The aim with this study was to collect fundamental information, and to plan, a wind power farm in Juddhult , Småland in southern Sweden. The goal is to collect the best available projecting planning support. The pieces of this projecting planning support that will be presented is; Environmental Consequence Description (MKB), production calculations, comparisons between different plant types, economic calculations, evaluate the economy and give some farm design suggestions. The imagined wind farm will be located in forest environment and which may cause a number of new problems. Special interest that will be affected, where special consideration because of the forest environmental is requested is, hunting, wetlands, ancient monuments and wind turbulence. To perform calculations of expected energy transformation, sound-, shadowand landscape influence the program WindPro has been used for these calculations. The economic calculation methods used in this project is the annual method and electricity price prognosis. Among the results some interesting KPI (Key Performince Indicator) for the wind farm is presented. To be able to do a risk analysis three scenarios has been created, the worst case scenario, the most likely scenario and the best possible scenario.

No description available.

Examensarbetets syfte är att utreda vilka krav som ställs på MKB-förfarandet för mindre verksamheter rörande ingrepp i mark. Examensarbetet skall också utmynna i en lathund för upprättande av MKB för denna typ av verksamhet. Svensk lagstiftning och internationellt erkänd god sed identifieras. Tre stycken MKB för mindre verksamheter eller åtgärder av denna typ analyseras utifrån Svensk lag och god sed. Detta för att utreda hur MKB för små verksamheter som gör ingrepp i mark i praktiken utförs. Resultatet av analysen visar att dessa MKB uppfyller Svensk lag men inte kan anses vara den MKB som god sed föreskriver. Lathunden som också är ett resultat av examensarbetet ska hjälpa till vid upprättandet av MKB för att kunna göra en hög kvalitativ MKB som inte bara är en pappersprodukt utan även ett användbart verktyg.

RUFS 2010 är en regionplan för Stockholmsregionen, men utgör även det regionala utvecklingsprogrammet (RUP). Inför planens fastställande 2010 upprättades en miljöbedömning för planen. Regionplanekontoret hade huvudansvaret för framtagandet av planen men miljöbedömningen gjordes av konsulter.   Syftet med denna studie är att beskriva och analysera processen för framtagandet av miljöbedömningen och interaktionen mellan olika aktörer. Studien baseras på intervjuer. Intervjuerna är gjorda med aktörer som deltagit i framtagandet av MKB för RUFS. Samtidigt har olika dokumentstudier kompletterat intervjuerna för att komplettera deras beskrivningar av processen. Avgränsningen av arbetet är från Länsstyrelsens beslut att upprätta en MKB för RUP/RUFS 2010 tills den vann laga kraft.   Miljöbedömningsprocessen följde en ganska traditionell uppbyggnad. Processen utfördes internt på konsultfirman och kommunicerades med beställare från Regionplanekontoret. De hade delat upp arbetet i olika delar och utgick från ett försök att forma de nationella miljömålen till övergripande bedömningsgrunder för att sedan göra miljöbedömningen. I Miljöbalken (MB), i Plan- och bygglagen (PBL) samt i Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar finns reglerna för när en miljöbedömning krävs för planer och program. I RUFS 2010 var det den regionala utvecklingsplanen som formellt ledde till att en bedömning var nödvändig. Hade det enbart varit en regionplan hade det inte funnits ett krav på miljöbedömning. Att de två planerna var sammanslagna gjorde att processen blev komplicerad   Det var första gången en miljöbedömning gjordes av en regional plan i Sverige. Detta ledde i sin tur till att arbetet med miljöbedömningen var sökande, eftersom det inte fanns någon erfarenhet hur arbetet skulle läggas upp. Inledningsvis kan processen men miljöbedömningen beskrivas som karakteriseras av ett "trial and error" för de som deltog i processen, i att hitta en lämplig nivå och inriktning. Arbetet skedde också under tidspress. Miljöbedömningen hamnade därför alltid ett steg efter planarbetet, utan att en iterativ process skedde mellan arbetet med utarbetandet av planen och miljöbedömningen. Processen saknade delvis transparens. Arbetet med MKB för RUFS 2010 kan beskrivas som en lärandeprocess för inblandade aktörer.   Studien visar att det är viktigt att ta lärdom av detta inför nästa omgång av RUFS. De olika uppfattningarna bland aktörerna om vad en miljöbedömning är och hur den ska göras måste tidigt klargöras i arbetet. Miljöbedömningen kan inte upprättas för sent i processen. Att ta vara på lärdomarna från den här omgången kan göra att processen löper smidigare och att liknande problem i arbetet undviks.

