Sammandrag I förskolan, skolan och på fritidshemmen uppstår dagligen konflikter, därför är det viktigt att ha bra strategier hur de skall bemötas. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med att förebygga och hantera konflikter. Utifrån frågeställningarna, hur pedagoger arbetar för att förebygga och hantera barns konflikter på fritidshemmet har jag uppnått mitt syfte. Jag använde mig av metod i form av intervjuer av sex stycken fritidspedagoger som arbetar på fritidshem och i skolan. Resultatet av min undersökning visar att fritidspedagoger arbetar aktivt med att hantera och förebygga konflikter. Pedagogerna ansåg att en konflikt är när två eller flera individer inte kommer överens. Alla pedagoger använder samtalsforum som förebyggande arbete. Dessutom visade resultatet att ingen av pedagogerna anser sig använda någon specifik metod vid konflikthantering. Min slutsats är att pedagoger på fritidshem arbetar förebyggande genom det sociala klimatet. Vid konflikthantering använder de sig av någon form av medling.

Syftet med denna studie var att analysera nyanlända elevers berättelser om lärmiljöns sociala klimat, samt att urskilja och definiera olika dimensioner av möjligheter och hinder i skolans lärmiljö. Studiens kvalitativa forskningsansats innebär att empirin har samlats in med hjälp av intervjuer. I syfte att få svar på studiens två frågeställningar, ”Hur beskriver nyanlända elever lärmiljöns sociala klimat?” och ”Hur beskriver nyanlända elever möjligheter och hinder skolans lärmiljö?”, har sex nyanlända elever mellan 10 och 13 år intervjuats. Resultatet visar på hur eleverna längtar efter att få räknas in; att få tillhöra. Likt en röd tråd genom berättelserna beskrivs den betydelsefulla vänskapen, en vänskap som möjliggör stödjande relationer och som är avgörande för att de nyanlända eleverna ska finna sin tillhörighet i lärmiljöns sociala sammanhang. I berättelserna hörs även en klang av ensamhet och rädsla, men trots de svårigheter som de nyanlända eleverna möter återger de hopp inför framtiden. Anmärkningsvärt för studien är hur få elever spontant reflekterar över relationer till lärare. Sammanfattningsvis indikerar studien på vikten av att utveckla lärmiljöns sociala klimat i syfte att skapa inkluderande lärmiljöer för nyanlända elever.

Denna litteraturstudies ansats är att beskriva hur det sociala klimatet i skolan står i relation till mobbning.Med mobbning menas återkommande beteende/händelser där en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljön, främst lärare och elever. Bakgrundsfaktorer såsom socioekonomisk status, etnicitet och kön påverkar det sociala klimatet, liksom faktorer både på individ-, klassrums- och skolnivå.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser för förändring av det sociala klimatet med målet att minska mobbning (kausalstudier). Däremot finns det en mängd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter på det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsnivån på respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar större roll för flickors beteende än för pojkars. Det kan få elever att med- eller motverka och rapportera mobbning, beroende på deras självförtroende, rådande diskurs m.fl. faktorer. Skolklimatet kan göra det svårt att korrekt mäta mängden mobbning. Forskningen är oense om hur stor roll skolklimatet spelar för drabbade elevers återhämtning. Bättre gemenskap, aktivare och medvetnare arbete med skolklimatet och mindre stress tycks vara framgångskoncept för att uppnå mobbningsfri skolmiljö.

