The construction industry is facing problems with labour shortages. These problems have occurred because of a declining image, leading to fewer applicants to vocational schools. The purpose of this study was to explore the challenges that small organisations in the Swedish construction industry have to face when conducting reskilling programs. In addition to this the study also wanted to explore if there are any potential solutions to help mitigate the impact of these challenges. The goal of this study was to explore the gaps left by previous research and by that contribute with valuable research. The area that this study aims to help explore is how reskilling can be used in a labour-intensive industry, in this case, the construction industry. The study also wanted to explore reskilling from the perspective of smaller organisations in Sweden. A case study was performed at a small flooring company in Sweden to achieve this purpose. Two forms of data collection methods were completed to gather the primary data for the study. The first data collection method consisted of observations from the case company. Secondly, semi-structured interviews were conducted with several stakeholders in the construction industry, both at the case company and with experts outside the case company. This data was gathered to answer the following research question: RQ1: What are the challenges to reskilling programs in the Swedish construction industry? The challenges found by this study could be divided into three aggregate dimensions: Before, During and After. These aggregate dimensions were chosen to help properly show what challenges reskilling programs face during different phases of the program. / Byggbranschen står inför en brist på arbetskraft. Detta problem har uppstått dels till följd av en sämre bild av branschen, vilket har resulterat i färre sökande till yrkesutbildningar. Syftet med denna studie var att undersöka de utmaningar som små organisationer inom den svenska byggbranschen måste möta när de genomför omskolningsprogram. Utöver detta undersöker studien även om det finns några potentiella lösningar för att mildra effekten av dessa utmaningar. Målet med denna studie var att utforska de luckor som tidigare forskning lämnat och därigenom bidra med värdefull forskning. Området som denna studie avser att undersöka är hur omskolning kan användas inom en arbetsintensiv bransch, i detta fall byggbranschen. Studien ville även undersöka omskolning ur perspektivet av mindre organisationer i Sverige. En fallstudie genomfördes på ett litet golvföretag i Sverige. Två former av datainsamlingsmetoder genomfördes för att samla primärdata till studien. Den första datainsamlingsmetoden bestod av observationer från fallföretaget. För den andra metoden användes semistrukturerade intervjuer med flera intressenter inom byggbranschen, både på fallföretaget och med experter utanför fallföretaget. Denna data samlades in för att besvara följande forskningsfråga: RQ1: Vilka utmaningar finns det för omskolningsprogram inom den svenska byggbranschen? Utmaningarna som identifierades i denna studie kunde delas in i tre övergripande dimensioner: Före, Under och Efter. Dessa övergripande dimensioner valdes för att tydligt visa vilka utmaningar omskolningsprogram står inför under olika faser av programmet.

The labour market is currently experiencing a growing skills gap due to the digitalisation of society. The consequences of the skills gap are a scarcity of competent workers and upcoming challenges due to changed market demands. One solution to this is reskilling programs or bootcamps that in a short time frame reskill attendees to enable them to change their occupation. As reskilled individuals finalise the reskilling programs and change occupations questions rise of what parameters in the organisational environment that help them in their integration and competence development. This study has the purpose to investigate this issue by examining the research question: What is the role of the organisational environment when integrating a reskilled person into their new occupation to continue lifelong learning?. The results are given by a thematic analysis of qualitative data gathered through semi-structured interviews of respondents that have attended a reskilling bootcamp called the Software Development Academy. Moreover, a theoretical framework containing Communities of Practice is applied in the analysis to categorise the organisational environments. The findings highlight that the organisational environment has a significant role on the reskilled employee’s success in their new occupation. Organisational environments that have tendencies of communities of practice and a positive attitude towards interactions among co-workers have a positive effect on the reskilled employee. Finally, the study provides a list of managerial recommendations that can help the reskilled employee to succeed in their new workplace. / Arbetsmarknaden upplever för närvarande en kompetensklyfta som skapats på grund av digitaliseringen i samhället. Konsekvenserna som uppstår av denna kompetensklyfta är ökad brist på kompetenta arbetare samt kommande utmaningar på grund av förändrade marknadskrav. En lösning på detta är omutbildning med hjälp av program eller bootcamps som på kort tid omskolar deltagare för att göra det möjligt för dem att ändra sitt yrke. När nyutbildade individer slutför omskolningsprogrammen och ändrar sitt yrke uppstår frågor om vilka parametrar i organisationsmiljön som hjälper dem i deras integration och kompetensutveckling. Denna studie syftar till att undersöka detta ämne genom att svara på forskningsfrågan: Vilken roll har den organisatoriska miljön när man integrerar en omskolad person i sitt nya yrke för att möjliggöra livslångt lärande? Resultaten ges från en tematisk analys av kvalitativa data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer med respondenter som har deltagit i ett omskolningsbootcamp som heter the Software Development Academy. Dessutom tillämpas ett teoretisk ramverk som innehåller Communities of Practice i analysen för att kategorisera de organisatoriska miljöerna. Resultaten framhäver att den organisatoriska miljön spelar en stor roll för den omskolade medarbetarens framgång i sitt nya yrke. Organisationsmiljöer som har tendenser av Communities of Practice och en positiv inställning till interaktioner mellan medarbetare har en positiv effekt på den omskolade medarbetaren. Slutligen presenterar studien en lista över ledningsrekommendationer som kan hjälpa den omarbetade medarbetaren att lyckas.

Det finns ett stort intresse i samhället kring AI och dess användningsområden, men hur ser det ut i organisationer idag och vilka initiativ tas för att kompetensutveckla personalen med hjälp av AI? Det är just vad denna studie ska försöka besvara. Dataunderlaget för studien baseras på semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med tio personer som framförallt arbetar inom HR, men även inom försäljning och affärsutveckling, fördelat över olika branscher. Analysen av det tematiserade underlaget visar på resultatet att integrering och användning av AI-verktyg för kompetensutveckling är ytterst varierande i de organisationer vi har varit i kontakt med, och att nyttjandet av AI-verktygen i stort inte är medvetet och planerat gällande kompetensutveckling. / There is considerable societal interest in AI and its applications; however, the current state within organizations and the initiatives undertaken to develop staff competencies using AI remain unclear. This study seeks to address these questions. The data for this study is derived from semi-structured qualitative interviews with ten individuals primarily working in HR, as well as in sales and business development, across various industries. The analysis of the thematic data reveals that the integration and utilization of AI tools for competency development vary significantly among the organizations surveyed. Moreover, the use of AI tools for competency development is largely unintentional and unplanned.