Sverige har fastslagit nationella miljömål som bland annat fastställer att Sverige inte ska orsaka några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. För att nå klimatmålen krävs insatser från en rad olika sektorer. Transportsystemets miljöpåverkan är stor men därav är också möjligheterna att minska de totala utsläppen av växthusgaser. En utmaning för att lyckas med detta är att hitta helt nya lösningar samtidigt som redan existerande funktionella lösningar behöver effektiviseras och byggas ut. En hållbar samhällsutveckling kan bara uppnås genom ett helhetsperspektiv. I syfte att minska den antropogena påverkan på klimatet och miljön, men även för att anpassa stadsmiljön till klimatförändringarna, är det därför av stor vikt att tillfullo integrera klimatförändringar i planerade planer, program och projekt. Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) är lagstadgade och metodiska verktyg, passande för detta ändamål. Därmed finns det en möjlighet att systematiskt integrera klimatförändringar i en rad olika offentliga och privata projekt, i arbetet mot ett mer hållbart samhälle. Fram till nyligen (år 2018) har detta inte varit lagstadgat men ändringen av Europaparlamentets och rådets direktiv (2011/92/EU) till (2014/52/EU) gällande miljöbedömningar förändrar detta. Nu måste även klimatförändringar behandlas tydligare i miljöbedömningar. Trafikverket är en aktör som ansvarig för statlig infrastruktur och för att styra anläggningsbranschen mot ett mer ”utsläppsvänligt” byggande. Ändringen av EU-direktivet ställer nya krav på hur Trafikverket framöver behöver behandla denna miljöaspekt. Syftet med examensarbetet var därför att förtydliga klimatperspektivet i MKB:er och målet att ge rekommendationer till hur Trafikverket bör hantera klimataspekten i MKB:er för svenska väg- och järnvägsplaner för att tillmötesgå nya EU-direktiv. Tre olika fallstudier genomfördes för att undersöka dels: om och hur Trafikverket behandlar klimataspekten i sina MKB:er i dagsläget; för att undersöka hur andra aktörer implementerar klimataspekten; för att undersöka hur olika vägledningar föreslår att implementeringen bör gå till. Även en litteraturstudie genomfördes för att sammanställa forskningsområdet om bland annat vad MKB-processen för svagheter, om E-LCA bör användas vid transportplanering och vilka utmaningarna är med att lyckas integrera klimataspekten. I EU-direktivet framkommer det att MKB:er framöver bör behandla:  Lindring av klimateffekter: alltså utredning av förväntade utsläpp av växthusgaser till följd av projektet och hur dessa kan reduceras (så kallade miljöåtgärder). Klimanpassning av projektet: utredning gällande hur projektet kan komma att påverkas av framtida klimatförändringar och huruvida projektet kan anpassas efter dessa. Resultatet visar att endast 20 % av Trafikverkets slumpmässigt utvalda MKB:er behandlar klimataspekten på ett tydligt sätt medan 45 % behandlar klimataspekten ”ytterst lite”. Av Trafikverkets 20 MKB:er nämner 45 % nyckelordet ”koldioxid/CO2” och 40 % nämner nyckelordet ”växthusgas”. Rekommendationerna som resultatet mynnat ut i förslår att: Om klimataspekten inte redovisas bör en motivering finnas till detta. Redovisa utfall kvantitativt. Rimligtvis i form av CO2-ekvivalenter (både positiva och negativa). Tydligare bedömningsgrunder. Förslagsvis: Koppla ihop projektet till globala, nationella och regionala mål; använd funktionella enheter, exempelvis CO2-ekv/Km järnväg. Tydligare definitioner och uttryck. Använd ett E-LCA-perspektiv i MKB:en och redovisa systemgränser och livsfaser. (Lyft fram sådant som framkommer i en eventuell EPD tydligare) Belys osäkerheter med känslighetsanalyser och scenarioanalyser. Förtydliga kopplingen mellan klimatanpassning och klimatförändringar Inför klimataspekten i ett ”eget” avsnitt eller under ett avsnitt kallat ”kumulativa effekter” För att stödja processen med införandet av klimataspekten kan en lathund likt tabell 20 (se Fallstudie 3) utformas. / Sweden has prescribed national environmental targets which states that Sweden should not cause any greenhouse emissions by 2045. To achieve these goals, efforts are required from a variety of sectors. The environmental impact of the transport system is high, but therefore are the opportunities to reduce the total greenhouse gas emissions also great. A challenge to succeeding in this is to find completely new solutions while already god existing solutions needs to be streamlined and expanded. Sustainable social development can only be achieved through a holistic perspective. To reduce the anthropogenic impact on the climate and the environment, but also to adapt the urban environment to climate change, it is therefore important to integrate climate change into planned plans, programs