This project was carried out for a Company in the mining and construction business, and focused on the development of a radar based material monitoring solution for conveyor belts. A minor prestudy showed that there are possible customer values related to material monitoring solutions for equipment relevant for the Company, and that such solutions using radar possibly can fulfil the application requirements. The main focus of the project was chosen based on this prestudy. The methods used were mainly experiments with the developed prototype, and a study of literature. The prototype was developed with an aim to measure mass flow and to monitor the material surface for deviances. Millimeter-wave pulsed coherent radar sensors were used, and data processing approaches included Kalman filtering. Results showed that mass flow can be calculated using the tested senors and data processing models, as the calculated mass flow was well in line with a belt scale reference, but that additional data is needed to prove consistency in the results. Results also showed that trends in the material surface can be observed in the radar data, indicating the possibilities to detect deviances. From a technical perspective, results and the possibilities for further development and improvement show that radar based solutions can be used for applications relevant for the Company. / Detta examensarbete genomfördes för ett företag inomgruv- och anläggningsbranschen och handlade om utvecklingen av en radarbaserad prototyp för mätningar av materialet på transportband. En mindre förstudie visade på möjliga kundvärden relaterade till sådana mätningar, samt att radar har potentialen att uppfylla kravspecifikationen för flera applikationer. Huvudfokuset för projektet valdes sedan utifrån denna förstudie. Metoderna som användes var främst experiment med den utvecklade prototypen samt litteraturstudier. Prototypen utvecklades med syfte att mäta massflöde samt att upptäcka avikelser i materialets yta. Radarsensorer med en frekvens på 60GHz användes, och för databehandling användes bland annat ett Kalman-filter. Resultaten visade att massflöde kan beräknas med de testade sensorerna och databehandlingsmodellerna, eftersom det beräknade massflödet låg i linje med referensdata från en bandvåg. Ytterligare data behövs emellertid för att visa hur resultaten påverkas av förändrade omständigheter, såsom storleken på fragmenten som mäts. Studien visade också att mönster i materialytan kan observeras i radardatan, vilket indikerar att det också är möjligt upptäcka avvikelser. Ur ett teknisktperspektiv visar resultaten och möjligheterna till vidareutveckling tillsammans att radarbaserade lösningar kan användas för applikationer relevanta för företaget.

In this paper, a new millimeter wave 3D imaging radar is proposed. The user just needs to move the radar along a circular track, and high resolution 3D imaging can be generated. The proposed radar uses the movement of itself to synthesize a large aperture in both the azimuth and elevation directions. It can utilize inverse Radon transform to resolve 3D imaging. To improve the sensing result, the compressed sensing approach is further investigated. The simulation and experimental result further illustrated the design. Because a single transceiver circuit is needed, a light, affordable and high resolution 3D mmWave imaging radar is illustrated in the paper.

