Work name: Mobbing in the health service Abstract: The work is focused on mobbing problems in the health service especially on an incidence of psychical violence encountered by registered nurses and management personnel (head nurses and senior nursing officers) in the Institute of Clinical and Experimental Medicine in Prague. Theoretical part deals with mobbing - with its occurence and registered nurses attitude towards a violence in the workplace. Further it deals with reasons of mobbing origin, its characteristical attributes and particular stages of a whole process. In that part a mobber personality and his strategy are also described, a personality of a victim is analysed, its reactions to mobbing and fatal impact on its organism. At the close a relation of management personnel to psychical violence in the workplace is described. In the practical part there are presented results of quantitative research. A questionnaire was completed by management personnel as well as by registered nurses. From the result it follows that mobbing is also a reality in the mentioned institute and though two thirds of nurses acquired knowledge in this matter (by means of training), the entire third is not teached in. Information on factors contributing to psychical violence progress was acquired, too. In most cases...

<p>Denna studie har genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med 13 högstadieelever undersökt hur eleverna upplever två reklamfilmer mot mobbing. Filmerna har lanserats av stiftelsen Friends och utgör en del i deras arbete mot mobbing. Resultatet sammanställdes genom induktiv tematisk analys och åtta teman framkom. Temana var: Känsloprocess, Indirekt mobbing berör mer än direkt mobbing, Kan hända vem som helst, Förståelse för mobboffret, Hjälparen väcker beundran, Medlöparens brist på ingripande, Lärarens passivitet irriterar samt Alla kan hjälpa till. Det resultat som framkom jämfördes med det som Friends önskade att åskådaren skulle uppleva. Resultatet kopplades även ihop med teorierna bystander-effect och empati. Det visade sig att intervjupersonerna i stort upplevde filmerna som Friends önskade.</p>

Antecedentes: El Mobbing u hostigamiento laboral y el síndrome de Burnout son patologías emergentes que pueden causar serias consecuencias especialmente en los trabajadores de salud. Aunque hay algunos estudios sobre el Mobbing y síndrome de Burnout en el sector salud, son limitados los estudios sobre la relación y sobretodo en internos de medicina. Objetivo: Determinar la asociación entre el Mobbing y Síndrome de Burnout en internos de medicina del Hospital Nacional Hipólito Unanue en el periodo octubre-diciembre 2016. Materiales y Métodos: Se realizó un estudio analítico transversal y prospectivo. Se encuestó a 67 internos de medicina utilizándose una encuesta con sus datos generales, Escala de Cisneros para medir Mobbing y el Inventario de Maslach para medir el Sindrome de Burnout. Se determinó la asociación usando RP (Razón de prevalencia), IC95% (Intervalo de confianza al 95%) y valor p fueron obtenidos con modelos lineales generalizados, con familia Poisson, función de enlace log y con ajuste robusto para muestras pequeñas, usándose p < 0.005 como estadísticamente significativo. Resultados: De los 67 internos de medicina encuestados se obtuvo que 43.3%(n=29) tienen Mobbing y el 25.3%(n=17) tiene Síndrome de Burnuot. Aquellos que padecen Mobbing tienen 6.1 (IC95%: 1,9 – 19.4; Valor p<0,005) veces más de riesgo de padecer Sindrome de Burnout. Conclusión: Existe asociación entre Mobbing y Síndrome de Burnout en internos de medicina del Hospital Nacional Hipólito Unánue.

Denna studie har genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med 13 högstadieelever undersökt hur eleverna upplever två reklamfilmer mot mobbing. Filmerna har lanserats av stiftelsen Friends och utgör en del i deras arbete mot mobbing. Resultatet sammanställdes genom induktiv tematisk analys och åtta teman framkom. Temana var: Känsloprocess, Indirekt mobbing berör mer än direkt mobbing, Kan hända vem som helst, Förståelse för mobboffret, Hjälparen väcker beundran, Medlöparens brist på ingripande, Lärarens passivitet irriterar samt Alla kan hjälpa till. Det resultat som framkom jämfördes med det som Friends önskade att åskådaren skulle uppleva. Resultatet kopplades även ihop med teorierna bystander-effect och empati. Det visade sig att intervjupersonerna i stort upplevde filmerna som Friends önskade.

Denna litteraturstudies ansats är att beskriva hur det sociala klimatet i skolan står i relation till mobbning.Med mobbning menas återkommande beteende/händelser där en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljön, främst lärare och elever. Bakgrundsfaktorer såsom socioekonomisk status, etnicitet och kön påverkar det sociala klimatet, liksom faktorer både på individ-, klassrums- och skolnivå.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser för förändring av det sociala klimatet med målet att minska mobbning (kausalstudier). Däremot finns det en mängd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter på det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsnivån på respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar större roll för flickors beteende än för pojkars. Det kan få elever att med- eller motverka och rapportera mobbning, beroende på deras självförtroende, rådande diskurs m.fl. faktorer. Skolklimatet kan göra det svårt att korrekt mäta mängden mobbning. Forskningen är oense om hur stor roll skolklimatet spelar för drabbade elevers återhämtning. Bättre gemenskap, aktivare och medvetnare arbete med skolklimatet och mindre stress tycks vara framgångskoncept för att uppnå mobbningsfri skolmiljö.

