Rollen som projektledare kräver att denne ska ha flera kompletterande kompetenser inom många olika områden för att driva projekt och att hitta rätt person till projektledartjänsten kan därför ses som en stor utmaning ur rekryterarens perspektiv. Projektledaren bör ha en kombination av både hård och mjuk kompetens, samt förståelse för organisationsmiljön som denne ska vara verksam i. Syftet med studien är att beskriva och skapa djupare förståelse kring hur ett fåtal rekryterare utvärderar, fastställer befattningskraven och värderar projektledarens kompetens i en rekryteringsprocess samt hur urvalet av de mest intressanta ansökande till tjänsten görs. Forskarna till studien har valt en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer för att samla in resultat från fyra rekryterare. Forskarna har använt fallstudie som undersökningsdesign för att få djupare förståelse kring rekryterares perspektiv och hur de arbetar i de olika stegen i rekryteringsprocessen. De hårda kompetenserna är projektledarens grundförutsättningar för att kunna driva ett projekt och kliva in i projektrollen. Resultatet visar att projektledarens hårda kompetens fastställs och utreds tidigt i rekryteringsprocessen. Projektledarens mjuka kompetens anses vara svårare att definiera, mäta och utvärdera, ur ett subjektivt synsätt och därmed är det bra att använda flera bedömningsmetoder för att utvärdera dessa. Oftast sker detta i ett senare skede i rekryteringsprocessen, efter granskning av CV och personligt brev. Rekryterarna anser att det är viktigt att projektledaren har förståelse och insikt i den organisation som projektledare ska vara verksam i. Denna kunskap och förståelse ställs inte alltid som ett krav utan det ses mer som en fördel om projektledaren besitter viss branscherfarenhet till visa typer av projekt. Projektledarens fokus ska ligga på att driva projektet framåt och fungera som en samordnare. / The role as the project manager requires several complementary skills in many different areas to pursue projects and finding the right person for the project management position can therefore be seen as a major challenge from the recruiters perspective. The project manager should have a combination of both hard and soft skills,and an understanding of organizational environment which the person will be working in. The purpose of the study is to describe and create a deeper understanding of how a few recruiters evaluate establish job requirements and evaluate the project manager's competence in the recruitment process and how the selection is made for the most interesting candidate for the post. The writers of the study have chosen to use a qualitative method of semi-structured interviews to collect results from four recruiters. The writers of the study used a case study research design in order to get deeper understanding of recruiters’generalperspective and how they work in the various stages of the recruitment process. The hard skills can be seen as the project manager’s prerequisites to run a project and stepping into the project role. The results show that the project manager's hard skills are set and investigated early in the recruitment process. The soft skills are considered more difficult to define, measure and evaluate, from a subjective approach and therefore it is good to use multiple methods to evaluate these. Usually this is done at a later stage in the recruitment process, after reviewing the resume and personal letter. Recruiters believe it is important that the project manager has earned anunderstanding and insight into the organization that the project manager will be working in. This knowledge and understanding is not always a requirement, but can be seenmore as an advantage if the project is set in a specific industry which requirea specific knowledge. The project manager's focus will be to drive the project forward and act as a coordinator

The labour market is currently experiencing a growing skills gap due to the digitalisation of society. The consequences of the skills gap are a scarcity of competent workers and upcoming challenges due to changed market demands. One solution to this is reskilling programs or bootcamps that in a short time frame reskill attendees to enable them to change their occupation. As reskilled individuals finalise the reskilling programs and change occupations questions rise of what parameters in the organisational environment that help them in their integration and competence development. This study has the purpose to investigate this issue by examining the research question: What is the role of the organisational environment when integrating a reskilled person into their new occupation to continue lifelong learning?. The results are given by a thematic analysis of qualitative data gathered through semi-structured interviews of respondents that have attended a reskilling bootcamp called the Software Development Academy. Moreover, a theoretical framework containing Communities of Practice is applied in the analysis to categorise the organisational environments. The findings highlight that the organisational environment has a significant role on the reskilled employee’s success in their new occupation. Organisational environments that have tendencies of communities of practice and a positive attitude towards interactions among co-workers have a positive effect on the reskilled employee. Finally, the study provides a list of managerial recommendations that can help the reskilled employee to succeed in their new workplace. / Arbetsmarknaden upplever för närvarande en kompetensklyfta som skapats på grund av digitaliseringen i samhället. Konsekvenserna som uppstår av denna kompetensklyfta är ökad brist på kompetenta arbetare samt kommande utmaningar på grund av förändrade marknadskrav. En lösning på detta är omutbildning med hjälp av program eller bootcamps som på kort tid omskolar deltagare för att göra det möjligt för dem att ändra sitt yrke. När nyutbildade individer slutför omskolningsprogrammen och ändrar sitt yrke uppstår frågor om vilka parametrar i organisationsmiljön som hjälper dem i deras integration och kompetensutveckling. Denna studie syftar till att undersöka detta ämne genom att svara på forskningsfrågan: Vilken roll har den organisatoriska miljön när man integrerar en omskolad person i sitt nya yrke för att möjliggöra livslångt lärande? Resultaten ges från en tematisk analys av kvalitativa data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer med respondenter som har deltagit i ett omskolningsbootcamp som heter the Software Development Academy. Dessutom tillämpas ett teoretisk ramverk som innehåller Communities of Practice i analysen för att kategorisera de organisatoriska miljöerna. Resultaten framhäver att den organisatoriska miljön spelar en stor roll för den omskolade medarbetarens framgång i sitt nya yrke. Organisationsmiljöer som har tendenser av Communities of Practice och en positiv inställning till interaktioner mellan medarbetare har en positiv effekt på den omskolade medarbetaren. Slutligen presenterar studien en lista över ledningsrekommendationer som kan hjälpa den omarbetade medarbetaren att lyckas.