Kriget i Ukraina har nu pågått i mer än ett år och medfört stort lidande, framför allt för den ukrainska civilbefolkningen. Detta krig orsakar även omfattande skador på miljön och olika icke-mänskliga aktörer inom denna. Vilket övervakas och rapporteras av både ukrainska myndigheter och internationella forskare. Kriget är mycket välbevakat av internationell massmedia, vars rapporter gällande kriget och effekterna av det utgör det grundläggande materialet för denna kritiska diskursanalys. Syftet med denna analys var att identifiera vilka värden som diskuterades av media och om krigets miljöpåverkan inkluderades i denna diskussion. Vidare syftade en fördjupning inom analysen till att undersöka om det fanns kunskapsluckor i mediediskursen gällande krigets miljöpåverkans potentiella effekter på de värden som bedömdes som centrala i diskursen. Analysen genomfördes på ett material bestående av 10 texter som hämtats från Svenska Dagbladets ledarsida. Inom analysen identifierades 10 värden; Hälsa, Ekonomi, Kultur, Politik, Internationell handel, Miljö, Religion, Samhällsfunktioner, Mänskliga rättigheter och Krigsförbrytelser. Analysen gjordes utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på politisk ekologi, posthumanism samt teorier kring diskurs respektive ecocide som begrepp. Detta pekade på att samtliga 10 värden diskuterades ur ett rent antropocentriskt och humanistiskt perspektiv. I den fördjupade analysen diskuteras det faktum att det förekommer kunskapsluckor i diskursen, och att potentiella miljörelaterade hot har identifierats som relevanta gällande diskursen för 7 av de 10 värdena. Hälsa, Mänskliga rättigheter, Ekonomi, Internationell handel, Politik, Miljö och Krigsförbrytelser. Hoten förekommer främst i form av omfattande kemiska föroreningar samt topografiska och hydrologiska störningar. Vidare diskuteras även möjligheterna för lagföring av krigsförbrytelser i form av grova miljöbrott via den juridiska definitionen av ecocide. / The war in Ukraine have now been waged for over a year and caused great suffering, especially for the civilian population. But it also causes great damage to the en-vironment and non-human actors within it. Which is being monitored and reported by both Ukrainian authorities and international researchers. The war is well covered by international media, whose reports regarding the war and its effects is the material for this Critical Discourse Analysis. The objective of this study was to identify what values were being discussed by the media, and if the environmental ef-fects were portrayed. The analysis further explored the more in-depth question regarding if the environmental effects of the war could pose a risk to the values that were deemed central within the media discourse. The analysis was conducted upon a material consisting of 10 texts, collected from the editorial pages of the newspaper Svenska Dagbladet. During the analysis 10 values were identified: Health, Econ-omy, Culture, Politics, International Trade, Environment, Religion, Community func-tions, Human rights, and War crimes. The analysis was conducted using a theoretical framework consisting of political ecology, posthumanism and theories regarding the terms discourse and ecocide. The analysis pointed to the fact that all 10 values were discussed from a purely anthropocentric and humanism-based perspective. Within the in-depth analysis the discussion states that there are knowledge gaps in the discourse, and that potential environmental threats can be identified as relevant to the discourse regarding 7 of the 10 values. Health, Human rights, Economy, International Trade, Politics, Environment, and War crimes. The threats mainly consist of extensive chemical pollution and topographic and hydrological disturbances. Furthermore, the discussion also includes the possibilities of prosecution of war crimes in the form of large scale environmental crime, through the juridic definition of ecocide.