and projects. Environmental impact Assessments (EIA) are statutory and methodological tools, suitable for this end goal. Thus, there is an opportunity to systematically integrate climate change into a variety of public and private projects, in the work towards a more sustainable society. However, until recently (2018) this has not been statutory, but the amendment of Directive (2011/92 / EU) to (2014/52 / EU) of the European Parliament and of the Council to on environmental assessments alters this. Now climate change is also required to be treated more clearly in environmental assessments. The Swedish Transport Administration oversees government infrastructure and therefore an important actor to direct the construction and infrastructure industry towards a more "emission-friendly" construction. The amendment to the EU directive places new demands on how the Swedish Transport Administration will need to address this environmental aspect in the future. The purpose of the thesis work was therefore to clarify the climate perspective in EIAs and the goal to give recommendations for how the Swedish Transport Administration should handle the climate aspect in EIAs for road and rail plans in order to comply with new EU directives. Three different case studies were conducted to partly investigate: If and how the Swedish Transport Administration deals with the climate aspect in their present EIAs; to investigate how other actors implement the climate aspect; to investigate how different guides suggest that the implementation should take place. I addition to the Case Studies a literature study was conducted to compile the research area on the weaknesses in the EIA-process, if E-LCA is a good tool to use in transport planning and what the challenges are to successfully integrate the climate aspect into EIAs. The new EU directive states that EIAs should address: Mitigation of climate effects: i.e., investigation of expected greenhouse gas emissions as a result of the projects and how these can be reduced (so called environmental measures). Climate adaption of the project: an assessment of how the project may be affected by future climate change and whether the project can be adapted accordingly. The result shows that only 20 % of the Swedish Transport Administrations randomly selected EIAs is addressing the climate aspect in a clear way, while 45 % addresses the climate aspect very little. Only 45 % of the Swedish Transport Administrations 20 randomly selected EIAs mention "Carbon dioxide/CO2" and only 40 % mention the keyword “greenhouse gas”. The recommendations that resulted from the results include:  If the climate aspect is not recognized, a motivation should be given to this. Report outcomes quantitatively. Reasonably in terms of CO2 equivalents (both positive and negative). Clearer grounds for assessment. Proposed: Link the project to global, national and regional goals; Use functional units, such as CO2 Equal / Km Rail. Clearer definitions and expressions. Use an E-LCA perspective in the EIA and report system boundaries and life scenarios. (Highlight the content of a possible EPD more clearly). Illustrate uncertainties with sensitivity analyzes and scenario analyzes. Clarifying the link between climate change and climate adaption. Introduce the climate aspect into an "own" section or under a section called "cumulative effects" To support the process of introducing the climate aspect, a reference guide, like table 20 (see Case Study 3) can be designed.

In 2004, a provision was introduced into the Environmental Code, which states that the plans and programs that may lead to significant environmental impact should be tested through an environmental impact assessment. This study focuses on what happens after such a description has been made. Is there anyone monitoring the real impact? And if so, in what regard?By reviewing environmental impact assessments made of Detailed Development Plans, as well as interviews with the municipalities concerned, I wanted to answer the question of municipalities actually live up to the legislative requirements, and how is monitoring sections written in the EIA's. The results show varying quality regarding monitoring sections in the EIA´s and almost non-existent follow-up work after the plan has been prepared.The municipalities that were interviewed all thought that the follow up idea was good, but in practice difficult. The reasons for this are that the law is poorly precise; there is a lack of resources or that the responsibilities within the organization can be a problem according to the municipalitiesOne of the solutions to this problem may be a reporting requirement against the municipalities, as this usually leads to an expanded and more focused work.

