No description available.

Alternativhanteringen beskrivs vara ”hjärtat” i miljökonsekvensbedömning. Med alternativ kan en diskussion ske om det bästa sättet att uppnå ett projekt eller plans syfte för att minimera den miljöpåverkan som medförs. Trots detta hanteras alternativ i svensk miljökonsekvensbedömning på ett knapphändigt sätt och ses mer som ett hinder som ska tas förbi. Denna kandidatuppsats syftar till bredda kunskapen om hur alternativhanteringen sker i miljöbedömning vid den kommunala detaljplaneringen. En kvalitativ innehållsanalys har tillämpats på miljökonsekvensbeskrivningar upprättade för detaljplaner i Blekinge län. Till grund för uppsatsen har miljö- och planparadigmet och deras differentierade syn på styrningen av mark och miljö legat som grund. Studien resulterar i slutsatsen att den knapphändiga alternativhanteringen som litteratur och forskare påpekar också sker i de studerade dokumenten. Någon entydig beskrivning av alternativ tycks inte förekomma och avfärdande av alternativ sker på vaga grunder och svaga argument. Detta anses kunna kopplas till den målstyrning som den kommunala fysiska planeringen utgår från och det faktum att politiska beslutsfattare inte tycks vilja se alternativ till planförslagen. / Alternatives has been described as the ”heart ” of environmental impact assessment. With alternatives a discussion can take place regarding in which way a project or plan goals can be met to minimize the environmental impact. Despite this, the alternatives in Swedish environmental impact assessment seem to be done in an insufficient way and seem more to been seen as an obstacle. This bachelor thesis aim to investigate how alternative are used in strategic environmental assessment in physical municipal planning. A qualitative content analysis has been applied on strategic environmental assessments for municipal zoning plans in Blekinge County. As theoretical perspective the plan paradigm and the environmental paradigm and their differentiated view how to guide land use and the environment has been applied. The study results in a conclusion that the use of alternatives is insufficient. The studied documents lack a clear way of describing alternatives and they are dismissed on weak bases and on weak arguments. It appears that this is a result of the goal oriented approach that exists in the physical municipal planning and the fact the political decision-makers not seem to like the idea of alternatives.

On the basis of a legislative amendment that came into force in January 2019, which states that all dams will have to achieve modern environmental conditions, all hydropower dams in  Sweden will need to be licensed. Arvika Kraft has two regulating dams Kivilamp and Rolamp  which they do not believe will achieve the modern environmental conditions. Arvika Kraft  therefore wants to have a feasibility study for an environmental impact assessment carried out  in order to be able to study possible measures for the dams. They wanted a potential  demolition of the two regulatory ponds to be studied in this preliminary study. In an environmental impact statement, several alternatives are to be studied, and in this  feasibility study, the zero alternative is to maintain the regulating dams as they are today, the  main alternative being to demolish the two damsand the third alternative that was chosen to be  studied is the introduction of turbines in the dams along with the construction of fish roads  passing them.  In the report, a literature study is carried out to deepen the knowledge in the area, a modeling of the three alternatives to be able to study how the energy production of the power dam  downstream as Kivilamp and Rolamp acts as a regulator are affected, and finally the actual  collection of information for the preliminary study of the environmental impact assessment.  The result of the study shows that the zero alternatives contribute to regulation that increases energy production of the power dam downstream but that the two ponds Kivilamp and  Rolamp are migratory obstacles to the aquatic animals. The problem with the zero alternative  also remains that there is a great risk that the dams do not meet the modern environmental  goals at present.  The result of the main alternative shows that, according to the models, energy production would be lowered in the event of a demolition of the two regulating dams. The water flow, on  the other hand, would be more natural and the two migratory obstacles would disappear for  the aquatic animals. However, the flow would continue to be dammed downstream, which  would mean that only a small section of the total flow path would be free from migratory  obstacles.  For the third option studied, the result was an increased energy production but not as high as expected because the two regulating dams had a relatively low drop height compared to the  power dam downstream and that the flow was somewhat lower for Kivilamp and Rolamp in  comparison. By way of the constructed fishing roads, on the other hand, free movement would be facilitated and this would be a positive change for the aquatic animals.  The conclusion was that the best alternative where energy production was weighed together with an improved environment for the aquatic animals was the third option. However, this can  be costly and difficult to implement in practice and in such cases the best thing would be to  demolish the regulating dams.

No description available.

No description available.

