Spelling suggestions: "subject:"militär konflikt"" "subject:"militära konflikt""
1 |
Pandemin och den militära konfliktens påverkan på en monteringsverksamhet : Materialförsörjning, produktion och leveransförmåga till kundSuljic, Admir, Åhrlin, Eric January 2022 (has links)
The pandemic (Covid-19) has since the beginning of 2020 caused major changes for many different companies. To minimize the spread of the virus several different measures have been implemented by local authorities. Additionally, a military conflict occurred between Russia and Ukraine in the early 2022, it has caused sanctions and led to many consequences including deterioration in the supply of raw materials. This study investigates a case company that assembles trucks for sewer cleaning in purpose to identify how the consequences of the pandemic and military conflict have affected its material supply, production, and delivery capacity to customers. The purpose is also to examine how the consequences can be managed to maintain an efficient business. The study is based on an abductive research approach and the data collection was mainly based on semi- and unstructured interviews. The collected data from the interviews has then been analyzed with relevant theories. During the pandemic the case company was affected by delivery delays, which further caused disruptions in production and a poor delivery capacity to customers. Similar outcomes are caused by the military conflict, the delivery from suppliers have deteriorated and continued to affect the production capacity of the case company, which is expected to decrease the delivery precision to customers. These consequences have caused the need of other methods than Just-in-time (JIT) to be applied during crisis, and a different view of tied up capital is also required. Measures to reduce the impacts of the pandemic have involved larger safety stocks, standardization, and innovation by building on support frames. The study concludes that a resilient supply chain and innovative thinking can reduce the consequences of a pandemic and a military conflict, these are some of the theoretical contributions presented by the study. Further studies are proposed for similar industries to enhance generalizability. / Sedan början av år 2020 har pandemin (Covid-19) orsakat stora förändringar för många olika företag. Lokala myndigheter har infört åtgärder i syfte att förhindra smittspridningen av viruset. Vidare utlöstes även en militär konflikt i början av år 2022 mellan Ryssland och Ukraina som orsakat sanktioner, vilket lett till försämrad tillgång av bland annat råvarumaterial. Denna studie undersöker ett fallföretag som monterar slamsugningsbilar i syfte att identifiera hur deras materialförsörjning, produktion och leveransförmåga till kund påverkats av både pandemin och den militära konflikten. Den innehåller även hur konsekvenserna kan hanteras för att upprätthålla en effektiv verksamhet. Studien utgår ifrån en abduktiv forskningsansats och där datainsamling huvudsakligen skett med semi- och ostrukturerade intervjuer. Svaren från intervjufrågorna har använts till nulägesbeskrivningen som sedan analyserats utifrån relevanta teorier. Under pandemin påverkades fallföretaget av längre leveransförseningar, som vidare orsakat störningar i produktion och därtill försämrat leveransprecisionen till kund. Studien visar liknande faktorer under den militära konflikten, där leveranspålitligheten förvärrats och fortsatt påverkat produktionskapaciteten, vilket förväntas att försämra leveransprecisionen till kund ytterligare. Samtliga konsekvenser har orsakat att andra metoder än Just-in-time (JIT) bör tillämpas under sådana kristider, samt att det även krävs en annan syn på kapitalbindning. Trots detta har fallföretaget klarat sig undan relativt bra under pandemin tack vare större säkerhetslager, ökad standardisering och genom en innovativ åtgärd att montera på stödramar. Studiens slutsats tyder på att motståndskraftiga försörjningskedjor och innovativt tänkande kan leda till lindrigare konsekvenser av både en pandemi och en militär konflikt, dessa är några av de teoretiska bidrag som presenteras. Vidare studier föreslås inom liknande branscher för att påvisa ökad generaliserbarhet.
