Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Climate change and its risks are important aspects in the work for sustainable development. This is to protect the current and future generations from climate change’s negative consequence. Sustainable development forms a pillar in the Swedish Environmental Code. The code provides tools for coping with climate change in the form of Environmental impact assessments. The amendment to chapter 6 of the code in 2018 led to changes in environmental assessment. The amendment aimed to improve the quality of environmental assessments through appropriate rules and clarification in the law. Previous research shows that the quality of environmental impact assessments has been incoherent. This is partly due to lack of knowledge about environmental impacts, but also due to lack of data on climate change. Time and financial conditions have also been shown to play a role in the design of environmental impact assessments together with the relationship between practitioner and the consultant. Climate as an aspect in the Environmental Code is also broad and provides room for interpretation for practitioners. The aim of the study is to examine how risks to present and future generations are described in environmental impact assessments. In order to conduct the study, a thematic analysis has been carried out on five selected environmental impact assessments from the year 2020. The theoretical framework consisted of political ecology and environmental justice.   The results of the analysis showed that despite the change in chapter six of the Environmental Code in 2018, climate change and the risks related to it have not been adequately in all environmental impact assessments. There is a great potential for environmental assessments to be improved in practice. Further research in the field of climate change and knowledge about the area is a possibility to integrate these aspects for participants.  Keywords: Environmental impact assessment, climate change, risk, political ecology, environmental justice.

Retention forestry is a key measure in Swedish forestry policy to combine a clearcutting regime and sustainability goals regarding forest biodiversity. The aims of increasing industrial production from forestry and to protect the environment is equally prioritized in the Swedish forestry legislation. Freedom for landowners is a cornerstone in Swedish forestry policy. This position is heavily debated among activists and scholars and is politically questioned, especially from the European Commission which challenges the Swedish position. This study investigates how Swedish landowners interpret and practice retention in forestry, discussed through a theoretical framework of political ecology. Logged areas from 2020 in Trosa municipality in Sweden was investigated through field work and remote sensing through NDVI-analysis. Retention was practiced in all the logged areas, but the measures and level of retention varied greatly. The method can be used for different purposes at different seasons. If production and environment is equally prioritized as the legislation requires is questioned.

Handlingsplanen för Agenda 2030 är ett viktigt dokument eftersom det lägger fram visionen för Sveriges framtida arbete med hållbar utveckling. Sverige vill visa omvärlden att tillväxt och välfärd är fullt möjliga samtidigt som vi värnar om miljön. Som Regeringskansliet (2018) betonar flera gånger så är det viktigt att balans råder mellan de olika aspekterna för hållbarhet (Regeringskansliet, 2018). Den här insikten återspeglar sig tydligt i handlingsplanens text. Däremot finns det samtidigt mycket som pekar på att den ekonomiska aspekten av hållbarhet prioriteras framför ekologiska och sociala aspekter.  Syftet bakom uppsatsen var att undersöka hur tillväxt värderas i förhållande till de andra aspekterna av hållbar utveckling. Samtidigt vill undersökningen belysa hur Sverige ser på sin roll i implementeringen av Agenda 2030 globalt, samt hur den svenska modellen för hållbarhet värderas. För att svara på de frågor som ställts har handlingsplanen för Agenda 2030 analyserats med hjälp av metoden tematisk analys. Resultatet från analysen har sedan granskats genom det teoretiska ramverket baserat på politisk ekologi och ekologisk modernisering. I studien framkom det att de tre aspekterna av hållbarhet ofta förekommer tillsammans, men att det maskerar en obalans i värderingarna. Studien visade också att Sverige har ambitionen att bli ett världsledande land när det kommer till hållbarhet och på vis ska föregå med gott exempel. / The policy for Agenda 2030 is an important document because it sets the course for Sweden's work with sustainable development. Sweden is clear with their intention of showing the world that it is possible to achieve economic growth, prosperity and care for the environment simultaneously. According to Regeringskansliet (2018) it is important to recognize that there is balance between the different aspects of sustainability. However, there are a lot of signs that point towards the economic aspect being prioritized rather than the social and ecological aspects.  The main purpose behind this essay is to examine how economic growth is valued in comparison to the other aspects of sustainable development. It is also important to examine how Sweden views itself when it comes to implementing Agenda 2030 globally, and how the Swedish model for sustainable development is valued. In order to answer the questions set forth in this essay the policy document for Agenda 2030 was analyzed with the help of a method called thematic analysis. The results then came under further analysis with the help of a theoretical framework based upon political ecology and ecological modernization. The results indicated that the three main aspects of sustainable development were often mentioned together, however this tended to cover up an imbalance in how the aspects were valued. The study also showed that Sweden has the ambition to become one of the world's leading countries when it comes to sustainable development. This in turn should inspire other countries to follow in Sweden’s footsteps.

