplas till sämre mental hälsa och välbefinnande. Slutsatsen som drogs var att kontorslandskap tycks gynna individer i vissa typer av arbetsprocesser, men att det krävs vidare forskning för vad som ligger bakom upplevelsen av kontorslandskap.
|
16 |
Idrottslyftet på Kattegattsgymnasiet i HalmstadJedraski, Andreas, Rundberg, Andreas January 2010 (has links)
År 2003 avsatte regeringen en stor summa pengar som skulle satsas på att få barn och ungdomar mer fysiskt aktiva. Denna satsning fick namnet handslaget som senare år 2007 bytte namn till Idrottslyftet. I början på höstterminen 2009 drogs ett projekt igång på Kattegattsgymnasiet i Halmstad där man i samarbete med Idrottslyftet och Hallands Idrottsförbund fick alla klasser på Elprogrammet att delta i lagidrotter och spela mot varandra. Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning bland dessa elever och undersökt deras åsikter om projektet och fysisk aktivitet i största allmänhet. Idrottande och fysisk aktivitet har en rad olika positiva effekter på oss människor och i synnerlighet ungdomar. I denna undersökning framkommer det att de elever som deltagit i idrottslyftet har en mycket positiv uppfattning om projektet och deras upplevda mentala och fysiska hälsa har påverkats positivt av att delta. Det framkommer även att det råder stora skillnader i enkätsvaren om man jämför de som deltagit i Idrottslyftet med dem som inte deltagit. Däremot framkommer det inte i denna undersökning att idrottslyftet har förändrat elevernas syn på skolämnet Idrott och Hälsa eller att projektet har lett till att de kommer att hålla på mer med fysisk aktivitet när de blir äldre.
|
17 |
Psykiska reaktioner vid fysiskt trauma : en litteraturöversiktAlbano, Emil, Wassberg, Jerker January 2010 (has links)
Bakgrund: Fysiskt trauma är ett av de största hälsoproblemen i världen. Fysiska skador står för 16 % av den globala sjukdomsbördan. Med nya träningsprogram och arbetssätt har kvalitén på vården förbättrats men vanligen följer en psykisk reaktion på traumat som kan kvarstå under lång tid. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers psykiska hälsa efter ett fysiskt trauma. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar. En induktiv innehållsanalys utfördes på artiklarnas resultat. Resultat: Personer som är med om ett fysiskt trauma kan utveckla psykiska störningar relaterat till skadan, bl.a. PTSD (postraumatiskt stress syndrom), ångest, depression och sömnstörningar. Patienter berättar att de inte får hjälp med deras psykiska hälsa. Diskussion: De psykiska påfrestningarna vid trauma är stora. Det är viktigt för vårdpersonal att vara medveten om detta för att inte negligera ev. sjukdomsutveckling hos patienten. Slutsats: Patienters upplevelser av fysiskt trauma är något som behöver uppmärksammas inom vården. Det är viktigt att dessa patienter och anhöriga får möjlighet träffa personal som är utbildad inom krishantering.
|
18 |
Den fysiska aktivitetens betydelse för äldres hälsa och välbefinnande : - en litteraturöversiktJonasson, Yvonne, Lundborg, Maria January 2008 (has links)
Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (> 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer. Texterna analyserades med manifest innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultatet visade att fysiskt aktiva äldre allmänt fick en förbättrad hälsa och ett gott välbefinnande. Fysisk aktivitet förbättrade också muskelstyrkan och lindrade smärta. Motivationen var en faktor för i vilken omfattning äldre var fysiskt aktiva. Den mentala hälsan påverkades så att de äldre kände sig positivare och mer tillfreds med livet. I sjuksköterskans ansvar ingår att identifiera behov, bedöma insatser, upplysa, stimulera, motivera, undervisa och följa upp omvårdnadsbehov. En slutsats från denna litteraturstudie är genom att uppmuntra de äldre till fysisk aktivitet kan göra att de längre upp i åldrarna upplever en god hälsa, livskvalitet och välbefinnande.
|
19 |
Faktorer som påverkar skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa hos elever 16-18 år : - En integrativ litteraturstudie / Factors that affect school nurse's work with mental health problems in pupils aged 16-18 : An integrative literaturereviewElghag, Sara, von Bothmer, Angelica January 2018 (has links)
Skolsköterskan möter dagligen elever och kan då identifiera psykisk ohälsa hos elever. Syftet med litteraturstudien var att utforska skolsköterskors erfarenhet av vad som påverkar arbetet med psykisk ohälsa hos elever i åldern 16-18 år. En integrativ litteraturstudie genomfördes. Resultatet redovisas i två huvudkategorier som är Elevers olika förutsättningar i skolan och Organisationens påverkan. I kategorin elevers olika förutsättningar i skolan framkom att mobbning enligt skolsköterskan kunde leda till psykisk ohälsa. Skolsköterskorna nämnde också att flickor lättare kunde samtala om psykisk ohälsa. I kategorin organisationens påverkan framkom att skolsköterskor hade brist på utbildning, träning och självförtroende i att hantera psykisk ohälsa. Tidsbrist uppgavs också påverka arbetet negativt. Samarbete med lärare, samt specialister inom barnpsykiatri, behövdes enligt skolsköterskorna för att kunna stödja eleverna. Behov finns av forskning om vad som påverkar arbetet med psykisk ohälsa. Skolsköterskan kan stärka sin roll på skolan genom ökad samverkan med lärare och få tydligare rutiner kring samarbetet med externa aktörer, då psykisk ohälsa hos elever är ett växande problem och kan leda till psykiska besvär som fortsätter till vuxen ålder.
|
20 |
Hur mår vi? : En analys av bibliotekariers förhållande till digitala medier och dess konsekvenser på hens mentala välmående / How are we doing? : An analysis of librarians' relationship to digital media and its consequences on their mental well-beingNorin, Samantha January 2021 (has links)
The prevalence of digital media is more and more changing how service professions work is carried out, librarianship being no exception. With more and more focus and resources being laid on the digital side of the professions, with ebooks, e-service desks and interactions with users via social media, it is important to evaluate how these changes have transformed the librarian profession. This paper has had as a goal to find connections between the rise in use of digital media in the library workspace, and increased stress and burnout in the library profession. By compiling previous research and comparing it to my own quantitative research I have created a jumping off point for further research into the effects digital media has on mental health amongst library staff. In this study I have managed to present tentative evidence of rising stress and anxiety within the Swedish public library sector, as well as a rise in the use of various forms of digital media. This paper has not managed to find any concrete evidence linking these two trends together.
|
Page generated in 0.0412 seconds