Den biologiska mångfalden och förlusten av den medför effekter på såväl ekosystem som människan. I jordbruket är mångfald i form av god variation av naturtyper och arter en central del för att tillgodose att ekosystemtjänster som odlingslandskapet är beroende av främjas samt för att uppnå de miljökvalitetsmål som beslutats av den svenska riksdagen. Syftet med studien är att undersöka om det finns hinder till att miljömålen “Ett rikt växt- och djurliv” och “Ett rikt odlingslandskap” inte har en positiv utveckling gällande statusen av den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Vad det finns för möjligheter att bemöta de identifierade förklaringarna ska också undersökas. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys tolkas textinnehåll från två kvalitativa intervjuer och två myndighetsdokument. De teoretiska ramverken politisk ekologi och stigberoende används för att relatera till resultatet och bidra till att förklara bakgrunden till varför målen inte nås och således att den biologiska mångfalden missgynnas. Studiens resultat påvisar att det finns strukturella begränsningar som kan förklara varför utvecklingen ser ut som den gör och det härleder till ekonomiska, politiska och sociala hinder. Hindren har uppstått genom utarmningen av jordbruksmark till följd av den historiska utvecklingen, bristande styrmedel och lönsamhetskrav samt individers inställningar. Möjligheter har identifierats men det går inte genom denna studie att säga om dessa är tillräckliga för att bemöta hindren. / Biodiversity and the loss of it have effects on ecosystems as well as humans. In the agricultural landscape, diversity in the form of a good variety of natural types and species is a key part to ensure that ecosystem services that the agricultural landscape depends on are promoted and to meet the environmental quality goals decided by the Swedish Parliament. The purpose of the study is to investigate whether there are explanations or obstacles to why the environmental goals "A rich plant and animal life" and "A rich agricultural landscape" do not have a positive development regarding the status of biodiversity in the agricultural landscape. What the possibilities are that can respond to the identified explanations must also be investigated. Textual content has been interpreted from two qualitative interviews and two official documents with the help of a qualitative content analysis. The theoretical frameworks of political ecology and path dependence have been used to relate to the results and help explain the background of why the goals are not reached and thus biodiversity is disadvantaged. The study's results demonstrate that there are structural limitations that can explain why the development looks the way it does and that it originates from economic, political and social obstacles. The obstacles have emerged from the depletion of agricultural land as a result of historical development, lack of policy instruments and regulations, profitability and the attitudes of individuals. Opportunities have been identified but it is not possible with this study to say whether these are sufficient to address the obstacles at hand.

Infrastructural projects to realize the energy transition are framed by governmentsfrom all around the world very positively. This is also the case for green hydrogen,which is considered as a silver bullet to solve multiple crises simultaneously. ThisMaster thesis explores the drivers behind the ramp-up of the hydrogen economy inthe global South and elaborates on socio-economic and ecological implications ofgreen hydrogen production projects to analyse the truthfulness of the positivenarratives of the benefits of green hydrogen. To accomplish this, an internationalgreen hydrogen project led by the German-British company Hyphen and planned tobe established in Namibia, was used as an emblematic case study. Following the framework of the socioecological fix, the findings strongly indicatethat green hydrogen does not significantly contribute in solving the climate crisis andsocial problems. Contrarily, strongly influenced by domestic and internationalpolitics, the project in Namibia seems to primarily fix the crisis of capitalism, which isthe overaccumulation of capital that requires new ways of circulation to makecapitalism renew itself. By commodifying and integrating natural resources in globalvalue chains, the Namibian society is disadvantaged, and few actors, primarily fromabroad, profit. Similarly, the finance approach of the project pushes Namibia intopotential financial dependencies. Besides that, the legacy from German colonialismand South African occupation before liberation is manifested in where and how theinfrastructure of hydrogen production is envisioned and planned. There is a risk thatthe hegemonies of elite social classes sustain their position and that social inequalitiesmight be reinforced through a project heralded as benefitting the whole nation. By assessing the political ecology of green hydrogen, I contribute to a critical researchagenda, that considers global inequalities, colonial histories, and ideologies. This willhopefully help to build a foundation for a truly decolonial and just energy transition,all around the world. / Infrastrukturprojekt som bidrar till realiseringen av energiomställningen har fått enöverlag mycket positiv inramning av regeringar i världen. Detta gäller i synnerhetgrön vätgas vilket betraktas som en lösning till flertalet olika kriser. I denna master-uppsats undersöks drivkrafterna bakom den massiva ökningen av vätgas-ekonomin iden globala södern, samt de socioekonomiska och ekologiska konsekvenserna avprojekt som behandlar produktionen av grön vätgas. Vidare utvärderas huruvidaden positiva inramningen beskriver sanningen av dessa vätgasprojekt korrekt. Föratt uppnå detta användes ett grönt vätgasprojekt som leds av det tysk-brittiskakonsortiet Hyphen, och som planeras att etableras i Namibia, som en emblematiskfallstudie. Enligt ramverket socioekologisk fix som kommer från politisk ekologi,tyder resultaten starkt på att vätgas inte bidrar väsentligt till att lösa klimat-krisen ejheller sociala problem i den globala södern. Tvärtom, starkt påverkad av inhemskoch internationell politik, så verkar bidra till att lösa kapitalismens kristendens, vilketär överackumulering av kapital som kräver nya sätt för att cirkuleras så att kapital-ismen kan förnya sig själv. Genom att göra naturresurser till handelsvaror och integr-era dem i globala värdekedjor så riskerar det det namibiska samhället attmissgynnas, medan ett fåtal internationella aktörer tjänar på det. På samma sätt lederprojektets finansierings-strategi till att Namibia hamnar i ett potentiellt finansielltberoende. Dessutom syns arvet från tysk kolonialism och den sydafrikanskaapartheidregimens ockupation i och hur infrastrukturen för produktion av vätgasplaneras. På så sätt kan hegemoniska strukturer som vidmakthåller sociala eliter ochdärmed sociala ojämlikheter förstärkas genom ett projekt som sägs gynna helanationen. Genom att utvärdera den gröna vätgasens politiska ekologi bidrar jag tillen kritisk forskningsagenda som tar hänsyn till globala ojämlikheter, kolonialahistorier och olika ideologier. Detta kommer förhoppningsvis också att bidra till attrealisar en avkolonisering och rättvis energiomställning över hela världen.