På grund av klimatförändringar och global uppvärmning skapas effekter vilka påverkar både människa och miljö negativt. Att minska mängden genererade växthusutsläpp är en grundläggande åtgärd för att hantera miljöeffekterna. Samtidigt har konsumtionen av utrikes flygresor från Sverige fördubblats sedan 1990-talet vilket är en stor faktor för utsläpp av växthusgaser vilka bidrar till problematiken. Därmed används klimatkompensation som åtgärd för att ersätta de miljövärden som förlorats på grund av flygens utsläpp. Syftet med studien är undersöka de diskurser som finns kring flygets klimatkompensation. Materialet som analyseras består av dagspress insamlat från svenska nationella dagsmedier och analyseras med hjälp av metoden diskursanalys. Studien har resulterat i tre olika diskurser kring klimatkompensation. Inom de olika diskurserna används begreppet klimatkompensation varierande beroende på sammanhang. Resultatet visar att klimatkompensation används för att lindra människors oro för klimatförändringar och även för att en klimatbelastande verksamhet ska framställas som mer hållbar. Klimatkompensation används även som styrmedel för att hantera den mängd utsläpp som överskrider den bestämda mängd utsläpp som får genereras av flygverksamheter. Inom diskurserna riktas även kritik mot verktygets trovärdighet, transparens och socioekonomiska effekter. / Due climate change and global warming, effects are created which create negative impacts at humans as well the environment. Reducing the amount of generated greenhouse gas emissions is a fundamental measure for managing environmental impacts. At the same time, consumption of foreign air travel from Sweden has increased and doubled since the 1990s, which is a major factor contributing to the problem. Thus, climate compensation is used as a tool to replace the environmental values lost due to emissions created by aviation. The purpose of the study is to investigate the existing discourses around aviation climate compensation. The analyzed material consists of daily press collected from Swedish national medias and analyzed using the method of discourse analysis. The study resulted in three different discourses on climate compensation. In the different discourses, the concept of climate compensation varies depending on the context. The result shows that climate compensation is used to alleviate people's concerns about climate change and also to depict a climate-impacting business as sustainable. Climate compensation is also used in case of managing the amount of emissions exceeding the maximum allowed amount of emissions generated by aviation operations. In the discourses, criticism is also directed at the tool's credibility, transparency and socio-economic impacts.

Årligen genomförs tusentals miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) i Sverige i samband med fysisk planering. Social hållbarhet utgör en grundpelare för hållbar samhällsutveckling. I mån om att uppnå det inom fysisk planering krävs metoder för att mäta, utvärdera och förutspå sociala aspekter av utformandet. Miljökonsekvensbeskrivningar besitter en särställning genom att vara den enda metoden som utifrån detta är reglerad enligt lag för att beskriva sociala konsekvenser. Tidigare forskning har riktat kritik mot miljökonsekvensbeskrivningar i form av att de snävt inkluderar sociala aspekter. Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning sociala aspekter tas hänsyn till i strategiska MKB: er för detaljplaner. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansatts tillämpats. Ett granskningsschema användes för att analysera fem utvalda MKB-dokument i relation till tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Det teoretiska ramverket grundas i politisk ekologi, miljörättvisa, demokrati och deltagande. Resultat bekräftar kritiken som tidigare forskning riktar mot MKB: er. Människor visades återkommande presenteras som en homogen grupp och identifierades inte utifrån olika sociala förutsättningar. Hänsynstagande till sårbara grupper varierade även inom respektive MKB. Studien visar också på att granskade MKB: er inte utvecklar i vilken utsträckning de tagit vara på det demokratiska verktyget samråd. Avslutningsvis visades det vara möjligt att dra slutsatsen om att MKB: er besitter en stor potential till att främja ett socialt hållbart samhälle. En möjlighet som medverkare i dess utformning bättre bör utnyttja. / Thousands of environmental impact assessment (EIA) are implemented in Sweden every year. Social sustainability is one of three stakeholders of a sustainable society. Considering physical planning in the society required methods such as measure, evaluate and predict social aspects has been proved to be important to achieve social sustainability. EIA are today the only method that are regulated by Swedish laws with the aim to include social aspects. Previous research has criticized EIA for its narrow definition and implementation of social aspects. The aim of this study is to examine how social aspects are included in EIA:         detailed development plans, to achieve this a qualitative study has been used. Five EIA documents have been analyzed against an own designed examination. The social aspects which has been found in the documents has also been analyzed through the study’s theoretical framework which includes theories as political ecology, environmental justice, participation and democracy. Main findings of this study proved to be consistent with previous research criticisms to EIA. People are observed to be presented as a homogeneous group in EIA documents and differences in social conditions and capacity are not being considered. The main findings also include that consideration about vulnerable groups could differ between the EIA documents. Another notable finding from this study is that EIA don’t show how they achieve to implement public consultation. Finally, it is possible to conclude that the EIA have a great potential to contribute to a socially sustainable society - An opportunity that EIA developers should take better use of.