Mitt arbete behandlar begreppet klassrumsklimat. Hur det påverkar elever och lärare, hur elever och lärare upplever klassrumsklimatet och vad de anser att ett bra klassrumsklimat bör vara. Arbetet behandlar även hur matematikundervisningen påverkas av det klassrumsklimatet och hur lärare arbetar för att få fram ett bra klimat i klassen och i klassrummet. Med ordet klassrumsklimat avser mitt arbete det sociala klimatet i klassrummet. Det fysiska klassrumsklimatet är inte en del av det här examensarbetet. Syftet med arbetet var att undersöka hur klassrumsklimatet påverkar elever och lärare, hur klassrumsklimatet påverkar det matematiska lärandet hos eleverna samt en jämförelse av elevers och lärares syn på klimatet i klassen. Resultaten av undersökningen visade att klassrumsklimatet har en stark inverkan på klassens välbefinnande och därigenom dess matematikinlärning och skolresultat. När lärare och elever tillfrågades om deras syn på ordning och reda och klassrumsklimat ansåg bägge grupper att det var viktigt och nödvändigt med ordning och reda för att få ett gott klassrumsklimat. Dock visade det sig att många av eleverna lätt glömmer sig och ägnar sig åt annat än att studera och att de då uppför sig på ett sätt som inte tillför välbefinnande i klassrummet, även om en hel del elever önskade tystnad. Lärarna fick ofta rycka ut och ägna sig åt saker som inte direkt har med undervisningen att göra utan mer med att få ett fungerande klassrum att undervisa i. Min empiriska studie består av intervjuer med lärare och enkätsvar från elever. Dessutom görs kopplingar till litteratur om ämnet med forskningsrapporter och avhandlingar inom området.

Studiens syfte var att med utgångspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan påverka det sociala klimatet i en kör, få en förståelse för hur körledare ser på de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstår. Analysen har gjorts med hjälp av begrepp hämtade från ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som påverkar gruppens sammanhållning. Det finns också faktorer som är kopplade till gruppmedlemmarna själva, som kön och ålder, vilka har inverkan på de inbördes relationerna och stämningen i kören. Slutligen har studien visat på faktorer som är kopplade till gruppen, dess sammansättning av individer samt stämmornas inbördes identiteter och hierarkier. Studien har visat att konflikter förekommer i körarbetet och att körledare hanterar konflikter på olika sätt beroende på typen av konflikter. I studien redogörs för ett antal olika konflikter som körledarna berättat om och hur körledarna hanterat situationerna, kopplat till teorier om konflikter, rollfunktioner och ledarskap.

<p>Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats är att studera vad det finns för faktorer som påverkar sociala relationer i elevgrupper. Jag vill även ta reda på om lärare tycker att det är viktigt att upprätta goda sociala relationer bland elever och varför de i så fall anser det viktigt. För att få veta detta har jag gjort en empirisk kvalitativ studie där jag intervjuat lärare samt observerat elevgrupper. Jag har gjort min studie i grundskolans tidigare år. </p><p>Undersökningen har resulterat i ett flertal olika faktorer som påverkar det sociala klimatet i elevgrupper både positivt och negativt. Bland annat har enskilda elever i elevgrupper stor betydelse för det sociala klimatet. Det har även visat sig att hemmet har en stor betydelse samt att läraren kan påverka klimatet i elevgrupper. Jag redovisar i uppsatsen flera faktorer utöver dessa som påverkar de sociala relationerna bland elever. Jag förklarar även varför dessa faktorer är främjande eller rubbande för det sociala klimatet.</p><p>Alla lärare som ingått i min undersökning anser de sociala relationerna som ytterst viktiga att arbeta med i skolan. Genom mina intervjuer har jag bland annat fått veta att det är viktigt för att det övriga arbetet i skolan ska fungera. Jag redovisar i uppsatsen även fler anledningar till varför det viktigt att upprätta goda sociala relationer mellan elever.</p>