The world is facing a global waste crisis due to half of the waste produced not being collected, treated or safely disposed of. Waste not managed in a proper way causes air and water pollution and has negative health and social impacts on people living or working close to the waste. Alt- hough evidence shows that implementing gender approaches improves environmental issues, and the majority of waste pickers are women, few organisations focused on waste management are implementing gender mainstreaming into their work. This case study examines gender main- streaming within the organisation Women in Informal Employment: Globalising and Organising (WIEGO) in relation to environmental issues. WIEGO is an international organisation working to increase the voice, visibility and validity of the working poor, with a special emphasis on women, with a core project that supports cooperative waste picker women in Brazil. The study was conducted through two interviews on local and international level and the analysis of 20 documents describing WIEGO and its work. The theories and concepts of gender mainstreaming, intersectionality, Feminist Political Ecology and Environmental Justice were used to analyse the results. The study showed that WIEGO was implementing gender mainstreaming in their opera- tive work, in the policy framework and in the waste picker projects in Brazil which has resulted in physical and emotional improvements for WIEGO employees internationally and waste pick- ers in Brazil. <<< / Världen står inför en global avfallshanteringskris där hälften av allt avfall som produceras inte insamlas, hanteras eller kasseras på ett säkert sätt. Avfall som inte hanteras säkert skapar luft- och vattenföroreningar och har negativa hälsosamma och sociala effekter för människor som lever eller arbetar nära avfallet. Trots att forskning visar att genusperspektiv förbättrar miljö- problem, och att majoriteten av avfallshanterare är kvinnor, fokuserar få organisationer som hanterar avfall på ”gender mainstreaming” i sitt arbete. Denna fallstudie undersöker ”gender mainstreaming” i organisationen Women in Informal Employment: Globalising and Organising (WIEGO) i relation till miljöproblem. WIEGO är en internationell organisation som arbetar med att öka inflytandet, synligheten och validiteten hos fattiga arbetande, med ett särskilt fokus på kvinnor, med ett kärnprogram som stöttar kooperativ av avfallshanterande kvinnor i Brasi- lien. Studien genomfördes med två intervjuer på lokal och internationell nivå och analys av 20 dokument som beskriver WIEGO och dess arbete. Teorierna och koncepten ”gender mainstrea- ming”, intersektionalitet, Feministisk Politisk Ekologi och miljörättvisa användes för att analy- sera resultaten. Studien visar att WIEGO använder sig av ”gender mainstreaming” i sitt opera- tiva arbete, i sitt policyramverk och i avfallshanteringsprojekten i Brasilien, vilket resulterat it fysiska och emotionella förbättringar för WIEGOs internationellt anställda och för de avfalls- hanterande kvinnorna i Brasilien.

The agricultural sector plays a crucial role in securing a more sustainable livelihood for the world's growing population. An expanded cultivation of multifunctional and environmentally smart crops like industrial hemp (Cannabis sativa L.) can thus be part of the solution in meeting the increasingly high demands of sustainable development. However, earlier research indicates that the global cultivation of industrial hemp is hindered, and that hemp is an underutilized resource relative to its potential benefits. During the 20th century hemp cultivation was banned in large parts of the world. Sweden lifted the ban in 2003, later than most other European countries. In 2017, Swedish hemp cultivation was by far one of the smallest in the European Union. This study thus aims to analyze the position of industrial hemp in Sweden – by using the theoretical framework of political ecology – to investigate which social and societal structures and processes that dictates the access to and the control of industrial hemp in Sweden today. A historical analysis of power relations as well as ideological and cultural contexts – with significance for the cultivation of hemp – is done to make the relationship between Cannabis sativa L. and Swedish society appear more clearly. The material for the analysis has been collected through a literature search and qualitative method using in-depth interviews with Swedish authorities and a national hemp association. The study discusses the relationship between hemp and human society, which is found to be characterized by a complex interconnectedness.  Furthermore, the study shows that Swedish industrial hemp production is negatively affected by, among other things, cultivation bans, strict regulations, government controls, drug conservatism, and group as well as state conformity. Through a more progressive policy, industrial hemp is expected to become a positive contributing factor to reduced greenhouse gas emissions and to a growing fossil-free bio-based industry.