Rollen som projektledare kräver att denne ska ha flera kompletterande kompetenser inom många olika områden för att driva projekt och att hitta rätt person till projektledartjänsten kan därför ses som en stor utmaning ur rekryterarens perspektiv. Projektledaren bör ha en kombination av både hård och mjuk kompetens, samt förståelse för organisationsmiljön som denne ska vara verksam i. Syftet med studien är att beskriva och skapa djupare förståelse kring hur ett fåtal rekryterare utvärderar, fastställer befattningskraven och värderar projektledarens kompetens i en rekryteringsprocess samt hur urvalet av de mest intressanta ansökande till tjänsten görs. Forskarna till studien har valt en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer för att samla in resultat från fyra rekryterare. Forskarna har använt fallstudie som undersökningsdesign för att få djupare förståelse kring rekryterares perspektiv och hur de arbetar i de olika stegen i rekryteringsprocessen. De hårda kompetenserna är projektledarens grundförutsättningar för att kunna driva ett projekt och kliva in i projektrollen. Resultatet visar att projektledarens hårda kompetens fastställs och utreds tidigt i rekryteringsprocessen. Projektledarens mjuka kompetens anses vara svårare att definiera, mäta och utvärdera, ur ett subjektivt synsätt och därmed är det bra att använda flera bedömningsmetoder för att utvärdera dessa. Oftast sker detta i ett senare skede i rekryteringsprocessen, efter granskning av CV och personligt brev. Rekryterarna anser att det är viktigt att projektledaren har förståelse och insikt i den organisation som projektledare ska vara verksam i. Denna kunskap och förståelse ställs inte alltid som ett krav utan det ses mer som en fördel om projektledaren besitter viss branscherfarenhet till visa typer av projekt. Projektledarens fokus ska ligga på att driva projektet framåt och fungera som en samordnare. / The role as the project manager requires several complementary skills in many different areas to pursue projects and finding the right person for the project management position can therefore be seen as a major challenge from the recruiters perspective. The project manager should have a combination of both hard and soft skills,and an understanding of organizational environment which the person will be working in. The purpose of the study is to describe and create a deeper understanding of how a few recruiters evaluate establish job requirements and evaluate the project manager's competence in the recruitment process and how the selection is made for the most interesting candidate for the post. The writers of the study have chosen to use a qualitative method of semi-structured interviews to collect results from four recruiters. The writers of the study used a case study research design in order to get deeper understanding of recruiters’generalperspective and how they work in the various stages of the recruitment process. The hard skills can be seen as the project manager’s prerequisites to run a project and stepping into the project role. The results show that the project manager's hard skills are set and investigated early in the recruitment process. The soft skills are considered more difficult to define, measure and evaluate, from a subjective approach and therefore it is good to use multiple methods to evaluate these. Usually this is done at a later stage in the recruitment process, after reviewing the resume and personal letter. Recruiters believe it is important that the project manager has earned anunderstanding and insight into the organization that the project manager will be working in. This knowledge and understanding is not always a requirement, but can be seenmore as an advantage if the project is set in a specific industry which requirea specific knowledge. The project manager's focus will be to drive the project forward and act as a coordinator

With advancements in educational digitalisation, new opportunities for international collaboration on education have been created. Through the KTH Global Development Hub collaboration, students from universities in Botswana, Kenya, Sweden and Tanzania participate in modules with Challenge Driven Education (CDE). These modules allows students to gain intercultural and interdisciplinary experiences while working with real societal challenges. In this master’s degree project, Batswana, Swedish and Kenyan students’ and teachers’ experiences with CDE in blended campus-based and remote international education have been investigated. This was done through qualitative interviews, and through observations of a CDE module at Botho University in Botswana. The data was then analysed using thematic analysis with an inductive approach and discussed through the lens of previous research on CDE, e-learning and Collaborative Online International Learning (COIL), as well as contextualised through discussion of a student project on hydroponics. Based on the data and analysis, guidelines for working with Online-CDE were created. The guidelines are intended to aid teachers to bridge the gap between their previous knowledge and experience in CDE and the difficulties prevalent when planning an Online-CDE module. The modules allowed students to develop core competencies. The intercultural exchange of Online-CDE is appreciated by students and inspires them to work harder, although it may sometimes lead to conflicts. Issues with internet access and a limited knowledge of how to use digital tools provided created difficulties for both students and teachers. Although teachers aimed for students to work interdisciplinarily, project groups often divided work internally, therefore only achieving multi-disciplinarity. / I takt med att digitala lösningar för utbildning utvecklas, uppkommer nya möjligheter för internationella samarbeten kring utbildning. Genom samarbetet i KTH Global Development Hub (GDH) kan studenter från universitet i Botswana, Kenya, Sverige och Tanzania läsa kurser med utmaningsdriven utbildning (CDE). Kurserna ger studenter en möjlighet att få interkulturella och interdisciplinära erfarenheter samtidigt som de arbetar med riktiga samhällsutmaningar. I det här examensarbetet undersöks botswanska, svenska och kenyanska studenter och lärares erfarenheter av CDE i hybridundervisning där vissa studenter deltar digitalt från andra länder än arrangerande universitet. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer och observationer av en CDE-kurs på Botho University i Botswana. Insamlad data analyserades genom tematisk analys och diskuterades utifrån tidigare forskning inom CDE, e-lärande och internationella virtuella samarbeten inom lärande (COIL). Resultaten kontextualiserades genom en diskussion av ett studentprojekt om hydroponisk odling. Baserat på resultat och analys togs riktlinjer för Online-CDE fram. Riktlinjerna är tänkta som ett komplement till lärares tidigare erfarenheter av CDE och behandlar de unika svårigheter som uppkommer med Online-CDE. Kurserna gav studenterna möjlighet att utveckla mjuk kompetens. Den interkulturella aspekten av Online-CDE uppskattas av studenterna och får dem att anstränga sig mer, även om det ibland leder till konflikter. Otillräcklig och dyr internetuppkoppling samt begränsad kunskap om de digtala verktyg som används under kurserna skapar problem för både lärare och studenter. Även om lärare eftersträvar interdisciplinära elevsamarbeten delar projektgrupper ofta upp arbetet på ett sätt som leder till multidisciplinärt arbete.