Avec l’expansion des exploitations agricoles, le principe d’homogénéité du rendement (céréales, fruits…) devient de moins en moins pertinent. Ce phénomène de variabilité spatiale implique des conséquences économiques et environnementales avec le développement de nouveaux concepts agricoles comme les « site-specific management » (gestion spécifique des parcelles). Les traitements tels que les fertilisants, les intrants et autres pesticides doivent être utilisés de manière différente en les appliquant au bon endroit, à la bonne période et au bon taux. Cette nouvelle façon de penser l’agriculture fait partie de l’agriculture de précision (PA) et se concentre en quatre domaines technologiques : (i) la télédétection, (ii) la navigation et guidage, (iii) la gestion des données et (iv) les technologies à taux variable. Initiée à la fin des années 1990, la viticulture de précision (PV) est une branche particulière de la PA, caractérisée par des problématiques spécifiques à la viticulture. Les travaux effectués durant cette thèse entrent dans le cadre de la télédétection (ou détection proche) appliquée à la PV. Ils se focalisent sur une nouvelle méthode d’estimation de la quantité de grappes (masse ou volume) directement sur les plants de vignes. Pouvoir estimer le rendement des vignes plusieurs semaines avant la récolte offre de nombreux avantages avec des impacts économiques et qualitatifs, avec par exemple : (i) l’amélioration du rapport rendement/qualité en supprimant au plut tôt une partie de la récolte, (ii) l’optimisation des ressources humaines et la logistique à la récolte, (iii) un remboursement le plus équitable par les assurances en cas d’intempéries qui endommageraient les pieds de vignes. La méthode proposée ici repose sur l’imagerie microondes (à 24GHz ou des fréquences plus élevées) générée par un radar FM-CW. Elle implique la mise en place d’un système d’interrogation intra-parcellaire « pied par pied » à distance basé au sol, et en particulier : (i) l’évaluation de la précision des mesures et les limites du système, (ii) le développement d’algorithmes spécifiques pour l’analyse de données tridimensionnelles, (iii) la construction d’estimateurs pour retrouver le volume des grappes, et finalement (iv) l’analyse des données recueillies pendant les campagnes de mesures. Dû au caractère saisonnier des récoltes, les mesures sont en premier lieu effectuées sur des cibles canoniques, des charges variables et des capteurs passifs en laboratoire. Pour mettre en avant la flexibilité de cette interrogation radar, le même système est utilisé en parallèlement dans le cadre du projet régional PRESTIGE, pour compter à distance le nombre de pommes présentes sur les pommiers en verger. Ces travaux ont été financés par l’entreprise Ovalie-Innovation et l’ANRT (Agence Nationale de la Recherche Technologique). / With the expansion of farm operations, the principle of homogeneity of crop yields (cereals, fruits …) becomes less and less relevant. This observation of spatial variabilities implies economic and environmental consequences with the development of new arrangements of agricultural works such as “site-specific management”. Treatments such as fertilizers, nutrients and pesticides must be used differently by applying them at the right time, right place and right rate. This new way to think the agriculture is called precision agriculture (PA) and gathers four technological fields: (i) remote sensing, (ii) navigation and guidance, (iii) data management and (iv) variable-rate technologies. Precision viticulture (PV) is an application of PA which was initiated in the late 90’s and is characterized by issues specific to viticulture. Work carried out during this thesis is a direct application of remote sensing (or proximal sensing) applied to PV. It focuses on a new method of remote sensing of grapes quantity (mass or volume) directly on vine plants. Estimating the quantity of grapes several weeks before harvesting offers many advantages with qualitative and economic impacts such as: (i) improving the yield / quality ratio with an early removal of a part of the harvest, (ii) optimizing human resources and equipment during the grape harvest, and (iii) be fairly compensated by insurances in case of severe weather conditions that damaged the vine plants. The method proposed here relies on microwave imagery (24 GHz and higher) generated by a FM-CW radar. It implies the set-up of ground-based remote reading system for a plant-byplant intra-parcel analysis and particularly: (i) evaluating the measurement accuracy, precision and limits of the system, (ii) developing specific algorithms in order to analyze three-dimensional volume data, (iii) building statistical estimators for retrieving the volume of grapes and finally (iv) analyzing data acquired during field measurements. Because of the seasonality of the grape harvest, measurements are firstly performed on canonic targets, variable loads and passive sensors in laboratory. To enlighten the flexibility of the radar interrogation technique, the same system is also used as part of the regional project PRESTIGE to remotely count the number of apples on trees in orchards. This work has been funding by the company Ovalie-Innovation and the ANRT (Agence Nationale de la Recherche Technologique).

No description available.

Does millimeter-wave radar have the potential to be the navigational instrument of a robotic vacuum cleaner in a home? Electrolux robotic vacuum cleaner is currently using a light sensor to navigate through the home while cleaning. Recently Texas Instruments released a new mmWave radar sensor, operating in the frequency range 60-64 GHz. This study aims to answer if the mmWave radar sensor is useful for indoor navigation. The study tests the sensor on accuracy and resolution of angles and distances in ranges relevant to indoor navigation. It tests if various objects made out of plastic, fabric, paper, metal, and wood are detectable by the sensor. At last, it tests what the sensor can see when it is moving while measuring. The radar sensor can localize the robot, but the ability to detect objects around the robot is limited. The sensor’s absolute accuracy is within 3° for the majority of angles and around 1dm for most distances above 0.5 m. The resolution for a displacement of one object is 1°, respectively 5 cm, and two objects must be located at least 14° or 15 cm apart from each other to be recognized. Future tasks include removing noise due to antenna coupling to improve reflections from within 0.5 meter and figure out the best way to move around the sensor to improve the resolution. / Har radar med millimetervågor förutsättningar att vara navigationsutrustning för en robotdammsugare i ett hem? Electrolux robotdammsugare använder för närvarande en ljussensor för att navigera genom hemmet medan den städar. Nyligen släppte Texas Instruments en ny radarsensor med vågor i frekvensområdet 60-64 GHz. Denna studie syftar till att svara om radarsensorn är användbar för inomhusnavigering. Studien testar sensorn med avseende på noggrannhet och upplösning av vinklar och avstånd i områden som är relevanta för inomhusnavigering. Den testar om olika föremål tillverkade av plast, tyg, papper, metall och trä kan detekteras av sensorn. Slutligen testas vad sensorn kan se om den rör sig medan den mäter. Radarsensorn kan positionera roboten, men hinderdetektering omkring roboten är begränsad. För det mesta ligger sensorns absoluta noggrannhet inom 3° för vinklar och omkring 1dm för avstånd över 0,5 m. Upplösningen för en förflyttning av ett objekt är 1° respektive 5 cm, och två objekt måste placeras minst 14° eller 15 cm ifrån varandra för att båda kunna upptäckas. Kommande utmaningar är att ta bort antennstörningar som ger sämre reflektioner inom 0,5 meter och ta reda på det bästa sättet att förflytta sensorn för att förbättra upplösningen.