Hållbar utveckling utgör utgångspunkten för den fysiska planeringen i dag. För att garantera att miljöinnehåll inkluderas i den fysiska planeringen genomförs miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Miljöetiska ställningstaganden och natursyner ligger till grund för vad som beaktas i miljöbedömningarna och i dokumentet Agenda 21, som togs fram i och med Riodeklarationen år 1992, förklaras att medvetande kring etik skapar bättre förutsättningar för att främja hållbar samhällsutveckling, vilket motiverar en undersökning om hur natursyner föreligger i svenska MKB:er idag. Natursynerna kan delas in i två kategorier: människocentrerade respektive icke-människocentrerade natursyner. I den förstnämnda ingår den antropocentriska natursynen som innebär att naturen enbart tillskrivs ett instrumentellt värde. Detta innebär att djur och växter endast är värdefulla om de förser människan med resurser. Utgångspunkten i den icke-människocentrerade världsbilden är att naturen och dess ingående delar tillhandahåller ett egenvärde som övergår dess instrumentella värde. Denna världsbild inrymmer två natursyner: biocentrism och ekocentrism. Biocentrismen innebär att samtliga individer och objekt av djur och växter tillhandahåller ett egenvärde medan ekocentrismen utgår från att ekologiska helheter och strukturer, såsom biologisk mångfald och ekosystem, har ett egenvärde som föregår de enskilda individernas egenvärde. Det empiriska materialet består av sju MKB:er för järnvägsplaner. Analysen fokuserar på två delar av dokumenten; dels de avsnitt av MKB:erna som behandlar naturmiljön och dels de avsnitt som hanterar mark och vatten. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys går det att urskilja att de ekocentriska och svagt ekocentriska samt antropocentriska natursynerna är företrädande i miljökonsekvensbeskrivningarna. I delen för Naturmiljö är den ekocentriska och den svagt ekocentriska natursynen dominerande medan antropocentriska utgångspunkter, tillsammans med svagt ekocentriska sådana, får större utrymme i delen för Mark och vatten. Till stor del utgör lagstiftning, förordningar och intressen på högre nivåer utgångspunkter för MKB:er, vilket gör att de miljöetiska ställningstaganden som görs i underlaget reproduceras i miljökonsekvensbeskrivningarna. I många fall motiveras aldrig de olika ställningstagandena; det blir tydligt att visa strukturer eller objekt är värda att bevara men varför dessa är viktiga förklaras aldrig. Detta, tillsammans med att indikationer på flertalet natursyner återfinns i det empiriska materialet, bidrar till en uppfattning om att självmedvetenheten om de miljöetiska ställningstagandena är relativt låg. Genom att på ett teoretiskt plan belysa natursyner är förhoppningen att medvetenheten hos planerare, utredare och beslutsfattare ska öka så att beslutsprocesserna ska bli bättre underbyggda vilket i förlängningen kan bidra till att hållbar utveckling kan främjas.

Syftet med studien har varit att undersöka hur riskfrågor hanteras inom MKB i samband med detaljplaneprocessen och väglagen med dess process samt undersöka om riskkriterier finns. Med riskfrågor menas risker som rör människor och miljö i samband med MKB för projekt. Genom kvalitativa intervjuer, djupintervjuer undersöks om det existerar några riktlinjer för hanteringen av riskfrågor inom MKB hos olika myndigheter samt om det finns riskkriterier som fastställer nivån för acceptabel risk. En bakgrund ges för MKB, risk och risk i samband med MKB. Grundläggande begrepp för MKB redovisas och en kort bakgrund till utvecklingen av MKB ges. Begreppen risk och riskanalys förklaras samt människors riskperception och vad riskkriterier innebär. En introduktion till MKB och riskhantering i samband med detaljplaneprocessen och vägplaneringsprocessen redovisas. Det finns inga riktlinjer för hur risk hanteras i samband med MKB i varken detaljplaneprocessen eller vägplaneringsprocessen. De intervjuade myndigheterna har inga lagstadgade riktlinjer att följa. Avsaknaden av riktlinjer leder till att det är handläggarens erfarenhet som avgör vad som anses viktigt och vilken omfattning som krävs. Vidare visar studien att det inte finns några riskkriterier i Sverige som sätter nivån för acceptabel risk. Avsaknaden av riskkriterier leder till att den beslutande instansen avgör vad som är en tolerabel risk i varje enskilt fall.