<p>Alla elever i Sverige har skolplikt, vilket gör att alla elever är skyldiga att gå i skolan, det blir på så vis extra viktigt att varje elev kan sig känna sig trygg och sedd när denne för varje dag kommer till skolan vilket är ett av motiven som ligger bakom detta arbete.</p><p>Syftet med arbetet är att reda ut begreppet, ett bra socialt klassrumsklimat, samt att ta reda på hur blivande lärare uppfattar det sociala klimatet i klassrummet i relation till elevers inlärning. Arbetet är utfört dels i form av en litteraturstudie, dels i form av en empirisk undersökning.</p><p>Tidigare forskning lyfter fram vikten av ett bra socialt klimat och visar att det är en förutsättning för elevers välmående i skolan, vilket i sin tur står i relation till elevers inlärning. Undersökningar visar även att det inte råder ett önskvärt klimat på skolor idag, vilket är ytterligare ett motiv för att lyfta fram området.</p><p>Som komplement till litteraturstudien utfördes en empirisk undersökning bland blivande lärare. Valet att göra en undersökning bland just blivande lärare grundades på ett troligt intresse för frågeställningen inom målgruppen, vilket i sin tur kan generera i nya perspektiv för den forskning som redan finns. Undersökningen skedde i en enda öppen fråga som skickades ut till 358 lärarstudenter via mail. Undersökningens resultat går i linje med litteraturstudien och visade även den att, det sociala klimatet är av största vikt och står i nära relation till elevers prestationer och inlärning. Dock var bortfallet otroligt stort då endast 13 av de tillfrågade valde att delta i undersökningen. Detta har medfört ytterligare en intressant diskussion till arbetet.</p><p>En slutsats av detta arbete är att elevers vistelse i skolan är viktig för dem i förhållande till att klara av det de är där för att lära sig. Genom att verkligheten inte tycks främja detta på ett optimalt sätt har det väckts ett antal frågor under arbetets gång.</p>

Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats är att studera vad det finns för faktorer som påverkar sociala relationer i elevgrupper. Jag vill även ta reda på om lärare tycker att det är viktigt att upprätta goda sociala relationer bland elever och varför de i så fall anser det viktigt. För att få veta detta har jag gjort en empirisk kvalitativ studie där jag intervjuat lärare samt observerat elevgrupper. Jag har gjort min studie i grundskolans tidigare år. Undersökningen har resulterat i ett flertal olika faktorer som påverkar det sociala klimatet i elevgrupper både positivt och negativt. Bland annat har enskilda elever i elevgrupper stor betydelse för det sociala klimatet. Det har även visat sig att hemmet har en stor betydelse samt att läraren kan påverka klimatet i elevgrupper. Jag redovisar i uppsatsen flera faktorer utöver dessa som påverkar de sociala relationerna bland elever. Jag förklarar även varför dessa faktorer är främjande eller rubbande för det sociala klimatet. Alla lärare som ingått i min undersökning anser de sociala relationerna som ytterst viktiga att arbeta med i skolan. Genom mina intervjuer har jag bland annat fått veta att det är viktigt för att det övriga arbetet i skolan ska fungera. Jag redovisar i uppsatsen även fler anledningar till varför det viktigt att upprätta goda sociala relationer mellan elever.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur regelbunden massage i skolan påverkar elevers upplevelse av det sociala klimatet i klassen.  Vilka förändringar kan ses i elevernas sinnesstämning efter fyra veckors massage i skolan?  Upplever eleverna någon påverkan på det sociala klimatet i klassen efter genomförd massageperiod?  Hur upplever den enskilde eleven regelbunden massage i skolan? Metod Denna undersökning har genomförts med en aktionsstudiedesign där vi på plats har genomfört en förändring i elevers vardag för att se om det ger någon påverkan på det sociala klimatet. Urvalet för studien gjordes utifrån ett bekvämlighetsurval, vilket baserades på elever i årskurs 5-7 i Stockholmsområdet. Totalt deltog fem klasser fördelat på tre skolor, fyra klasser i årskurs 7 och en klass i årskurs 5. Datainsamlingen har varit kvantitativ då för- och efterenkäter har samlats in och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Totalt deltog 91 elever i för- och efterenkäterna. Då aktionsforskning utförs på plats sker det hela tiden saker som kan påverka resultatet men som inte fångas upp i enkäterna. Därför gjordes utöver enkäterna även fortlöpande fältanteckningar för att ge en bredare bild av vad som skedde under studiens gång. Resultat Enkätsvaren visade signifikanta förbättringar av det sociala klimatet i klasserna, minskad irritation hos eleverna samt att eleverna kände sig mindre ensamma. Detta kunde även observeras på plats då vi i fältanteckningarna såg ett ökat lugn hos eleverna samt att de som valde att inte massera visade mer respekt för de som aktivt deltog. Trots detta ansåg drygt hälften av eleverna att det inte hade skett en förändring, troligtvis beror det på att eleverna inte själva klarade av att avgöra detta på egen hand. Vi såg även indikationer på att eleverna ville fortsätta med massage, dock inte på lektionerna i Idrott och Hälsa där de hellre vill vara aktiva och röra på sig. Slutsats Den förbättring av det sociala klimatet som studien gav upphov till kan inte enbart härledas till massagen då en rad bakomliggande faktorer såsom grupprocesser, att eleverna vande sig vid vår närvaro samt att det brukar lugna sig i en klass några veckor in på terminen kan ha påverkat resultaten. Vår slutsats är dock, baserat på tidigare forskning tillsammans med våra egna observationer, att massagen har bidragit till dessa processers positiva utveckling på det sociala klimatet i klasserna. / Aim The aim of this study was to investigate how regular massage in school affects students' perception of the social climate in class. • What changes in students' frame of mind can be found after four weeks of massage in school? • Do students notice any impact on the social climate in class after completing the massage session? • How does the individual student react on regular massage in school? Method This study was carried out with an action study design in which we have introduced a change in the students’ everyday lives to see if it provides any impact on the social climate in class. The sample for the study was based on a convenience sample, which was based on students in grades 5-7 in the Stockholm area. A total of five classes spread over three schools, four classes in year 7 and a class in year 5. The data collection was quantitative where pre- and post questionnaires were collected and analyzed the statistical program SPSS. A total of 91 students participated in pre-and post questionnaires. Since action research is performed on site things will occur that can influence the result which will not be seen in the surveys. Therefore in addition to the surveys we have also made observations and written field notes during the study. Results The results show an improvement of the social climate in the classes. This could also be observed on sight. We saw in our field notes that there was an increased calm among the students and those who chose not to participate in the massage showed more respect for those who chose to do so. Just over half of the students did not experience that there had been any change due to the massage. Our interpretation is that the students could have difficulties to determine the improvement of the social climate on their own. We also saw indications that the students wanted to continue with massage, but not during lessons in physical education where they would rather be active. Conclusion The improvement of the social climate that we see in the results can not be attributed solely to the massage when a number of confounding factors such as group processes, the fact that the students got used to our presence and the fact that a class tends to calm down a few weeks into the semester, may have influenced the results. However, based on previous research pointing to positive effects of massage in addition to our own observations, we believe that massage has helped these processes to evolve.