I Sölvesborgs kommun har det genom åren utförts två vägprojekt längs väg E22. Det skiljer 20 år mellan de båda vägprojekten. Denna uppsats avser att undersöka dessa vägprojektens miljökonsekvensbeskrivningar för att se ämnets utveckling. Miljökonsekvensbeskrivningen för det första vägprojektet publicerades år 1988 och för det andra vägprojektet år 2008. Uppsatsen avser att besvara två frågeställningar samt att lägga en nödvändig faktagrund att förankra resultat-, analys- och diskussionskapitlena i. Faktagrunden utgörs av information kring ämnets historia internationellt och nationellt, ämnets process, utformning och inblandade personer samt hur det bör tillämpas i vägprojekt. De två frågeställningarna: Hur speglas Sveriges MKB-utveckling i uppsatsens fallstudier? och Hur har vägsträckorna påverkat människorna i närområdet? besvaras med fakta och intervjuer. Intervjuer har gjorts med tätorternas invånare längs den berörda vägen samt författaren till båda vägprojektens miljökonsekvensbeskrivningar. Enligt både författaren och litteratur i ämnet har det skett en tydlig utveckling av ämnet under de 20 år som skiljer vägprojekten åt. År 1988 var processen för MKB i ett tidigt stadium. Det saknades tydliga och omfattande direktiv för hur en bra MKB skulle vara utformad. År 2008 fanns det betydligt mer omfattande direktiv för processen vilket har resulterat i en bättre MKB. Intervjuerna med invånarna har som avsikt att besvara uppsatsens andra frågeställning. De intervjuade personerna har fått svara på frågor om hur vägen har påverkat omgivningen och vardagen. Trots en del kritik riktat mot båda vägprojekten har vägen medfört mer positiva egenskaper än negativa.

Denna rapport är ett examensarbete på C-nivå som behandlar vindkraft från flera olikaperspektiv. Dels utförs en generell beskrivning av fundamentala fakta för vindens ochvindkraftverkets effekt. Dels beskrivs förutsättningarna för storskalig utbyggnad av vindkraft iSverige under den kommande tioårsperioden.Vindkraft är en helt ren energiteknik som utnyttjar en ickeändlig energikälla (vinden) som primärkälla. Vindens effekt är direkt proportionell mot vindhastigheten i kubik, vilket innebär att enfördubbling av vindhastigheten ger en åttafaldig ökning av vindeffekten. I dagsläget finns c:a 730vindkraftverk i Sverige, varav merparten har en märkeffekt understigande 1,0 MW.Sveriges Riksdag har år 2002 antagit Energimyndighetens förslag till planeringsmål förvindkraftens framtida utbyggnad i landet. Uttryckt i effekt motsvarar detta mål en installeradvindkraftseffekt av 4 000 MW till år 2015. Förutsättningarna för att uppfylla detta mål begränsas idagsläget delvis av ekonomiska och elkrafttekniska omständigheter, vilka är föremål förutredningsarbete av berörda myndigheter och organisationer.Villkoren för storskalig vindkraftutbyggnad skiljer sig markant för landets norra delar jämförtmed den södra regionen. Detta beror huvudsakligen på begränsad överföringskapacitet istamnätet. Inför en storskalig utbyggnad av vindkraft i Norrland måste stamnät och även vissalokala nät förstärkas, vilket innebär avsevärda kostnader. I södra Sverige är behovet avledningsförstärkningar mindre eftersom näten där är mer utbyggda och väl förgrenade.Inför anläggningsetablering av vindkraftparker med tre eller fler verk, och en parkeffektöverstigande 10 MW, skall projektets miljökonsekvenser beskrivas i ett s.k. MKB-dokument(miljökonsekvensbeskrivning). En planerad anläggning vid Stentjärnåsen i Härjedalen beskrivs urmiljöperspektiv, framförallt med avseende på visuell landskapspåverkan, och ett MKB-dokumentför detta projekt struktureras. / This study centers on a few critical circumstancesrelated to windmillestablishment in grand scale. Such as economy, electric grid capacity and visual environmental impact. A specific study on a planned windmillstation in the north of Sweden is carried out. This project is called "projekt Stentjärnås" and is planned to contain six 2.0 MW windmills.