Every plan and program decided on by an authority or municipality, where the environmental impact can be considerable, must be environmentally assessed according to Environmental Code, the Planning and Building Act (PBA) and the Regulation on Environmental Impact Assessment.The purpose of this study is to examine the Environmental Impact Assessment (EIA) for The Region Development Plan for the Stockholm Region, RUFS 2010. The plan was approved by at that time the Regional Planning Office (Regionplanekontoret), which procured the process by consultants. RUFS 2010 includes two merged plans ie. a regional Development Plan (RUP) and the Regional Spatial Plan for Stockholm. It was necessary to establish an environmental assessment of RUP, but not for the regional plan. The merge between the two plans made the process complicated. There was need to explore the process, because it has not previously been establish before in Sweden. The EIA process followed a fairly traditional structure. The process was conducted internally at the consulting and communicated with clients from Region Planning Office. The Region Planning Office had divided the work into separate parts and the work was based on an attempt to shape the national environmental goals to the overall criteria and then make the environmental assessment. The EIA had its focus on searching for information, and initially it was a bit of a "trial and error” process for the actors. Operators did not know how the work would be organized, and two consultants were involved to manage the process. The results of the study have been established through various interviews with the actors involved. It was clear that different stakeholders had different views regarding the process. In order to complement the interviews literature studies have been made. The study is based on research in the area of urban planning and work of EIA in different forms. A vulnerable time frame was difficult for the actors as well due to stated deadlines. By that time, the process was under time pressure. The EIA was shorthanded without an iterative process between the plan and environmental assessment. The most striking discovery in this essay was the lack of transparency between the actors. That made it difficult for the actors involved to find an appropriate level and direction. It was important to examine RUFS process, because it can be the basis for the next version of RUFS. The approach to the environmental assessment of RUFS is something that needs to be further discussed and clarified, before the commencement of the plan. There are basic questions that all stakeholders need to clear out and to make a common view on the process. It may enable the process to run smoothly and that similar problems are avoided.

Climate change and its risks are important aspects in the work for sustainable development. This is to protect the current and future generations from climate change’s negative consequence. Sustainable development forms a pillar in the Swedish Environmental Code. The code provides tools for coping with climate change in the form of Environmental impact assessments. The amendment to chapter 6 of the code in 2018 led to changes in environmental assessment. The amendment aimed to improve the quality of environmental assessments through appropriate rules and clarification in the law. Previous research shows that the quality of environmental impact assessments has been incoherent. This is partly due to lack of knowledge about environmental impacts, but also due to lack of data on climate change. Time and financial conditions have also been shown to play a role in the design of environmental impact assessments together with the relationship between practitioner and the consultant. Climate as an aspect in the Environmental Code is also broad and provides room for interpretation for practitioners. The aim of the study is to examine how risks to present and future generations are described in environmental impact assessments. In order to conduct the study, a thematic analysis has been carried out on five selected environmental impact assessments from the year 2020. The theoretical framework consisted of political ecology and environmental justice.   The results of the analysis showed that despite the change in chapter six of the Environmental Code in 2018, climate change and the risks related to it have not been adequately in all environmental impact assessments. There is a great potential for environmental assessments to be improved in practice. Further research in the field of climate change and knowledge about the area is a possibility to integrate these aspects for participants.  Keywords: Environmental impact assessment, climate change, risk, political ecology, environmental justice.

Obligatorisk miljöprövning för miljöfarliga verksamheter lagstiftades i Sverige 1995 och finns till för att i förväg säkerställa att vår miljö inte skadas av verksamheter för ekonomisk vinning. Syftet med prövningen är att främja en hållbar utveckling som i sin tur innebär att inte äventyra kommande generationers möjlighet att leva på jorden. Idag befinner vi oss i situationen där människans påverkan på klimatet blir allt mer tydlig och vi måste ställa om från fossila resurser till förnybara – vi måste elektrifiera samhället. Till den omställningen behöver vi bygga om våra industrier men även starta nya och vi har bråttom. Dessa nya verksamheter kräver miljötillstånd där själva processen tar flera år att komma igenom. Miljöprövningen har gått från att rädda miljön till att bli en flaskhals som bromsar omställningen mot den gröna industriella revolutionen. Arbetet innehåller både en litteraturstudie och en enkätundersökning. Litteraturstudien beskriver först miljöprövningen i sig och belyser sedan olika aktörers syn på problemområden i processen. Enkätundersökningen gjordes bland miljökonsulter, verksamhetsutövare och anställda hos länsstyrelsen med frågor som kan kopplas till litteraturstudien.   I rapportens diskussionsdel vägs litteraturstudien och enkätundersökningen samman i besvarandet av arbetets frågeställningar. Alla aktörer är överens om att det tar för lång tid att få ett miljötillstånd och att dialogen mellan verksamhetsutövare och myndigheter är en av förklaringarna till tidsåtgången. Myndigheternas knappa resurser utgör också en aspekt likväl som de stora intressekonflikterna som kan uppkomma i det specifika projektet. Rapportens slutsats är att statliga satsningar, dels genom ökade resurser till myndigheterna i fråga och dels genom strategier för kommunikation mellan myndighet och sökande av miljötillstånd, är vägen att gå för en snabbare process med bibehållen miljösäkrande effekt. Vi vill inte skapa en ny kris till följd av att lindra en tidigare.

