By 2050, the world population is projected to exceed nine billion and sustainable development measures are therefore critical. There has been a clear consensus internationally regarding the importance of assessing projects’ environmental impacts as a mean to promote sustainable development. The environmental impact assessment (EIA) system has a fundamental role of being a tool for reaching sustainable development. Therefore, continuously enhancing its quality by evaluating the system is important. This study focused on the quality of the review process in the Swedish EIA system, as it is the last step of quality assurance before the final decision-making. Currently, various authorities are responsible for assessing the quality of the environmental impact statement (EIS), something that can naturally lead to varied review qualities. The purpose of this Master Thesis was to question the quality of the current review process in Sweden’s EIA system and raise awareness as to how it possibly can be improved. An approach to promote consistency in the review process exists in the Dutch EIA system, where a national independent authority built up of experts is set to critically review EISs of complex proposed projects. Objectives of this study were to contribute with research on whether or not Sweden should implement an independent national commission to review the quality of EISs, to identify participants’ views and attitudes regarding the subject and to analyze whether or not it is favorable and possible to change the current system. A comparison with the Dutch review process along with eight semi-structured interviews were completed, and results showed that it is likely that the Swedish review process can improve by implementing a national independent review authority and thus increase the current quality and uniformity. The study also found that it would not lead to any major losses to the current system. By using a national authority, standardized working procedures can be developed and independence can be reached through utilizing impartial reviewers. However, feasible problems include funding regulations and having to modify Swedish EIA legislation. It is also estimated that a national commission would not have sufficient resources to review all incoming EISs, hence, restrictions are required. / År 2050 förväntas världens befolkning överstiga nio miljarder och det är mycket viktigt att vidta åtgärder mot en hållbar utveckling. Det har skett en tydlig internationell enighet om vikten av att bedöma projekts miljöpåverkan som ett medel för att främja en hållbar utveckling. Miljökonsekvensbeskrivningssystemet har en grundläggande roll som verktyg för att nå en hållbar utveckling. Därför är det viktigt att kontinuerligt förbättra dess kvalitet genom att utvärdera systemet. Denna studie fokuserar på kvaliteten av granskningsprocessen i det svenska MKB-systemet, eftersom det är det sista steget i kvalitetssäkringen innan det slutliga beslutsfattandet. För närvarande har olika myndigheter ansvaret för att bedöma kvaliteten på miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), vilket naturligtvis kan leda till varierande kvalitet på handläggningen. Syftet med detta examensarbete var att ifrågasätta kvaliteten av den pågående granskningen i det svenska MKB-systemet och öka medvetenheten om hur det möjligen kan förbättras. En strategi för att främja likvärdighet i granskningen finns i det nederländska MKB-systemet, där en oberoende nationell myndighet uppbyggd av experter är satt till att kritiskt granska miljökonsekvensbeskrivningar av komplexa föreslagna projekt. Målet för denna studie var att bidra med forskning om huruvida Sverige bör införa en oberoende nationell kommission för att granska kvaliteten på miljökonsekvensbeskrivningar, att identifiera deltagarnas åsikter och attityder kring ämnet och att analysera om det är fördelaktigt och möjligt att modifiera det nuvarande systemet. En jämförelse med den nederländska granskningsprocessen tillsammans med åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes, och resultaten visade att det är troligt att den svenska granskningsprocessen kan förbättras genom att införa en nationell oberoende granskningsmyndighet och därmed öka den nuvarande standarden och enhetligheten. Studien visade också att det inte skulle leda till några större förluster av det nuvarande systemet. Genom att använda en nationell myndighet, kan standardiserade arbetsmetoder utvecklas och självständighet kan nås genom att utnyttja objektiva granskare. Möjliga problem är finansieringsbestämmelser och behovet av att ändra svensk miljölagstiftning. Det är också sannolikt att en nationell kommission inte skulle ha tillräckliga resurser för att granska alla inkommande miljökonsekvensbeskrivningar, i och med det krävs begränsningar.