|
2 |
Social capital and well-being in the transitional setting of UkraineKarhina, Kateryna January 2017 (has links)
Background: The military conflict in Ukraine that started in 2014 was accompanied with many changes in the political, economic and social spheres. It brought informal volunteering activities (i.e. one form of social capital) to emerge, function and later to be formalized, in order to support soldiers and their families. This situation is unique given the transitional setting of Ukraine, which has led to comparably low levels of social capital and negative indicators of health and well-being. This thesis aims to explore social capital during military conflict in contemporary Ukraine and to analyze the associations between social capital and well-being, as well as the distribution of social capital among Ukrainian women and men. Methods: The study combines a qualitative and quantitative research design. A case study was conducted using qualitative methodology. Eighteen in-depth interviews were collected with providers and utilizers of volunteering services. Grounded Theory and social action ideal types methodology of Weber were used for the analysis. The quantitative research utilized two secondary datasets. The World Health Survey was utilized to analyze the association between social capital and physical and mental well-being for women (n=1723) and men (n=910) by means of multivariate logistic regression. The European Social Survey (wave 6) was used in order to investigate access to social capital and the determinants of gender inequalities in the access with a sample of 1377 women and 797 men. Multivariate logistic regression and postregression Fairlie’s decomposition analysis were used to analyze the determinants of the inequalities. Results: The key findings of this thesis show that social capital transforms during military conflict and takes particular forms in transitional settings. There are positive and negative effects on well-being connected to crisisrelated volunteering. The associations between social capital and well-being vary for women and men in favour of women. Social capital is unequally distributed between different social groups. Some forms of social capital may have stronger buffering effect on women than men in Ukraine. Access to social capital can be viewed as an indicator for social well-being, and thus social capital can be used both as a determinant and an outcome in social capital and health research. Conclusion: Informal social participation, i.e. volunteering might play an important role in societal crises and needs to be considered in social capital measurements and interventions. Social capital measurements utilized in stable societies do not evidently capture these forms, i.e. it is not taken into account. The associations between social capital and well-being depend on the measurements that are used. Since social capital has both positive and negative effects on well-being, this should be considered in research, policies and practices in order to prevent negative and promote positive outcomes. In Ukraine, as well as in other settings, social capital is an unequal resource for different societal groups. Reducing gender and income inequalities would probably influence the distribution of social capital within the society. / Bakgrund: Den militära konflikten i Ukraina som startade 2014 fick många politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. Konfliktsituationen triggade bland annat framväxten av omfattande informella volontärverksamheter (en form av social kapital) som senare formaliserades, för att stödja soldater och deras familjer. Denna situation är relativt unik, med tanke på Ukrainas postsovjetiska historia med jämförelsevis låga nivåer av socialt kapital och negativa indikatorer för hälsa och välbefinnande. Denna avhandling syftar att undersöka betydelsen av socialt kapital under pågående militär konflikt i Ukraina, samt att analysera sambandet mellan social kapital och välbefinnande, såväl som fördelningen av social kapitalt mellan kvinnor och män i Ukraina. Metoder: Studien kombinerar en kvalitativ och kvantitativ forskningsdesign. En fallstudie genomfördes med hjälp av kvalitativa metoder. Arton djupintervjuer med volontärer samt mottagare av volontärstöd genomfördes. Analysen genomfördes med hjälp av Grundad Teori och Webers sociala idealtyper. Den kvantitativa forskningen är baserad på två sekundära datamaterial. Världshälsoorganisationens (WHOs) World Health Survey användes för att analysera sambandet mellan socialt kapital och fysiskt och mentalt välbefinnande för kvinnor (n = 1723) och män (n = 910) med hjälp av multivariabel logistisk regression. European Social Survey (våg 6) användes för att undersöka tillgången till socialt kapital och bestämningsfaktorer för ojämlikhet i tillgången till socialt kapital mellan kvinnor (n = 1377) och män ( n = 797). Analysen genomfördes med hjälp av multivariabel logistisk regression och post-regression Fairlie decomposition analys. Resultat: Resultaten i denna avhandling visar att social kapital transformeras under pågående militär konflikt och antar särskilda former i övergångssamhällen som Ukraina. Det finns både positiva och negativa effekter på välbefinnande relaterat till volontärarbete under pågående samhällskris. Sambanden mellan social kapital och välbefinnande varierar för kvinnor och män till förmån för kvinnor. Vissa former av socialt kapital kan ha en starkare skyddande effekt för kvinnor än män i Ukraina. Resultaten visar också att socialt kapital fördelas ojämnt mellan män och kvinnor. Tillgången till socialt kapital kan betraktas som en indikator för socialt välbefinnande och socialt kapital kan därmed användas både som determinant och ett utfall i studier om socialt kapital, hälsa och välbefinnande. Slutsats: Informellt socialt deltagande, dvs volontärarbete, kan spela en viktig roll i samhällskriser och behöver beaktas i såväl mätningar som interventioner av socialt kapital. Mätningar av socialt kapital i ”stabila” samhällen fångar nödvändigtvis inte dessa former av socialt kapital. Sambandet mellan social kapital och välbefinnande beror till stor det på vilka mått för socialt kapital som används. Eftersom socialt kapital har både positiva och negativa effekter på välbefinnande bör det tas i beaktande i forskning, policy och praxis för att kunna förhindra negativa effekter och främja de positiva effekterna. I Ukraina, liksom i andra samhällen, är socialt kapital en ojämn resurs för olika samhällsgrupper. Att minska klyftor mellan könen och inkomstgrupper skulle troligen påverka fördelningen av socialt kapital i samhället.
|
Page generated in 0.0644 seconds