Syftet med denna uppsats är att bidra till en bättre förståelse för LBG:s förutsättningar inom sjöfarten genom att kartlägga vilka möjligheter och hinder som finns för att använda LBG som bränsle i Östersjöområdet. Studien består av en analytisk kartläggning som baseras i en litteraturstudie och kompletteras av en intervjustudie med branschaktörer.  Uppsatsen använder en kombinerad PESTLE/SWOT-metodik, där en kartläggning har utförts med hjälp av en PESTLE-analys för att identifiera områden och faktorer. Faktorerna har därefter analyserats genom en SWOT-analys för att svara på rapportens formulerade huvudfrågeställning. Resultatet visar att potentialen för LBG inom sjöfartsbranschen är stor, särskilt då den huvudsakliga infrastrukturen för bränslet finns på plats med anledning av LNG:s framväxt i Östersjöområdet. Den volymmässiga avsättningspotentialen för bränslen är också stor inom sjöfarten, och LBG har unika styrkor jämfört med LNG och i sjöfarten redan etablerade bränslen. LBG:s styrkor ligger i linje med de målsättningar som finns kring omställning till förnybara bränslen i transportsektorn, samt de strategier och mål som finns om att reducera koldioxidutsläpp på global och europeisk nivå. Intervjuade rederier menar att de ser utvecklingen mot LBG som ett naturligt steg för sin LNG-drivna flotta och att testverksamhet pågår med inblandning av LBG i LNG-drivna fartyg. Tre faktorer identifierades som särskilda viktiga för utvecklingen mot LBG i sjöfartsbranschen i Östersjön. En av dessa berör produktionskapaciteten av LBG, där sjöfartsbranschens stora energibehov medför att endast en begränsad inblandning av LBG är möjlig i dagsläget. Ett annat identifierat fokusområde består i LBG-kostnad för sjöfarten, där den hårda konkurrenssituationen inom branschen negativt påverkar rederiers möjligheter att bekosta inblandning av LBG. Förutsättningarna påverkas också av att fartygsbränslen för kommersiell sjöfart är skattefria och att andra potentiella branscher för LBG medger möjlighet till skattemässiga subventioner. I uppsatsen skissas det på förslag för hur man kan avhjälpa dessa hinder och bättre utnyttja LBG:s styrkor som fartygsbränsle i Östersjöområdet. / The purpose of this paper is to contribute to a better understanding of LBG's conditions in the shipping sector by mapping out the opportunities and barriers of using LBG as fuel in the Baltic Sea area. The paper consists of a literature study that is supplemented by an interview study with industry players. The thesis uses a combined PESTLE / SWOT methodology, where a survey has been performed using a PESTLE analysis to identify areas and specific factors. The factors were then analyzed through a SWOT analysis to answer the main issue proposed by the author. The results show that there is considerable potential for LBG in the shipping industry, especially as the entire fuel infrastructure is in place due to LNG's continuous growth in the Baltic Sea area. LBG has unique strengths compared to both LNG and fuels that are already established in the maritime industry. LBG's strengths are in line with the aims of increasing renewable fuels in the transport sector, as well as the strategies and targets that exist to reduce carbon dioxide emissions at a global and European level. Interviewed shipping companies see the development towards LBG as a natural step for their LNG-operated fleet, and that testing is ongoing with mixing LBG in some LNG-fueled vessels. Three factors were identified as particularly important for the development of LBG in the Baltic Sea. One of these concerns the production capacity of LBG, where the large energy needs of the shipping industry mean that only a limited use of LBG is possible at present. Another identified focus area is costs in relation to LBG, where the tough competitive situation in the shipping industry negatively impacts shipping companies' ability to afford a more expensive fuel like LBG. The prerequisites are also affected by the fact that ship fuels for commercial shipping are tax-free and that other potential sectors for LBG allow for tax subsidies. The thesis outlines proposals for how to overcome these obstacles and make better use of LBG's strengths as a fuel for shipping in the Baltic Sea area.

Liquefied Natural Gases (LNG) has been an alternative fuel in the marine industry for several years, but lately, the amount of ships that have been powered by methane has increased a lot. Some of the reasons for this is because LNG does not contain any sulfur and releases less nitrogen oxides than traditional maritime fuels. In this essay, LNG will be compared to diesel from an environmental perspective with focus on CO2 emissions and its equivalents. International Maritime Organization (IMO) implemented Energy Efficiency Design Index (EEDI) requirements that adjusts how much CO2 is allowed in the exhaust gas per produced kilowatt-hour (kWh). However, these requirements will increase in intervals in the future, the next one is coming 2022 for specific ship types. The method that is used to compare the fuels is Mole-calculations for LNG as well as diesel, then calculate the amount of carbon dioxide (CO2) and its equivalents they release. The results show that under optimal conditions, LNG was the superior choice. However, the maritime industry might have a problem with the requirements that will be introduced to greenhouse gas (GHG) emissions in 2050. / Flytande Naturgas (LNG) har under flera år funnits som ett alternativt bränsle inom sjöfarten, men på senare tid så har skeppen som drivs av metan ökat markant. En anledning till detta är att LNG innehåller inget svavel samt släpper ut mindre NOX jämfört med traditionella bränslen. I denna uppsats så kommer LNG att jämföras mot diesel ur ett klimatperspektiv med fokus på koldioxidutsläpp och dess ekvivalenter. International Maritime Organisation (IMO) har infört Energy Efficiency Design Index (EEDI) krav som justerar hur mycket CO2 man får släppa ut per kilowattimme (kWh), dessa krav kommer dessutom att öka i flertalet intervaller i framtiden, varav nästa intervall redan sker i 2022 för speciella fartygstyper. Metoden som användes för att jämföra bränslena var att beräkna mol-innehållet för både LNG samt diesel, sen från den beräknade data se hur mycket koldioxid (CO2) inklusive ekvivalenter de släppte ut. Resultatet visade att under optimala förutsättningar så var LNG ett klart bättre alternativ än diesel. Däremot så kan sjöfarten ha ett problem inom framtiden från de krav som berör växthusgaser som kommer att ställas från och med 2050.