Syftet med studien var att i förskolan undersöka föreställningar om den pedagogiska miljöns betydelse för barns tidiga skriftspråksutveckling samt att studera den pedagogiska miljöns utformning och innehåll ur ett skriftspråksutvecklingsperspektiv. Studien är kvalitativ och består av två delstudier som genomfördes med hjälp av intervju respektive observation. Sex förskollärare intervjuades och avdelningarna som förskollärarna arbetade på observerades. Resultaten från de två delstudierna analyserades var för sig, för att sedan jämföras i en gemensam analys. Resultaten visar att ett stort utbud av skriftspråksutvecklande artefakter fanns på avdelningarna och att förskollärarna hade många tankar om hur barns skriftspråkande ska stödjas. Det kan dock också ses att stora delar av avdelningarnas skriftspråkliga egenskaper lämnades okommenterade av förskollärarna. Det leder till att exempelvis texter fanns men inte var tillgängliga för barnen. Slutsatsen är bland andra att det är viktigt att medvetandegöra vad barn behöver för sin skriftspråksutveckling för att de artefakter som stödjer denna ska placeras korrekt.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka erbjudanden av meningsskapande relaterade till genus som två olika förskolors fysiska inomhusmiljö erbjuder förskolebarn i åldern 0 till 3 år. Vi genomförde en kvalitativ miljöobservationsstudie där vi besökte två förskolor, varav ena förskola hade en Reggio Emilia-pedagogisk inriktning och andra förskolan var utan uttalad pedagogisk inriktning. De teoretiska utgångspunkter vi utgick från i vår studie var genusteorin, normkritisk- samt normkreativ pedagogik.  Resultatet från observationerna visade på att förskolornas utformning av rummen skiljde sig åt och att pedagogisk inriktning kan vara en faktor som bidrar till konstruktionen av miljön. Utifrån tidigare forskning kunde en slutsats dras att förskolemiljöns utformning har en stor påverkan på barns uppfattning om genus samt kan skapa förutsättning för barn att anta ett normkritiskt förhållningssätt. Utifrån ett genusperspektiv spelar rummets utformning roll då detta påverkar rummets könskodning samt möjlighet till könsöverskridande lek. Vidare visar forskningen att könsneutralt material minskar risken för att barn navigeras in i stereotypa könsroller samt skapar förutsättningar för att förhindra könssegregation. Det material som fanns att tillgå på de båda förskolorna var överlag könsneutralt. Det fanns även material med könskodning som var antingen maskulin eller feminin men materialets färg, design samt funktion bidrog till att könskodningen inte blev lika tydlig. Val av material och rummets utformning är därmed faktorer som kan komma att påverka barns uppfattning om genus samt kan skapa förutsättningar för att barnen grundlägger ett normkritiskt förhållningssätt.

Miljön i förskolan är en viktig del för barns förståelse för sin omvärld, därför bör miljön vara utformad för att främja dess lärande. Men också vara anpassad för alla barnen, en förskola för alla. Syftet med studien var att undersöka vad miljön och tingen i förskolan kan betyda för dess jämställdhetsuppdrag genom att belysa några förskollärares tankar om inomhusmiljön i förskolan. En kvalitativ undersökning av intervjuer och observationer av den fysiska miljön genomfördes, för att ta reda på hur förskollärare ser inomhusmiljön utifrån ett genusperspektiv men också hur förskollärare arbetar med utformningen av inomhusmiljön utifrån ett normkritiskt perspektiv. Data analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att samtliga informanter var initierade i arbetet med uttänkta miljöer utifrån ett normkritiskt perspektiv och ett genusperspektiv. Samtliga informanter var eniga om att material som blir könskodat eller inte sitter i oss vuxna, inte materialet i sig, även att pedagogers förhållningssätt är av stor betydelse i förskolan. En slutsats är att genus och jämställdhet inte alltid är lätt. Informanterna menar på att det grundar sig i okunskap i samhället, vilket bidrar till en rädsla hos vårdnadshavare att deras barn kan bli utsatta om de avviker från normen. Därför bör kunskapen om genus och jämställdhet lyftas i högre utsträckning än vad det i många fall gör.