There has been an ongoing and noticed conflict in Sweden, between 2006-2019, regarding the opposite interests in an area called ”Ojnareskogen” (The forest of Ojnare), located in the north of Gotland, a Swedish island in the Baltic Sea. The site has high nature values and borders a protected conservation area, but there is also an interest in the site to be mined for limestone. Through an anthropological perspective, I have analysed the conflict using a trans-disciplinary theory within anthropology, called political ecology, particularly the perspective called political ontology. The conflict is discussed through the several actors that are involved, in addition to governmental institutions and the mining company, ENGO’s and grassroots movements have engaged. I will also pay attention to the conflict against the background of the increasing environmental awareness in today's society expressed in the term Anthropocene. In this context and regarding the ontological turn emphasis on non-human agents, I bring forward a previously invisible actor - the forest itself. / Mellan åren 2006–2019 pågick en uppmärksammad miljökonflikt på Gotland som gällde tillstånd för brytning av kalksten i området Ojnareskogen, ett område med höga naturvärden och angränsande naturskyddsområden. Förutom gruvbolaget och statliga aktörer engagerade sig icke-statliga miljöorganisationer och gräsrotsrörelser. I uppsatsen analyseras aktörerna och deras ställningstaganden med utgångspunkt i det antropologiska forskningsfältet politisk ekologi, särskilt det perspektiv som kommit att kallas politisk ontologi. Jag kommer även att sätta konflikten i relation till den ökade medvetenheten i samhället om naturens sårbarhet som aktualiserats genom antropocen. I den kontexten och med den ontologiska vändningens betoning av att även icke mänsklig agens bör höras, vill jag föra fram en tidigare osynlig aktör – skogen själv.

Medeltemperaturen på jorden har höjts med 1 grad sedan förindustriell tid. Effekterna av denna temperaturhöjning visar sig i form av förhöjda havsnivåer, smältande havsis i Arktis och extrema väderförhållanden. Inom internationell politik är det numera erkänt att migration är och förblir den i särklass största effekten av klimatförändringarna.  Termen ’klimatflyktingar’ används som gemensam benämning för människor som tvingas fly sina hem på grund av klimatförändringar. Studien ämnar undersöka hur klimatflyktingar gestaltas i svenska dagstidningar efter klimatmötet i Paris 2015. Studien syftar vidare till att belysa vilka maktförhållanden som existerar i kontexten kring denna term. En kvalitativ innehållsanalys används för att analysera artiklar från ett antal utvalda svenska dagstidningar. Ett teoretiskt ramverk bestående av gestaltningsteori och politisk ekologi hjälper till att tolka de sju teman som analysen resulterat i.  Resultatet visar att klimatflyktingar avhumaniseras och förstås som en negativ effekt av klimatförändringarna. De som rymmer under termen vill dock inte associeras med den. I Sverige finns en tydlig tendens till förnekelse inför de problem som världen idag står inför till följd av den globala uppvärmningen. Samtidigt råder en stark tilltro till ekologisk modernisering. Röster inom internationell politik vill erkänna klimatflyktingar i internationell lag. Inget större agerande görs dock för att hjälpa människor som dagligen förlorar sina hem till kusterosion, förstörda jordbruksmarker eller översvämningar. / The mean global temperatures have been rising with one degree since pre-industrial time. Effects is shown in the world today in terms of sea level rising, loss of sea ice in Artic and extreme weather conditions. International politics now states that migration is the single biggest effect caused by climate change.  The term ‘climate refugees’ is used as a definition of humans forced to flee their homes due to climate change. The purpose of the thesis is to show how the Swedish daily newspapers frame climate refugees after the climate conference in Paris in 2015. The purpose is more over to highlight existing power relations in this context. A qualitative content analysis is used on articles chosen from a number of Swedish daily papers. Political ecology and framing theory construct a theoretical framework, which helps to understand the themes which occurred in the analysis. The result shows a dehumanization of climate refugees. Climate refugees is highlighted as a negative effect of climate change. However, the term is rejected by people associated with it. In Sweden, there is a sense of denial to the problems caused around the world due to climate change. Faith is placed into ecological modernization. Voices in international politics states the urge to acknowledge the definition of ‘climate refugees’ in to international law. Not much help is offered to people who have lost their home to coastal erosion, flooding or destroyed lands.