<p>Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är ett redskap som används i Sverige och 120 andra länder och processen används för att förutse miljöpåverkan som kan komma att inträffa som ett resultat av olika projekt som etableras. I Sverige krävs MKB alltid för särskilda projekt, så som vägprojekt. Processen försöker inkorporera miljöaspekter i projekt och även ge allmänhet och intressenter möjlighet att yttra sig och ställa frågor kring projektet. Detta kallas att hålla samråd vilket ska hållas under hela MKB-processen. I Sverige finns lagar som begär att samråd hålls under processen, men forskning kring jämställdhet och samrådsförfarandet kallad JämSam visar att det är en överrepresentation av äldre män på dessa möten. Denna studie eftersträvar att i internationell MKB-litteratur undersöka om det förs en diskussion kring genus i samrådsprocessen och vad som, i händelse av en sådan, diskuteras.</p><p>Olika teorier rörande genus undersöktes och dessa tydde på att skillnader i genus beror på olik socialisation av kvinnor och män genom livet. Litteratur som rör genus och miljö visade att kvinnor har ett marginellt större interesse för miljöfrågor men att män är de som är mer aktivt deltagande.</p><p>Resultaten av studien var att väldigt lite material påträffades, vilket i sin tur visade att genusdiskussionen inom MKB-litteratur i princip är obefintlig. Majoriteten av artiklarna som hittades nämnde kvinnor eller genus i förbifarten och i samband med andra ämnen. Bara en artikel diskuterade djupare kring ämnet. Vidare studier på området och rörande hur samrådsförfarandet ska bli jämställt behövs för att få igång en debatt på området eftersom den nuvarande situationen inte för diskussionen framåt.</p> / <p>Environmental impact assessment, EIA, is a tool used in Sweden and in 120 other countries and the process is used to predict environmental impact of different projects that are established. An EIA is always a prerequisite for certain projects in Sweden, for instance highway projects. The process aims to incoporate environmental aspects in projects and also to give the public and other interest groups the opportunity to voice their concerns and ask questions about the project. This is called public participation wich should take place during the entire EIA process. Sweden has laws that encourage public participation throughout the entire process, but research regarding gender equality and public participation called JämSam shows that elderly men are overrepresented at the public meetings. The purpose of this study is to examine if there is a discussion regarding gender equality and public participation in international EIA literature and, if so, what the articles encompass.</p><p>Different theories regarding gender equality were examined and they suggested that socialization is the cause of gender differences as women and men are treated diffrently throughout their entire lives. Gender equality and environment literature showed that women have a marginally higher intresst in environmental issues but that men are more active and participate more.</p><p>Very small amounts of material were found during the study, which shows that gender equality basically is nonexistent in EIA literature. The majority of the articles found only mentioned women or gender briefly and in relation to other subjects. Only one study found discussed the subject troughout the entire article. Further studies on gender equality in EIA literature and regarding making public participation gender equal is much-needed to initiate debate on this field, because the present situation does not move the discussion forward.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Miljökonsekvensbeskrivnings (MKB)dokument på vindkraft prioriterar djur och natur jämfört med andra faktorer, för dennauppsats grön energi. Grön energi i dagens samhälle värdesätts högt då det är steg närmare enhållbar framtid. MKB dokumentens syfte är att lyfta fram konsekvenser som sker till följd aven åtgärd/verksamhet. Men MKB dokument har lång väg att gå då det finns brister iprocessen.  