Andelen människor som flyttar till städer ökar, vilket gör att det blir allt mer konkurrens om markytan. För att skapa fler bostäder tas mark i anspråk som tidigare haft andra syften eller bestått av naturliga grönytor. När växtlighet prioriteras bort minskar ekosystemtjänster som har förmåga att rena stadsluften. Denna studie baseras på Stockholm, där den regionala översiktsplaneringen åsyftar att staden ska förtätas för att skapa mer centrala bostäder. Att stadsluften är förorenad är ett generellt problem som utsätter invånare för hälsorisker.  Detta är en fallstudie som granskar hur luftföroreningar uppmärksammas när nya bostadsprojekt är planerade att etableras. Fem fall har valts ut nära en hårt trafikerad Europaväg, för att undersöka hur luftkvaliteter beaktats i planprocesserna. Dokument har granskats och berörda aktörer har intervjuats. Riskerna med luftföroreningar omnämns ytterst lite i vissa fall, medan de anses som betydande miljöpåverkan i andra. Detta har lett till att miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) krävts vid vissa bostadsprojekt men inte i andra, trots att liknande eller högre nivåer av luftföroreningar eller fordonsmängd uppmätts eller beräknats vid projekten som uppmärksammat aspekten minst. Resultaten i fallstudien belyser den varierande förekomsten av omnämnandet om luftföroreningar och därmed risker för människors hälsa i de olika bostadsprojekten. / The numbers of people that are living in cities are expanding. That means an arising competition of the ground surface. To create enough homes areas that earlier was filled with natural green spaces are sometimes becoming mobilized. Green space’s that seems to clean the air becomes rarer. This study is based on the city of Stockholm, that is planned to expand more towards the central parts of the city. The city air is as in many other cities polluted and citizens are exposed to health risks.  This is a case study that examines how air pollution is being noticed in new residential projects. Five projects located close to a heavy traffic road have been chosen. Documents have been surveyed and relevant stakeholders have been interviewed in reason to find out how air quality is being observed. The different concerns regarding air quality has lead to decisions that environmental impact assessment (EIA) has being required in some cases, but not in others. Thus the levels of air quality or traffic density have approximately been the same or sometimes even higher in the cases that mentioned air quality least. This case study highlights the varied mention about air pollution and thereby the risks for human health in the studied projects.

I en miljökonsekvensbeskrivning, MKB ska en beskrivning av planerade åtgärder ges för att undvika, minska eller avhjälpa skadliga verkningar, då projektet antas medföra betydande miljöpåverkan. Eftersom det upptäckts allvarliga brister för skadeförebyggande åtgärder i forskningsrapporter utomlands, var det intressant att undersöka åtgärdskvalitén i några svenska MKB. Svagheter och styrkor i skadeförebyggande åtgärder i 6st MKB för 2st markkabelanläggningar i Sverige undersöktes. Metoden för undersökningen var två fallstudier som jämfördes mot varandra och analyserades mot teorier. Resultatet visade att kvalitén på det undersökta materialet var övervägande bra, jämförelsevis mot de forskningsrapporter som visat på bristfälliga åtgärdsförslag utomlands. Det var väl beskrivna åtgärder där identifiering och implementering av skadeförebyggande åtgärder skedde i ett tidigt skede, enligt Mitchells åtgärdshierarki. Det fanns dock brister som stämde överens mot nämnda forskningsrapporter i uppsatsen: Otydlighet i beskrivningen om hur en särskild miljöaspekt skulle åtgärdas samt avsaknad av åtgärder för denna specifika miljöaspekt, var en stor avvikelse mot de annars välbeskrivna åtgärdsförslagen mot betydande miljöpåverkan i föreliggande undersökning. Otydlighet om åtgärderna bara var förslag eller om de skulle användas, var den brist som ansågs allvarligast för att en MKB skulle vara verkningsfull. Denna allvarliga brist var gemensam för miljökonsekvensbeskrivningarna i föreliggande undersökning och för nämnda forskningsrapporter i uppsatsen. / In an environmental impact assessment, EIA there must be a description of planned measures to avoid, minimize and repair consequences that are damaging, when a project is presumed to bring significant environmental impact. Since detecting serious lack of failure for mitigation measures in science rapports abroad, it was interesting to investigate the quality for mitigation measures for some Swedish EIA. The weakness and strengths in mitigation measures in 6 EIA for 2 ground cable structure in Sweden was examined. The method for this study was two case studies that was compared against each other and analysed with theories. The results showed that the quality of the test material was considered good, comparatively to the research that demonstrated the lack of proposals for action abroad. It was well described measures in which the identification and implementation of mitigation measures were made at an early stage, according to Mitchell's mitigation hierarchy. However, there were deficiencies that were consistent with the mentioned research in this paper: Opaque in the description of how a particular environmental aspect would be addressed and the lack of action for this particular environmental aspect, was a major deviation from the otherwise well described action proposals for significant environmental effects in this study. Opaque if the measures were just proposals or if they would be used, where the shortage was most serious for an EIA would be effective. This serious deficiency was common for the environmental impact assessments in the present study and that research reports in the paper.