<p>Verksamhetsutövare som söker tillstånd för att driva, ändra eller anlägga miljöfarlig verksamhet måste enligt miljöbalken göra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta är ett omfattande arbete som innebär att projektets direkta och indirekta konsekvenser för hälsa och miljö beskrivs så att myndigheterna ska kunna ta beslut om tillstånd ska ges.</p><p>Vad vi ser som risker och hur vi hanterar dem påverkas av många olika mekanismer. Syftet med den här uppsatsen är att belysa sambandet mellan individens kunskapssyn och hur han/hon hanterar osäkerheter i avgränsningen och bedömningen av miljökonsekvenser. Detta diskuteras sedan utifrån de vedertagna principerna för Bästa tillämpning av MKB. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra miljökonsulter. Den visar att konsulternas kunskapssyn delvis kan förklaras utifrån positivistisk och socialkonstruktivistisk vetenskapsteori, men att ingen av konsulterna förhåller sig till en specifik teori. Konsulterna anser att aktörerna i MKB-processen med sina värderingar och intressen påverkar vad som tas upp i MKB. Hur konsulterna hanterar detta varierar, vissa diskuterar det på arbetsplatsen medan andra inte ser någon anledning att göra något åt det.</p><p>Det tycks finnas motsättningar mellan hur konsulterna ser på kunskap och vilka metoder de använder för att avgränsa och bedöma miljökonsekvenser. Ett behov av att lyfta fram och eventuellt utveckla metoder för kvalitativa värderingar har urskilts. För att kunna minska motsättningarna mellan teori och praktik i MKB-ärenden behöver vi sluta leta efter perfekta lösningar och koncentrera oss på att finna de som är tillräckligt bra. Författaren frågar efter mer reflektion och transparens i MKB-processen.</p>

<p>The aim with this study was to collect fundamental information, and to plan, a wind</p><p>power farm in Juddhult , Småland in southern Sweden. The goal is to collect the best</p><p>available projecting planning support. The pieces of this projecting planning support</p><p>that will be presented is; Environmental Consequence Description (MKB), production</p><p>calculations, comparisons between different plant types, economic calculations, evaluate</p><p>the economy and give some farm design suggestions. The imagined wind farm will be</p><p>located in forest environment and which may cause a number of new problems. Special</p><p>interest that will be affected, where special consideration because of the forest</p><p>environmental is requested is, hunting, wetlands, ancient monuments and wind</p><p>turbulence. To perform calculations of expected energy transformation, sound-, shadowand</p><p>landscape influence the program WindPro has been used for these calculations. The</p><p>economic calculation methods used in this project is the annual method and electricity</p><p>price prognosis. Among the results some interesting KPI (Key Performince Indicator) for</p><p>the wind farm is presented. To be able to do a risk analysis three scenarios has been</p><p>created, the worst case scenario, the most likely scenario and the best possible scenario.</p>

Verksamhetsutövare som söker tillstånd för att driva, ändra eller anlägga miljöfarlig verksamhet måste enligt miljöbalken göra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta är ett omfattande arbete som innebär att projektets direkta och indirekta konsekvenser för hälsa och miljö beskrivs så att myndigheterna ska kunna ta beslut om tillstånd ska ges. Vad vi ser som risker och hur vi hanterar dem påverkas av många olika mekanismer. Syftet med den här uppsatsen är att belysa sambandet mellan individens kunskapssyn och hur han/hon hanterar osäkerheter i avgränsningen och bedömningen av miljökonsekvenser. Detta diskuteras sedan utifrån de vedertagna principerna för Bästa tillämpning av MKB. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra miljökonsulter. Den visar att konsulternas kunskapssyn delvis kan förklaras utifrån positivistisk och socialkonstruktivistisk vetenskapsteori, men att ingen av konsulterna förhåller sig till en specifik teori. Konsulterna anser att aktörerna i MKB-processen med sina värderingar och intressen påverkar vad som tas upp i MKB. Hur konsulterna hanterar detta varierar, vissa diskuterar det på arbetsplatsen medan andra inte ser någon anledning att göra något åt det. Det tycks finnas motsättningar mellan hur konsulterna ser på kunskap och vilka metoder de använder för att avgränsa och bedöma miljökonsekvenser. Ett behov av att lyfta fram och eventuellt utveckla metoder för kvalitativa värderingar har urskilts. För att kunna minska motsättningarna mellan teori och praktik i MKB-ärenden behöver vi sluta leta efter perfekta lösningar och koncentrera oss på att finna de som är tillräckligt bra. Författaren frågar efter mer reflektion och transparens i MKB-processen.