Alla elever i Sverige har skolplikt, vilket gör att alla elever är skyldiga att gå i skolan, det blir på så vis extra viktigt att varje elev kan sig känna sig trygg och sedd när denne för varje dag kommer till skolan vilket är ett av motiven som ligger bakom detta arbete. Syftet med arbetet är att reda ut begreppet, ett bra socialt klassrumsklimat, samt att ta reda på hur blivande lärare uppfattar det sociala klimatet i klassrummet i relation till elevers inlärning. Arbetet är utfört dels i form av en litteraturstudie, dels i form av en empirisk undersökning. Tidigare forskning lyfter fram vikten av ett bra socialt klimat och visar att det är en förutsättning för elevers välmående i skolan, vilket i sin tur står i relation till elevers inlärning. Undersökningar visar även att det inte råder ett önskvärt klimat på skolor idag, vilket är ytterligare ett motiv för att lyfta fram området. Som komplement till litteraturstudien utfördes en empirisk undersökning bland blivande lärare. Valet att göra en undersökning bland just blivande lärare grundades på ett troligt intresse för frågeställningen inom målgruppen, vilket i sin tur kan generera i nya perspektiv för den forskning som redan finns. Undersökningen skedde i en enda öppen fråga som skickades ut till 358 lärarstudenter via mail. Undersökningens resultat går i linje med litteraturstudien och visade även den att, det sociala klimatet är av största vikt och står i nära relation till elevers prestationer och inlärning. Dock var bortfallet otroligt stort då endast 13 av de tillfrågade valde att delta i undersökningen. Detta har medfört ytterligare en intressant diskussion till arbetet. En slutsats av detta arbete är att elevers vistelse i skolan är viktig för dem i förhållande till att klara av det de är där för att lära sig. Genom att verkligheten inte tycks främja detta på ett optimalt sätt har det väckts ett antal frågor under arbetets gång.