Miljöbedömning används för att få en helhetssyn av den miljöpåverkan som ett planerat projekt kan medföra. Enligt miljöbalken är syftet med en miljöbedömning att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande för att främja en hållbar utveckling. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är ett dokument som tas fram i miljöbedömningsprocessen och ska beskriva den identifierade påverkan samt göra en samlad bedömning av dess konsekvens. Metoden idag för att genomföra en samlad bedömning bygger på en kvalitativ jämförelsematris där konsekvensen är ett utfall av kombinationen av värdet på miljöaspekten samt påverkan ett projekt har på miljöaspekten. Konsekvensen redovisas sedan som en färg.    En litteraturstudie genomfördes med syfte att granska den nuvarande metodiken och dess brister samt alternativ till dagens metodik. De huvudsakliga bristerna ansågs vara avsaknad av transparens, tydliga riktlinjer samt att fler nyanser i bedömningen var önskvärt. En kvantitativ metod, där siffror används istället för färger, ansågs vara ett alternativ som skulle kunna vara en del av lösningen.    En studie genomfördes för att undersöka hur denna kvantitativa metod skulle kunna utformas matematiskt. Konsekvensen är en kombination av värdet och påverkan, där det undersöktes om det ska beskrivas som en summa eller en produkt. En enkät skickades ut till MKB-utövare i branschen, där bedömningar av ett fiktivt MKB-scenario samlades in och analyserades utifrån tre olika matematiska modeller. Detta resulterade i att för en kvantitativ beskrivning av konsekvensen, z, som en kombination av påverkan, x, och värdet, y, var det matematiska uttrycket <img src="http://www.diva-portal.org/cgi-bin/mimetex.cgi?z=%5Csqrt%5B%5D%7B(x%5E2+y%5E2%20)%20%7D" /> lämpligast att använda. / Environmental assessment is used to get an overall view of the environmental impact a planned project can lead to. According to the Swedish Environmental Code, the purpose of an environmental assessment is to integrate environmental aspects into planning and decision making as to promote sustainable development. An Environmental Impact Assessment (EIA) is a document produced in the environmental assessment process and describes the identified impact and makes a comprehensive assessment of its impact. The basis for an overall assessment is based on a qualitative comparative matrix where the consequence is an outcome of the combination of the value and the impact for one aspect, the consequence presents as a color.   A literature study about the review of the current methodology and its shortcomings as well as alternatives to today's methodology was conducted. The main shortcomings were lack of transparency, clear guidelines and more variety in the assessment were desirable. A quantitative method, using numbers instead of colors, was considered an option that could be part of the solution.   A study was conducted to investigate how a quantitative method could be designed. In order to quantify the consequence instead of using a color, an examination how this expression would look like mathematically was performed. The consequence is a combination of the value and impact, where it was examined whter it should be described as a sum or a product. A survey was sent to EIA practitioners, assessing a fictitious EIA scenario was collected and analyzed based on three different mathematical models. The thesis resulted in, for a quantitative description of the consequence, z, as a combination of influence, x, and the value, y, the mathematical expression <img src="http://www.diva-portal.org/cgi-bin/mimetex.cgi?z=%5Csqrt%5B%5D%7B(x%5E2+y%5E2%20)%20%7D" />  was most suitable to use.