Dessa brister beror till viss del på en avsaknad av fungerande teoretiska ramar förMKB utredningar, och dels på hur beställare och författare till MKB dokumenten påverkas avsin omgivning. I uppsatsens fall den rådande kulturen och hur samhällets syn på människansrelation till naturen och djuren är. Resultatet av uppsatsen blev: Djur och natur får ofta ståtillbaka för mänskliga intressen som värderas högre. Exempel på dessa intressen är merförnybar energi, konsekvenser för människor och deras samhälle i form av begränsadframkomst på området. En förändrad landskapsbild. Oljud, skuggtimmar och iskastning. / The purpose of this essay is to research how Environmental Impact Assessment (EIA)documents for wind power prioritises animals and nature compared to other factors, for thisessay it is green energy. Green energy in today’s society is valued high for a more sustainablefuture. EIA in Sweden has the purpose to show the consequences of an action/operation. ButEIA documents have a long way to go, because there are shortcomings in the process. Theseshortcomings are partly due to the lack of proper theoretical frameworks for EIA, and in partdue to how the authors and those who request an EIA document are affected by their society.In the essays case the dominant culture and society’s view on the relationship between manand nature and the animals there. The result of the essay is: Animals and nature often gets tostand back in the face of human interest, which is valued higher. Examples of interest are,renewable energy, consequences for humans and society in the form of limited access to thearea. A changed landscape picture (ethical value), noises, shadow hours and ice throwingfrom the rotor blades.

Årligen genomförs tusentals miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) i Sverige i samband med fysisk planering. Social hållbarhet utgör en grundpelare för hållbar samhällsutveckling. I mån om att uppnå det inom fysisk planering krävs metoder för att mäta, utvärdera och förutspå sociala aspekter av utformandet. Miljökonsekvensbeskrivningar besitter en särställning genom att vara den enda metoden som utifrån detta är reglerad enligt lag för att beskriva sociala konsekvenser. Tidigare forskning har riktat kritik mot miljökonsekvensbeskrivningar i form av att de snävt inkluderar sociala aspekter. Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning sociala aspekter tas hänsyn till i strategiska MKB: er för detaljplaner. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansatts tillämpats. Ett granskningsschema användes för att analysera fem utvalda MKB-dokument i relation till tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Det teoretiska ramverket grundas i politisk ekologi, miljörättvisa, demokrati och deltagande. Resultat bekräftar kritiken som tidigare forskning riktar mot MKB: er. Människor visades återkommande presenteras som en homogen grupp och identifierades inte utifrån olika sociala förutsättningar. Hänsynstagande till sårbara grupper varierade även inom respektive MKB. Studien visar också på att granskade MKB: er inte utvecklar i vilken utsträckning de tagit vara på det demokratiska verktyget samråd. Avslutningsvis visades det vara möjligt att dra slutsatsen om att MKB: er besitter en stor potential till att främja ett socialt hållbart samhälle. En möjlighet som medverkare i dess utformning bättre bör utnyttja. / Thousands of environmental impact assessment (EIA) are implemented in Sweden every year. Social sustainability is one of three stakeholders of a sustainable society. Considering physical planning in the society required methods such as measure, evaluate and predict social aspects has been proved to be important to achieve social sustainability. EIA are today the only method that are regulated by Swedish laws with the aim to include social aspects. Previous research has criticized EIA for its narrow definition and implementation of social aspects. The aim of this study is to examine how social aspects are included in EIA:         detailed development plans, to achieve this a qualitative study has been used. Five EIA documents have been analyzed against an own designed examination. The social aspects which has been found in the documents has also been analyzed through the study’s theoretical framework which includes theories as political ecology, environmental justice, participation and democracy. Main findings of this study proved to be consistent with previous research criticisms to EIA. People are observed to be presented as a homogeneous group in EIA documents and differences in social conditions and capacity are not being considered. The main findings also include that consideration about vulnerable groups could differ between the EIA documents. Another notable finding from this study is that EIA don’t show how they achieve to implement public consultation. Finally, it is possible to conclude that the EIA have a great potential to contribute to a socially sustainable society - An opportunity that EIA developers should take better use of.

