Today there are many uncertainties in the form of a lack of knowledge about perfluorinated and polyfluorinated substances (PFAS) regarding long-term risks to health and the environment, there is no efficacy data for many environments. The fluorocarbon bond is the strongest chemical bond, which means that PFAS can be transported long distances, for example through water streams and into the atmosphere. If surface water and groundwater are contaminated by PFAS, people are at risk of exposure to PFAS through the drinking water. It is therefore important to investigate and identify what difficulties and opportunities the municipalities see in their work to influence and reduce the occurrence of PFAS in drinking water with PFAS in water revenues and drinking water. The purpose of the study is to map what Halmstad, Linköping and Uppsala municipality see for difficulties and opportunities in their work on influencing and reducing the occurrence of PFAS in drinking water and how the result relates to scientific research about national environmental management. We have chosen to do a qualitative interview with an analysis of the interview using previous research on national environmental management about actions, cooperation and policy, directives, guidelines, and legislation. Some of the conclusions the study came to where that the municipalities see similar difficulties and opportunities in working with PFAS and have similar ways of working with PFAS. But there are still some differences and similarities in what they see for difficulties and opportunities in their work with PFAS. Difficulties that have been identified are inadequate or unclear guidelines, directives, legislation and insufficient limit values. It is also a difficulty that the municipalities do not know where all sources of PFAS pollution come from. Opportunities that have been identified are collaborations, knowing where certain parts of PFAS's pollution come from. One possibility that exists is to influence certain polluting activities by means of distribution routes, to submit activities to improve purification methods and to set requirements for sampling and remediation. / Det finns idag många osäkerheter i form av bristande kunskap om perfluorerade och polyfluorerade ämnen (PFAS) när det gäller långsiktiga risker mot hälsa och miljö, det saknas effektdata för många miljöer. Fluor-kol-bindningen är den starkaste kemiska bindningen vilket leder till att PFAS kan transporteras långa vägar, genom till exempel vattenströmmar och i atmosfären. Om ytvatten och grundvatten blir förorenat av PFAS så riskerar människor att exponeras för PFAS genom dricksvattnet. Det är därför av vikt att undersöka och identifiera vad för svårigheter och möjligheter kommunerna ser med sitt arbete med att påverka och minska förekomsten av PFAS i dricksvatten med PFAS i vattentäkter och dricksvatten. Syftet med studien är att kartlägga vad Halmstad, Linköping och Uppsala kommun, ser för svårigheter och möjligheter i sitt arbete med att påverka och minska förekomsten av PFAS i dricksvatten och hur resultatet förhåller sig till vetenskaplig forskning om nationell miljömanagement. Vi har valt att göra en kvalitativ intervju med en analys av intervjun med hjälp av tidigare forskning om nationell miljömanagement med avseende på åtgärder, samarbete och direktiv, riktlinjer och lagstiftning. Några av slutsatserna studien kom fram till var att kommunerna ser liknande svårigheter och möjligheter i arbetet med PFAS och har liknande sätt att arbeta med PFAS på. Men det finns ändå en del skillnader och likheter i vad de ser för svårigheter och möjligheter i deras arbete med PFAS. Svårigheter som har identifierats är otillräckliga eller otydliga riktlinjer, direktiv, lagstiftning och otillräckliga gränsvärden. Det är även en svårighet att kommunerna inte vet vart alla källor av PFAS-föroreningar kommer från. Möjligheter som har identifierats är samarbeten, att veta vart vissa delar av PFAS föroreningar kommer från. En möjlighet som finns är att påverka vissa förorenande verksamheter genom spridningsvägar, förelägga verksamheter att förbättra reningsmetoder och sätta krav på provtagning och sanering.

Lärande för hållbar utveckling (LHU) är ett ramverk som har skapats på global nivå för att främja hållbar utveckling (HU) på både global och lokal nivå. LHU innebär att integrera kunskaper och värderingar inom grundskolan som präglas av HU. För att elever ska kunna agera ansvarsfullt gentemot miljön syftar LHU att ge elever en förståelse för komplexa sociala och ekologiska samband för att potentiellt kunna lösa miljöproblem och i slutändan bidra till ett mer hållbart samhälle. LHU har införts i den svenska läroplanen som ett led i att säkerställa måluppfyllnad av Agenda 2030. Inom grundskolan har rektorer det övergripande ansvaret för att leda och samordna den pedagogiska verksamheten och forskning visar att rektorer är avgörande för att skapa en skolorganisation som ger en plattform för HU. Emellertid förekommer ett behov av organisationsutveckling inom svenska skolor avseende den pedagogiska verksamheten som knyter an till LHU. Med syfte att undersöka vilka drivkrafter som ligger bakom rektorers tillämpande av LHU undersöks därför rektorers uppfattningar om HU för att synliggöra hur LHU tillämpas inom skolan. Genom en kvalitativ ansats hölls intervjuer med sex skolledare på skolor i Skåne och med en kompletterande diskursanalys av nationella styrdokument kunde det konstateras att det förekommer skillnader i rektorernas syn på HU. Resultatet av denna studie visar att utmärkelser inte påverkar tillämpningen av LHU. Drivkraften bakom implementeringen av LHU synliggörs således snarare genom förändringsagenter, HL, investeringar i EMP och inre motivation. / Education for Sustainable Development (ESD) is a global framework to promote sustainable development (SD) on both a global and local level. The purpose of ESD is to integrate knowledge and values that embodies SD throughout the education system. To ensure students responsible engagement with the environment, ESD aims to give students an understanding of complex connections regarding both social and ecological aspects. ESD has been implemented in the Swedish curriculum to fulfill its obligations towards 2030 Agenda for Sustainable Development. In elementary school the principal has the overall responsibility to lead and coordinate the pedagogical activities and research has shown that the principal is crucial in developing a platform for ESD within the school organization. However, in order to implement ESD there is a need in Sweden for organizational change within schools. In this study principal’s perception of SD are investigated with the purpose of gaining knowledge regarding the principal’s motivation for implementing ESD. Through a qualitative method six interviews were conducted with school leaders in Skåne and with a complementing discourse analysis of national governing documents, it could be concluded that there was a difference in perception of SD. The results of this study show that awards for ESD does not affect the implementation of ESD. Instead, the driving force for implementing ESD is rather shown in the presence of change agents, leadership for sustainability, investments in EMP and intrinsic motivation.