The U.S. Southwest is a semi-arid region affected by numerous environmental problems. Chicana/o communities have been directly affected by such problems, especially ever since the region was annexed from Mexico by the United States in the mid-nineteenth century. From this moment onwards they lost their environmental sovereignty, mostly through their dispossession of the natural resources.   This environmental humanities dissertation focuses on the ethics, politics, and practices around water (management), for water is a key natural resource and a central element of Chicana/o cultural identity. It explores the ways in which Chicana/o culture is interconnected with environmental practices and sites in subaltern literary works about the Chicana/o experience. It investigates how the hegemonic Anglo-American environmental, political, and economic practices have challenged and undermined Chicana/o culture, identity, and wellbeing, and how this has been addressed in fiction; and it questions whether establishing such a connection adds any useful insights to the larger discussion on the global socio-environmental crisis. This dissertation also analyzes the writer activist character of the subaltern narratives of the corpus, with attention to the relevance of rhetoric in subverting and constructing environmental discourses and ethics.   By examining regional and border narratives, as well as fiction and non-fiction narratives about the socio-environmental struggles of other ethnic minorities in the Southwest and in other parts of the world, this dissertation puts literature about the Chicana/o experience in a regional, national, and transnational context. It moreover explores the pivotal role of literature in reclaiming environmental sovereignty, in asserting cultural identities, and in countering the environmental crisis by imagining alternative managerial practices and socio-environmental relations, as much as in challenging cultural hegemonies. / <p>QC 20170508</p>

Denna studie syftar till att undersöka bioregionalism i relation till urbanisering och globalisering för att identifiera utmaningar som begreppet och rörelsen möter relaterat till dessa trender. Tidigare studier på forskningsfältet är begränsat och utspritt, vilket skapar ett behov av att samla och vidareutveckla det fragmenterade material som finns på området. Studien har genomförts genom en metodtriangulering av kvalitativa metoder i form av litteraturstudie och enkätstudie. Den första metoden syftar till att redogöra för ett vetenskapligt och akademiskt perspektiv medan den andra metoden redogör för ett gräsrotsperspektiv. De två metoderna integrerades sedan i en gemensam diskussion för att ge en mer representativ och heltäckande bild av vilka utmaningar bioregionalismen möter relaterat till trenderna. Resultatet visar att de största utmaningarna för bioregionalismen är att lyckas åstadkomma en kulturell förändring och att få det bioregionala paradigmet erkänt. De största svårigheterna ligger i den pågående dialektiken mellan urban/rural respektive lokal/global. Avslutningsvis konstateras att bioregionalismen i sin ursprungliga form inte är tillräcklig för att förstoras upp på en urban och global skala. För att omfamna dessa trender skulle bioregionalismen förslagsvis behöva utveckla de bioregionala idealen och synkroniseras med andra närliggande koncept. / This thesis aims to investigate bioregionalism in relation to urbanization and globalization to identify challenges that are facing the concept and the social movement related to these trends. Previous studies in this research field is limited and scattered, creating a need to collect and further develop the fragmented material in the area. The study was conducted through a triangulation of qualitative methods in terms of literature study and survey study. The first method aims to describe a scientific and academic perspective, while the second method describes a grassroots perspective. The two methods were then integrated in a joint discussion to provide a further representative and comprehensive picture of the challenges facing bioregionalism regarding the trends. The results show that the greatest challenges for bioregionalism are to succeed in achieving a cultural change and of getting the bioregional paradigm recognized. The greatest difficulty lies with the ongoing dialectic interplay between urban/rural and local/global. Finally the study concludes that bioregionalism in its original form is not sufficient enough to be scaled up to an urban and global level. To embrace urbanization and globalization, bioregionalism would tentatively need to develop its bioregional ideals and be synchronized with other adjacent concepts.