<p>When the local authorities establish a plan for land use planning, they have to judge if the influence on the environment could be of such a grade that they have to make a special Environmental Impact Assessment (EIA), following national laws and EU-directives. The laws for the process in Sweden is set by the Swedish Parliament, with advisory given by the central government authority, the National Board of Housing, Building and Planning, Boverket. For EU, the laws is set by the European Parliament and the Council. The laws and directions for this process have been changed for Sweden in recent years, and the aim of this study was to compare the contents of three different Environmental Impact Assess¬ments to see if there has been any change in appearances and content in later years, as well as to see if different municipalities and authors have effect on the EIAs. According to different studies some of the EIA done are without insufficient focus on main environmental issues in the EIA, or even that some information is missing. In some studies there are arguments that the EIA should be a document that should be possible to read alone. These aspects has also been studied in the material.</p><p>The result is partly described in a matrix where different criteria is compared between the three EIAs to spot differences easily. There is also a part where the content and structure of the three EIAs is compared in text. The result of the study was that there are big differences in structure, while their content has more in common. In one of the three Environ¬mental Impact Assessments much facts are only put in other documents. The conclusion of the study is that there is a need for implementing a common way of presenting the content of an EIA. There is a risk that facts are overlooked that are not presented in the EIA document. There is also a risk that the local authorities has too big interest in implementing the plan and that they make the EIA with a biased look. As a case study an EIA was done. In the case study, the experience of the study is used to make this EIA as complete as possible, with regards to the criteria from the analysis matrix. Also, it was written in a report structure to test this model. The case study is added as Appendix 4.</p>

When the local authorities establish a plan for land use planning, they have to judge if the influence on the environment could be of such a grade that they have to make a special Environmental Impact Assessment (EIA), following national laws and EU-directives. The laws for the process in Sweden is set by the Swedish Parliament, with advisory given by the central government authority, the National Board of Housing, Building and Planning, Boverket. For EU, the laws is set by the European Parliament and the Council. The laws and directions for this process have been changed for Sweden in recent years, and the aim of this study was to compare the contents of three different Environmental Impact Assess¬ments to see if there has been any change in appearances and content in later years, as well as to see if different municipalities and authors have effect on the EIAs. According to different studies some of the EIA done are without insufficient focus on main environmental issues in the EIA, or even that some information is missing. In some studies there are arguments that the EIA should be a document that should be possible to read alone. These aspects has also been studied in the material. The result is partly described in a matrix where different criteria is compared between the three EIAs to spot differences easily. There is also a part where the content and structure of the three EIAs is compared in text. The result of the study was that there are big differences in structure, while their content has more in common. In one of the three Environ¬mental Impact Assessments much facts are only put in other documents. The conclusion of the study is that there is a need for implementing a common way of presenting the content of an EIA. There is a risk that facts are overlooked that are not presented in the EIA document. There is also a risk that the local authorities has too big interest in implementing the plan and that they make the EIA with a biased look. As a case study an EIA was done. In the case study, the experience of the study is used to make this EIA as complete as possible, with regards to the criteria from the analysis matrix. Also, it was written in a report structure to test this model. The case study is added as Appendix 4.

The aim of this research is to find out what environmental impact a wave power park has on the Swedish west coast by creating a consultation paper (”Samrådsunderlag”) for the Lysekilproject at Uppsala University. To highlight the complexity of the problem a system analytic approach was used and illustrated by a Causal Loop Diagram. The overall assessment of the Lysekilprojects wave power park at the Swedish west coast is that it will have a low impact on the environment. This is due to the relative small size of the wave power park and some technical solutions made with the environmental aspect in mind. Artificial reefs and a sanctuary for marine species are effects created by the wave power park and in the longer term the impact will give access to an untapped source of renewable energy, wave energy. Thus reducing the need of fossil fuels and making it possible to reach the Swedish national environmental goals. / Lysekilsprojektet