<p>I vår uppsats efterfrågar vi en ökad förståelse för hur individer upplever arbetsplatsens förebyggande insatser och åtgärder mot mobbning. Utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv har vi genom kvalitativ metod intervjuat sex respondenter från en offentlig organisation om förebyggande arbete och åtgärder mot mobbning. Med en dokumentanalys av arbetsplatsens handlingsplan har vi analyserat de riktlinjer som finns som förebyggande arbete och åtgärder mot mobbning. Vi vill se om respondenternas subjektiva uppfattningar om vad som bör ske för att förebygga och åtgärda mobbning stämmer överens med organisationens handlingsplan mot kränkande särbehandling och trakasserier. Utifrån dokumentanalysen fann vi att handlingsplanen till stor del satte upp mål utan att mer ingående beskriva vägen dit samt att både chefer och medarbetare bär ansvar för att förebygga och åtgärda mobbning på arbetsplatsen. Respondenterna angav istället mer konkreta tillvägagångssätt för att nå en mobbningsfri arbetsplats. Resultatet från våra intervjuer visar också att respondenterna ger en stor del av ansvaret till chefen vad avser det förebyggande arbetet och åtgärder mot mobbning. Förutom ansvarsfördelningen i arbetet mot mobbning stämmer handlingsplanen och respondenternas uppslag överens i den mån handlingsplanen anger mål och respondenterna vad som skulle kunna vara vägen dit.</p>

I vår uppsats efterfrågar vi en ökad förståelse för hur individer upplever arbetsplatsens förebyggande insatser och åtgärder mot mobbning. Utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv har vi genom kvalitativ metod intervjuat sex respondenter från en offentlig organisation om förebyggande arbete och åtgärder mot mobbning. Med en dokumentanalys av arbetsplatsens handlingsplan har vi analyserat de riktlinjer som finns som förebyggande arbete och åtgärder mot mobbning. Vi vill se om respondenternas subjektiva uppfattningar om vad som bör ske för att förebygga och åtgärda mobbning stämmer överens med organisationens handlingsplan mot kränkande särbehandling och trakasserier. Utifrån dokumentanalysen fann vi att handlingsplanen till stor del satte upp mål utan att mer ingående beskriva vägen dit samt att både chefer och medarbetare bär ansvar för att förebygga och åtgärda mobbning på arbetsplatsen. Respondenterna angav istället mer konkreta tillvägagångssätt för att nå en mobbningsfri arbetsplats. Resultatet från våra intervjuer visar också att respondenterna ger en stor del av ansvaret till chefen vad avser det förebyggande arbetet och åtgärder mot mobbning. Förutom ansvarsfördelningen i arbetet mot mobbning stämmer handlingsplanen och respondenternas uppslag överens i den mån handlingsplanen anger mål och respondenterna vad som skulle kunna vara vägen dit.

Zugl.: Dresden, Techn. Universiẗat, Diss., 2007.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.

El “bullying” o acoso es un tema vigente en estos tiempos. Numerosos medios tratan este fenómeno a diario y nos enteramos de sucesos en extremo trágicos --- daños irreversibles a individuos y hasta suicidios--- derivados de las agresiones perpetradas hacia ellos. Sabemos que esto también ocurre en ámbitos laborales y se denomina “mobbing”. Las cinco personas que conformamos este grupo de estudio hemos presenciado o sido víctimas del mismo en empresas donde hemos trabajado, lo cual fue una de las razones que nos impulsó a escoger el tema. Como profesionales a cargo de la gestión humana dentro de nuestras respectivas organizaciones nos preocupa la creación y mantención de un ambiente de trabajo donde los colaboradores se encuentren a gusto, satisfechos, motivados a dar lo mejor de sí. Decidimos abordar el tema de “mobbing”, por el impacto que tiene sobre las víctimas, organizaciones y sociedad en general. En la primera sección partimos de una exploración teórica del fenómeno: sus antecedentes como concepto, definición, causas, evolución, factores de riesgo, consecuencias, así como aspectos legales relevantes. En la segunda sección, indagamos respecto a cómo se manifiesta en entornos laborales locales. Aplicamos el barómetro CISNEROS®, herramienta validada por investigadores del mobbing reconocidos a nivel mundial, a una población de 158 trabajadores de los sectores de manufactura, telecomunicaciones, educación, público, servicios, actividades extractivas de la ciudad de Lima, entre otros. De manera complementaria aplicamos una entrevista de relevamiento de información, desarrollada por el equipo de trabajo, cuyo objetivo fue recabar testimonios reales que permitieran corroborar la presencia de este fenómeno en nuestro medio. Nuestros hallazgos y análisis de los mismos, nos permitieron concluir que el mobbing ocurre en el Perú, concretamente en ámbitos laborales limeños. Del total de la población encuestada, el 74% manifiesta haber experimentado por lo menos una conducta de mobbing, más de una vez al año, siendo mayor la incidencia en las categorías relacionadas a comportamientos dirigidos a desacreditar su reputación personal y laboral y reducir su ocupación y empleabilidad mediante la desacreditación personal. En el tercer capítulo de nuestro trabajo, mostramos las características que fomentan la aparición y subsistencia del mobbing en las organizaciones, además de proponer herramientas específicas (manual, procedimientos y políticas) para identificarlo, prevenirlo y afrontarlo. En el cuarto capítulo, hacemos incidencia en la importancia de definir la protección legal para la población laboral frente a este fenómeno, señalando la relevancia de contar con una ley peruana para afrontar y prevenir el acoso psicológico en el trabajo. Finalmente, en nuestras conclusiones buscamos enfatizar cómo es que un fenómeno de tanto impacto y de elevada nivel de incidencia en nuestro medio, aún no es reconocido ni organizacional, legal o socialmente, dejándonos con ello casi indefensos para afrontarlo.